Orter, städer, landskap

Sollefteå, Ångermanland

Hur mår Sollefteå egentligen och hur ser invånarna på den egna kommunens historia, utveckling, nutid och framtid? Har de reflekterat över hur kommunen kan se ut om 50 år? Hur vill invånarna att Sollefteå ska se ut i framtiden? Efter ett besök där finns det anledning att fundera över det.

svenska kulturbilder

Landskapet har varit bebott i flera tusen år och de tidiga invånarna har levt främst av fiske och jakt, men sedemera också av jordbruk. Vid tiden e.Kr. har Ådalens bördiga jordar brukats av bofasta som också ägnade sig åt djurhållning.  Under 1500-talet anlades Härnösand som Ångermanlands första stad och borgerskapet i Härnösand utsåg år 1602 Sollefteå till handelsplats som sedan blev betydelsefull. Enligt Svenskt ortnamnslexikon kan ortens namn betyda ”de solbelysta ägorna”, eller ”den solbelysta trakten”.

Sollefteå fick i början av 1700-talet ett järnbruk med en masugn och senare en stångjärnssmedja med två härdar. Bruket övergick i slutet av 1800-talet i Graningeverkens ägo och senare köptes bruket och marken av Sollefteå köping för att marken skulle kunna användas av Västernorrlands regemente. Det var vid samma tid som järnbrukets dagar redan var över. Totalt fanns det fem järnbruk i kommunen kring vilka det växte upp nya samhällen. Det var Graninge, Forse, Gålsjö, Sollefteå och Högfors.

År 1886 fick Sollefteå järnväg som gick från Bräcke. Järnvägen fortsatte att byggas ut och några år senare byggdes ett spår mellan Härnösand och Sollefteå. Sträckan öppnades 1893, men den som ville ta sig till Sollefteå kunde också åka ångbåt till en hamn två kilometer söder om centrum.

Sollefteå gynnades under 1800-talet genom att staten placerade ett regemente där redan 1854. År 1917 fick Sollefteå stadsrättigheter och ett eget stadsvapen som fastställdes 1921. Idag har Sollefteå tätort 8 500 invånare och hela kommunen har strax under 20 000 invånare.

Sollefteå är en av många platser i Sverige där en nu avsomnad yrkesgrupp hade sin storhetstid. Ungefär från 1600-talet har det förekommit flottning av timmer på de stora älvarna och timmerflottarens arbete var både viktigt och farligt. Längs Ångermanälven har förutsättningarna varit särskilt goda för att skicka timmer och intill bron i centrala Sollefteå finns sedan 1940 en skulptur av Fredrik Frisendahl som föreställer tre timmerflottare.

Timmerflottarna var enastående modiga, viga och utvecklade en väldigt bra balans. Det hände också att de skadades eller förolyckades. 1936 dog 14 unga timmerflottare när en båt som de färdades i sjönk. Flottningsarbetet är en unik svensk tradition som förtjänar att omnämnas mer och flottningsarbetarnas viktiga arbete har bidragit starkt till Sveriges utveckling.

I Ådalen fanns flera sågverk och en massaindustri som sysselsatte många. Under våren 1931 strejkade arbetare för att tillgodose sina intressen medan massaindustrins ägare då anställde andra för ett genomföra arbetet. När strejbrytarna skulle skulle lasta varor på ett fartyg anfölls de av strejkande arbetare och misshandlades. De strejkande arbetarna tvingade de arbetsvilliga att promenera blodiga med bakbundna händer. Arbetarnas hot och våld mot strejkbrytarna var så allvarligt att militären kallades in för att skapa ordning. Den 14 maj gick ett demonstrationståg med arbetare mot strejkbrytarnas bostäder och avsikten torde ha varit att angripa dem med våld. De närvarande soldaterna utsattes för stenkastning och både soldater och hästar skadades. Det militära befälet kapten Nils Mesterton kommenderade eld när demonstranterna närmade sig strejkbrytarna. Fyra demonstranter och en åskådare dödades och fem demonstranter skadades. Händelsen fick politiska efterverkningar och än idag diskuteras orsaken till tragedin.


För att få en tidig besökares bild av Sollefteå kan man läsa Herman Hofbergs Genom Sveriges bygder från 1896. En del av texten handlar om Sollefteå:

Ångbåten närmar sig nu till Sollefteå, hufvudplatsen i det inre Ångermanland. Strax nedom byn, som i vissa delar har sin egen förvaltning, ehuru den ej kallas köping eller är skild från Sollefteå socken, ligger ett betydande järnbruk, och innan man når fram till detta, har man att passera ”Stråken”, ett så stridt ställe i älfven, att båten endast med ansträngning kan taga sig upp därigenom. Ångbåtshamnen ligger 2 kilometer söder om själfva byn, Sollefteå prisas som Ångermanlands fagraste bygd. Med sina stora hus, breda gator, många industriella anläggningar och lifliga rörelse liknar det fullkomligt en mindre stad och saknar ej heller någon af en sådans vanliga bekvämligheter. Sollefteå ligger på älfvens södra terrassformigt sluttande strand, i älfdalens djup brusar en kraftig fors, där vattnet och timmerstockarna slungas fram mellan högt uppskjutande stenar, och upp ur vågorna höja sig två väldiga nipor, sammanbundna med hvarandra och med älfstränderna genom en hög järnbro på åtta stenpelare. Den ena nipan är en sockertoppformig ö, som kallas Borgen och otvifvelaktigt en gång i tiden sammanhängt med den andra. 

Denna åter sammanhänger nu med norra stranden och erbjuder från sin topp, dit en trappa med 203 trappsteg leder upp, en utomordentlig utsikt öfver Sollefteådalen. På 1880-talet ägdes denna senare nipa, Remslenipan, af bönder, som ärnade kola upp den å dess terrass växande ungskogen: nipan köptes då af hotellägaren Appelberg, som förvandlade den till en vacker park med breda promenader och prydliga trädgårdssoffor, och sedan dess kallas den vanligen Appelbergsnipan, Från denna utsiktspunkt når blicken västerut upp till Oset, Faxälfvens förening med Ångermanälfven 1/2 mil ofvanför byn, och följer sedan den af väldiga skogbevuxna berg inramade älfdalen med dess välodlade marker, dess byar och dess i saftig grönska inbäddade gårdar långt österut; i nordost begränsas utsikten af det höga Multråberget. Sevärdheter i Sollefteås omedelbara närhet äro Remslemon, en högt belägen, till lägerplats bestämd slätt på älfvens norra strand, samt den ett stycke ofvanför Faxälfvens mynning öfver Ångermanälfven byggda ståtliga Forsmobron, den största järnvägsbro i riket, hvilken också kostat en half million kronor; här går Norra stambanan medels en 245 meter lång. på granitpelare byggd stålbro i 5 spann öfver den praktfulla Edsforsen på en höjd af 45 meter öfver vattenytan, hvilket är ett par meter mera än Katarinahissens i Stockholm höjd öfver marken.


Sollefteå ligger vid Ångermanälven och fisket har spelat roll vid byarna längs hela älven så länge det har funnits byar där. Sollefteå kommun är Sveriges största vattenkraftsproducent. I Ångermanälven med sina biflöden Faxälven och Fjällsjöälven producerar 16 kraftstationer 15 procent av av landets vattenkraft.

I Sollefteå har det sedan 1936 funnits en hundskola som började som Arméhundskola. Efter olika ägarbyten gick den i konkurs år 2007. I början av sin verksamhet utbildades bevakningshundar och sedan minhundar. Idag har Försvarsmaktens hundtjänstenhet (FHTE) en station för hundavel i Sollefteå. Där dresserar man hundar som kan komma att användas som patrullhundar i försvaret eller för sökning av vapen och ammunition.

Zeunerts bryggeri finns i Sollefteå och grundades 1993. Namnet kommer från bryggmästaren Christopher August Zeunert som födde i Bayern med flyttade till Sollefteå där han arbetade mellan 1859 och 1865 i dåvarande Sollefteå Bryggeri. Sollefteå Bryggeri köptes upp 1966 av Wårby Bryggerier som ägdes av Kooperativa Förbundet. När Spendrups fick köpa hela Kooperativa Förbundets bryggeriverksamhet billigt lades bryggeriet i Sollefteå ned, men varumärket Norrlands Guld behölls.

Efter några år köptes bryggerianläggningen i Sollefteå av personalen och flera lokala företag. 1993 kunde verksamheten startas igen och fick då namnet Zeunerts Bryggeri. Ekonomin gick inte riktigt ihop och år 2000 köptes Zeunerts av Kopparbergs Bryggeri. Några av Kopparbergs storkunder är statliga organisationer som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Riksdagsförvaltningen och kommuner som Bollnäs kommun och Ludvika kommun.

Kopparbergs Bryggeri ligger i Ljusnarsberg och det finns en anledning till att Kopparbergs Bryggeri hålls under armarna av stat och kommuner. Ljusnarsberg har tagit emot ett mycket stort antal migranter och varje företag som kan ge några av dem arbete omhuldas extra mycket av kommunerna. På det sättet hoppas man att företag ska hjälpa till att upprätthålla ett migrationspolitiskt mål som omvandlar Sverige till ett land som för allt fler svenskar ter sig mer och mer främmande.


Vi är på väg till Sollefteå och åker från Härnösand en vacker höstdag. Löven på träden har börjat gulna och ju längre in i landet vi kommer desto mer höstlika är färgerna. Vi passerar gårdar och hus. Många av dem ser slitna ut och en del hus förefaller att vara obebodda.

Redan när vi kör in i centrala Sollefteå för att leta efter en parkeringsplats slås vi av det stora antalet människor med uppenbart afrikanskt eller annat främmande påbrå som vandrar omkring där vi ska parkera. Vi parkerade och började promenera mot centrum.

svenska kulturbildersvenska kulturbilder

Det första som möter oss när vi har parkerat är ett par större träbyggnader med gissningsvis nästan hundra år på nacken. Småföretagarnas hus med sin fräscha fasad och en gul träbyggnad med neonskyltar som ser ut att ha hängt där i många decennier. Det är två charmiga hus med ungefär samma ålder. I hörnet Storgatan och Kungsgatan står ett pampigt stenhus som tycks att ha genomgått en fasadrenovering för inte så länge sedan. Fasadfärgen är roströd med vita kolonndekorationer runt fönstren.

svenska kulturbilder

svenska kulturbilder

Mittemot ligger en stor vit och sliten träbyggnad med texten ”Välkommen till Sollefteå och Hotell Appelberg”. Det var den första byggnaden vi såg på väg in mot centrum och även den ser ut att vara minst hundra år gammal. Hotellet visar sig vara Sollefteås äldsta hotell och uppfördes av trävaruhandlaren Erik Appelberg 1882.

Under 1900-talets första hälft var Appelbergs ett populärt tillhåll för sin tids affärsmän och även vanlig folk som pigor och drängar. Byggnaden är välbevarad med sina gamla neonskyltar och det kan inte råda några tvivel om att hotellet har varit Sollefteås stolthet. Idag har Appelbergs rykte solkats ned betydligt genom tvivelaktiga ägare som har bedrivit tvivelaktig verksamhet där.

När vi senare googlar på hotellnamnet ser vi att Sundsvalls Tidning berättar om hur ägarna av fastigheten, Quorum Properties beläget i Helsingborg, i februari 2016 ville göra hotellet till en flyktingmottagning. Av artiklar i lokalpressen att döma har det varit flera underliga turer kring ägarskapet och verksamheten.

svenska kulturbilder

En bit in på Storgatan finns en laxrosa stenbyggnad som kan vara omkring hundra år gammal. På Storgatan finns också några andra byggnader av äldre datum men större delen av gatan är ett exempel på hur politiker och arkitekter med ringa intresse för arkitektur, kulturvård, traditioner eller trivselfaktorer har skapat trista miljöer, trista byggnader och en mycket trist gågata. En centrumgata borde präglas av någon slags historiemedvetenhet men det lyser med sin frånvaro Sollefteå. Det är inte bara trist på Storgatan, man vill bort därifrån så fort som möjligt.

svenska kulturbilder

Sollefteå har en del äldre byggnader som är väl bevarade. Tingshuset byggdes i nationalromantisk stil och stod klart 1906. Det är idag skyddat byggnadsminne och valdes år 2001 ut som ett av de tio vackraste husen i Sverige. En ståtlig tegelbyggnad på Storgatan från år 1889 inhyser Sollefteå museum och står inklämd mellan de förfärliga rektangulära efterträdarna till funktionalismen. De äldre vackra husen utgör idag kulturminnen medan de nyare husen på Storgatan och i andra delar av kommunen är de äldre byggnadernas absoluta motsats.

När försvarets uppgifter minskade och Sollefteå garnison avvecklades år 2000 så byggdes regementsområdet om till kontor, museum och andra verksamheter. Byggnaderna utgör idag en del av Sollefteås själ.


Hur gick det till att skapa en så erbarmlig ”Storgata” när förutsättningarna för att bygga något bättre ändå har funnits där? Förklaringen finns i att Socialdemokraterna har dominerat kommunen totalt och det partiet är inte känt för att kunna skapa vackra kulturmiljöer någonstans. Det är Socialdemokraternas politik som har skapat de flesta eller kanske alla betonggetton i landet och det är på de politiskt ansvariga eller deras väljare man måste lägga skulden. Sedan 1946 har Socialdemokraterna styrt Sollefteå och deras makt där är än idag oinskränkt. I valet 2014 fick Socialdemokraterna 54 procent av rösterna vilket är en ofattbar siffra om man betänker vad det partiet har ställt till med tidigare och fortsätter att ställa till med. Det finns många som röstar på dem idag för att de tror att deras bidrag, sjukpenning eller pension kommer att tas ifrån dem om de röstar på något parti till höger om socialdemokraterna.

svenska kulturbilder

Den otroligt trista Storgatan

Den tidiga socialdemokratin meriterade sig genom att minska klyftor och orättvisor i Sverige och gjorde mycket som var bra för landet och folket, men sedan mitten av 1970-talet så ser vi ett parti som förstör Sverige och sätter sprätt på våra skattemedel på ett sätt som är direkt oanständigt.

Det är kanske ingen slump att socialdemokraterna Stefan Löfven och Mona Sahlin kommer från Sollefteå. Det är deras politik som försämrat livskvaliteten i Sollefteå, som avfolkat landsbygden och som gjort kommunen till en asylmottagningskommun.

När Sollefteå BB lades ned i år var det en följd av ett socialdemokratiskt beslut i landstingsfullmäktige i oktober 2016 ”för att spara pengar”. Den som fällde avgörandet i fullmäktige var Ewa Back (S) som med sin utslagsröst såg till att beslutet om stängning fattades. Kvinnor som ska föda barn måste nu åka till Örnsköldsvik eller Sundsvall. Om de inte hinner fram måste de vara beredda på att föda barn i bil på väg till sjukhuset. Kort tid efter att Sollefteå BB lades ned tvingades ett par föda sitt barn i bilen när de var på väg till Örnsköldsvik mitt i vintern. Mannen i familjen kunde tala med en barnmorska i telefon och få råd under resan så förlossningen gick bra, men den nyblivna mamman Emma Andersson skrev om händelsen på sin facebooksida:

”Utan byxor eller skor, med navelsträngen hängandes och vår dotter på bröstet får jag kliva ur bilen i snön, i minusgrader. Blottad för allmänheten. Väl i ambulansen kände jag mig trygg och allting brast känslomässigt. Värsta jag har varit med om, ett trauma och mirakel på samma gång. Allt gick bra fysiskt men pyskiskt då? Är inte det minst lika viktigt? Vi som inte vill bo i storstäder, förtjänar vi inte bättre än såhär? Är detta År2017? Fan ta er politiker.”


När vi går på Storgatan är de som är ute och går där just den här dagen en brokig skara människor. De flesta vi ser är invandrare från avlägsna länder. Många av kvinnorna bär huvudbonader som tyder på att de är muslimer och männen går omkring i små grupper till synes utan mål eller riktning. Det är vardag och arbetsdag för de flesta vilket kan förklara att vi ser flera äldre svenskar och väldig få svenska ungdomar.

Det är inte direkt uppmuntrande att se den demografiska förändringen så här tydligt  i Ångermanlands inre. Vi vandrade upp längs Storgatan tills vi kom till Westerlunds Hembageri som enligt någon flanör vi talade med kunde rekommenderas. Interiören påminde om något äldreboende både på utsidan och insidan, men det var inget fel på bakverken eller maten. Det som slog oss var kontrasten till Storgatan. Kunderna utgjordes vid det här tillfället enbart av svenskar, både äldre och yngre sådana, några på rast från sina arbeten i närheten.

Från platsen syns Sollefteås slalombacke som har flera liftar och nedfarter. I början av 1930-talet byggdes en hoppbacke här som kunde stoltsera med att då vara den största i Sverige. Så visst har Sollefteå haft förutsättningar att skapa något bra för invånarna.


En gåta är hur Socialdemokraterna kunde bli så inflytelserika här. Vad har de egentligen uträttat? Svaret är – ingenting! I alla fall inte de senaste 40 åren. Sollefteå är en till ytan stor kommun som tränger djupt in i det ångermanländska landskapet. Beslut som fattats i kommunen drabbar även landsbygden utanför Sollefteå. Det är därför vi under resan i övriga delar av kommen ser så många tomma och övergivna hus. Landsbygdens avfolkning är mycket tydlig här liksom det faktum att många hus och gårdar är eftersatta och i många fall rätt risiga men likväl bor det folk i dessa risiga och eftersatta fastigheter. På sina håll ser det verkligen ödsligt och trist ut.

svenska kulturbilder

Nämforsens hällristningar

När vi kom till den lilla men historiskt intressanta platsen Näsåker där det bodde folk redan för 6 000 år sedan och som sedan lämnat spår efter sig i form av hällristningar får vi lite perspektiv på denna landsända. Hällristningarnas folk levde av jakt och fiske, men levde och överlevde trots den svåra kampen mot klimat, väder och vind och utan moderna hjälpmedel eller lyx som elektricitet, bilar eller järnvägar. Idag när vi har alla förutsättningar att bygga ett gott samhälle för hela svenska folket var de än bor i Sverige så fattar politiker beslut som skadar det fundament som landet vilar på. Fundamentet är folket som bor och verkar i städer, i byar och på landsorten. Det är folket som håller landet levande och ser till att bygderna odlas, underhålls eller utvecklas. Det är folket som arbetar och skapar de värden som upprätthåller livet, standarden och välfärden. Det är därför extra viktigt att politiker skapar incitament som gör att människor kan arbeta som egna företagare eller anställda, få en inkomst att leva av, bilda familj och leva i trygghet.

svenska kulturbilder

Ångermanlands avfolkning sätter sina spår

När delar av landsbygden förfaller eller avvecklas och det beror på socialdemokratisk politik så är det anmärkningsvärt att folk fortsätter att rösta på en politik som leder till ännu mer förfall. Den långvariga socialdemokratiska kontrollen över Sollefteå måste objektivt sett ses som en djup tragedi. Det är inte bara Sollefteå som har drabbats. Avfolkning, demografisk underskott och stor mottagning av migranter från fjärran länder är inget framgångsrecept för ett folk eller en kommun som vill fortleva och blomstra. När politikerna inte ens klarar av att planera och bygga trivsamma hus längs en central gågata där människor ska shoppa, umgås och socialisera i allmänhet så har vi ett problem.

För 6 000 år sedan gick utvecklingen i Sverige åt rätt håll, men det tog lång tid att skapa ett välordnat samhälle. Sverige är ett resultat av hundratals generationers uppoffringar och slit.

Trots att kunskap och vetenskap genomsyrar utbildningsväsendet och folklivet så fattar politiker märkliga beslut som på både kort och lång sikt skadar oss. Vi har ett problem att ta itu med. Ett sätt för att komma ur den nya destruktiviteten är att ge medborgarna en spark i baken och förmå dem att intressera sig för sitt samhälle, i första hand lokalt men även nationellt. För att motverka eller undvika det som drabbar Ångermanland behövs en räddningsplan som tryggar framtiden. Idag finns ingen sådan plan.

Finns det något hopp för Sollefteå och andra kommuner som befinner sig i en liknande situation? Kanske! Det moderata oppositionsrådet Bengt Sörlin skrev i november 2015 att han betackar sig för ett mångkulturellt samhälle. Om det är allvarlig menat så finns det säkert fler än han som skulle kunna sätta fart på den lokala debatten innan det är försent att rädda Sollefteå från socialdemokratisk politik. Sollefteå är intressant såtillvida att orten är ett skräckexempel på hur illa det kan gå när fel människor styr en kommun.


När vi lämnade Sollefteå och reste vidare mot Junsele förstod vi att Sollefteås problembild också är Junseles och att situationen är sig lik i hela Ångermanland. Ett tragiskt öde väntar denna landsända och andra delar av Sverige om ingen förändring sker.

Källor:

Wikipedia
Herman Hofberg
Sollefteå kommun
Sundsvalls Tidning

Mer från Ångermanland:

Avfolkningsbygder i Ångermanland

Nämforsens hällristningar

Holms gravfält

Olofsfors bruk

Bredbyns gästgiveri

Ångermanland

Bryne från yngre stenåldern

Kramfors (1856)

Minnen av heden tro och kult i norrländska ortnamn.

Gammelgården, Myckelgensjö

Svenska folket i demografisk utförsbacke

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s