Orter, städer, landskap

Fagersta, Västmanland

Fagersta kommun, stad, Västmanland. Faderstha hytta 1486, Fagerstad 1539. – När namnet första gången omnämns, avser det en hytta, dvs. en smältugn för metallframställning, som senare utvecklades till Fagersta bruk. Namnets efterled är antingen stad ’båtplats’, åsyftande en sådan i den förbiflytande Kolbäcksån, eller en förkortning av ett ursprungligt hyttostadher ’plats för hytta’. Förleden är snarast det fornsvenska mansnamnet Fadher, senare omtolkat till Fager. 1944 ombildades den gamla socknen Västanfors till Fagersta stad. Tätortsbebyggelsen består av det gamla Fagersta bruk och det tidigare municipalsamhället Västanfors. (Svenskt ortnamnslexikon)

Kommunen

I kommunen ingår socknarna Västanfors och Västervåla. I samband med kommunreformen 1862 bildades landskommuner med samma namn. Den 25 november 1927 inrättades Västanfors municipalsamhälle som upplöstes vid årsskiftet 1943/1944 då Fagersta stad bildades av Västanfors landskommun. I samband med kommunreformen 1952 uppgick Västervåla landskommun i Ramnäs landskommun som 1963 uppgick i Surahammars landskommun. 1967 överfördes Västervåla församling från Surahammars landskommun till Fagersta stad. Fagersta kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Fagersta stad.

Fagerstas historia i sammanfattning

I trakten kring Fagersta har det bott människor sedan stenåldern. I Dunshammar 3 kilometer söder om Ängelsberg finns blästerugnar från yngre järnåldern. Det visade sig också att man redan på 600-talet tog upp sjömalm som man använde för att framställa järn. Trakten är en av de äldsta kända platserna i landet för framställning av järn.

Från 1300-talet finns gruvor och ett järnbruk i Semla vid Strömsholms kanal. Det järnbruket lades ned på 1800-talet. Järnbruken i Ängelsberg och Västanfors har anor till medeltiden. En stångjärnshammare anlades vid Kolbäcksån 1611 och den hammaren blev grunden till Fagersta bruk där ett samhälle växte fram. År 1873 bildades Fagersta Bruks AB som bestod till 1970-talet och avvecklades helt 1984.

År 1944 slogs Fagersta brukssamhälle ihop med Västanfors municipalsamhälle och blev staden Fagersta. Under 1970- och 1980-talen skedde stora omställningar inom svensk stålindustri och år 1984 upphörde Bruket med sin verksamhet. Nya företag tog över och fortsatte därefter tillverkningen av stålprodukter.

Socknarna (text från 1875)

Vestanfors socken gränsar i sydvest och söder till Skinnskatteberg och Gunnilbo, i sydost till Vester-Våla, i nordost och norr till Norberg, samt i vester till Söderbärkes socken av Stora Kopparbergs län.. Folkmängden år 1870 var 2,511 personer på 602 hushåll. Vestanfors bildar i kyrkligt hänseende ett regalt pastorat av tredje klassen med pastors lön reglerad till 3,580 rdr rmt. – Mitt igenom socknen går från sjön Vefungen till Åmänningen förbi Semla, Fagersta och Vestanfors bruk Strömsholms kanal, som här räknar några av sina vackraste partier. 

Invid kanalen och Kolbäcksåns utflöde i sjön Aspen samt helt nära den vackra sockenkyrkan ligger utmärkt skönt det väl bebyggda säteriet Vestanfors. Godset utgöres av jordegendom, järnbruk, spiksmedja, kvarn, såg och tegelbruk. Bruket anlades på 1600-talet och tillhörde 1679 frih. Henr. Horn; senare släkterna Hesselberg, Christiernin, Bedoire, Tottie och v. Stockenström; det ägs nu av bruksp. C. G. Ahrbergs arvingar. Nära intill ligger Vestanfors hytta, som ägs av intressenter. Tillverkningen utgjorde år 1871 ända till 72,905 c:r tackjärn, varjämte genom tackjärnets omsmältning i särskilda ugnar åstadkoms 1,149 c:r diverse gjutgods. – Strax ovanför Vestanfors ligger även mycket vackert vid samma vattendrag Fagersta, utan fråga en av länets viktigaste industriella anläggningar. Godset utgöres av flera hemman, stångjärnsbruk, manufaktur- och valsverk, gjuteri, kvarn, såg m. m. med taxeringsvärdet för fastighet inom socknen uppgående till över 400,000 rdr rmt. Bruket, som under långa tider haft samma ägare som Vestanfors, anlades på 1600-talet för stångjärnssmide. På sista tiden har sådan tillverkning icke förekommit, utan bruket producerar nu med utvidgad rörelse järn-stålmanufaktur samt gjutgods av många slag. Tillverkningen, med avseende på sin beskaffenhet stående i högt rop inom och utom Sverige, uppgick år 1871 till .34,923 c;r, varav 26,657 c:r stål. Hen nuvarande ägaren är brukspatron Th. Aspelin. – Under Fagersta lyder det ännu ett stycke längre upp vid ån liggande Sembla. Bruket anlades i början av 1600-talet för tillverkning av stångjärn. I mitten av det förra århundradet tillhörde Sembla till hälften släkten Timm och var fideikommiss, till dess fideikommissnaturen överflyttades på Engelsberg och Sembla av bruksp. G. C. Timm år 1826 försåldes till brukspatron Sal. von Stockenström, vilken redan förut ägde den andra hälften i egendomen. Vid gården finnes en tämligen stor, övergiven byggnad, hedrad med benämningen “slott“, samt uppförd redan under 1600-talet. 

Vester-Våla socken, liggande på båda sidor om sjön Åmänningen, gränsar i nordväst och norr till Vestanfors och Norberg, i nordost till Karbenning, i öster och sydost till Vester-Fernebo och Ramnäs samt i sydvest till Gunnilbo. Folkmängden var nämnda år 1,152 personer på 248 hushåll. Vester-Våla, en tid annex till Vester-Fernebo, var eget pastorat åtminstone på 1570-talet och har i vårt århundrade under några tiotal av år haft Karbenning såsom annex, ett förhållande som nu upphört. Socknen bildar nu ett konsistorielt pastorat av tredje klassen med pastors lön reglerad till 2,740 rdr rmt. – Genom socknen går den sydligaste delen av Norbergs-Engelsbergsbanan med station och lastageplats vid Engelsberg. En mindre järnväg går på södra stranden från Trummelsbergs masugn till Vestansjö vid Åmänningen. 

“Vala“ namnes redan 1399 och hörde då till Norbo hundare. Största gården är Engelsberg, belägen vid Norbergsån strax nedom dess utflöde ur den lilla sjön Snyten och pä ett kort avstånd från sjön Åmänningen. Godset utgörs av lantegendom, stångjärnsbruk, masugn, kvarn, såg och tegelbruk, samt har underlydande i närgränsande socknar. Tillverkningen uppgick år 1871 vid 2 härdar till 5,011 c:r stångjärn; vid masugnen blåstes 39,614 c:r tackjärn jämte 1,125 c:r gjutgods. Bruket skall ha funnits redan 1597 och sedan blivit mycket utvidgat och förbättrat. Det har i nyare tider tillhört släkterna Gyllenhök, Strömer, Söderhjelm, Hebbe samt från 1825 Timm, inom vilken släkt åtminstone en del av Engelsberg blivit fideikommiss med fideikommissnaturen överflyttad från Sembla i Vestanfors. — Söder om Åmänningen och vid Stora Kedjen ligger Trummelsbergs masugn, lydande under Ferna i Gunnilbo socken. Förr har här idkats stångjärnssmide, vilket under senare tider icke förekommit. I stället blåstes 1871 icke mindre än 65,502 c:r tackjärn samt 2,057 c:r gjutgods. 

Kyrkor i Fagersta

Västanfors kyrka i Västanfors socken. Kyrkan uppfördes under åren 1824-1827. Söder om nuvarande kyrka fanns en tidigare kyrka från 1642. På grund av förfall fattades beslut år 1816 om att bygga en ny kyrka.

Västervåla kyrka i Västervåla socken. Nuvarande kyrka invigdes 1893. På platsen har det funnits en kyrkan från 1400-talet. Den ersattes av en ny träkyrka som stod färdig 1640. I slutet av 1700-talet fick kyrkan sitt nuvarande torn av sten. På 1890-talet byttes även det gamla långhuset av trä mot sten, medan tornet fick stå kvar.

Sevärdheter i Fagersta

Dunshammar. Två kilometer söder om Ängelsberg finns blästerugnar daterade till 300-400 eKr. Blästerugn är en tidig typ av ugn för järnframställning.
Engelsbergs pensionat är ett anrik pensionat från 1907.
Engelsbergs bruk. Bruket grundlades år 1681 och utvecklades till ett av världens då modernaste järnbruk. Det är det enda bruk i Sverige som bevarar såväl byggnader som åtskilligt av den tekniska utrustningen.
Nya serveringen. Restaurang Nya Serveringen ligger i kulturhistoriska Ängelsberg där det bjuds på lokal matkultur och utsikt över Åmänningens glittrande vatten.
Trummelsbergs bruk grundades av Olav Trummel år 1622 och verksamheten pågick ända fram till år 1907. Idag finns lämningar av bruket kvar.
Oljeön i Engelsberg. Engelsbergs oljefabrik, världens äldsta bevarade oljeraffinaderi, är byggt 1875 på ön Barrön (även känd som Oljeön) i sjön Åmänningen vid Ängelsberg.
Ombenning är en av de äldsta byarna i Västervåla. Den kallades ursprungligen Amundabyggninger, senare Amundbenning. Det var således en Amund som tidigt fick rätten att etablera en hytta här.
Skulpturparken Ängelsberg är en skulpturutställning i Ängelsberg i Västmanland.
Strömsholms kanal är en av Sveriges längre kanaler.
Västanfors hembygdsgård. Västanfors hembygdsgård ligger naturskönt intill Strömsholms kanal. Här hittar du flera inredda museistugor samt en herrgårdsflygel, kaffestuga och en gammal handelsbod i ett stort magasin.

Herrgårdar

Fagersta herrgård
Västanfors herrgård

Företag i Fagersta

Det största privata arbetsgivaren i Fagersta är Seco Tools AB med 1 225 anställda år 2020. Andra betydande företag är:

Atlas Copco Secoroc AB.
Fagersta Stainless AB.
Outokumpu Stainless Tubular Products AB.
AB Karl Hedin.
B Västanfors Industrier.

Antal invånare i Fagersta kommun

Antal invånare 1970: 16 963
Antal invånare 1980: 15 121
Antal invånare 1990: 13 756
Antal invånare 2000: 12 381
Antal invånare 2010: 12 443
Antal invånare 2022: 13 326

År 2020 hade 42,5 procent av männen mellan 15-44 i Fagersta kommun utländsk bakgrund.

Kommunalvalet 2018 i Fagersta

S: 42.27 procent av rösterna
V: 19,22
SD: 15,77
M: 12,35
Sjukvårdspartiet: 4,07
L: 2,92
C: 11,53
MP: 0,90
KD: 0,75

Påtvingad migration

Fagersta är en av de kommuner i landet med de största demografiska förändringarna. Över 42 procent av männen mellan 15-44 år har utländsk bakgrund. Demografiska förändringar – i folkmun kallat folkutbyte – är en politik som makthavarna tvingar på befolkningen för att de vill globalisera landet och göra svenskarna till en liten minoritet i sitt eget land.

Politikerna i riksdagen är tveklöst inget annat än landsförrädare när de kan instifta lagar som tvingar alla kommuner att ta emot asylsökande som fått uppehållstillstånd, ofta på grund av orsaker som inte har något som helst med verkliga asylskäl att göra. I januari 2016 infördes bosättningslagen efter beslut i riksdagen av Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Det är samma partier som införde lagen om att tvinga alla medborgare att betala en public-serviceavgift via skattsedeln, vare sig man har TV eller inte. Det är också samma partier som ser till att det byggs moskéer över hela landet och att islam etablerar sig här med full kraft. Tillsammans med Sverigedemokraterna vill de också att EU utvidgas och att Sverige går med i krigsalliansen Nato som vill expandera till land efter land för att kunna förändra politiken överallt och bidra till ökad globalisering.

När oskyldiga svenskar drabbas av migrationspolitikens effekter, vare sig det är kostnader eller annat så gömmer sig politikerna och försöker skylla på allt utom sina egna ansvarslösa beslut. När kritiker påtalar vilka konsekvenserna blir beskylls de ofta för ”rasism” eller främlingsfientlighet”. Massmigrationen ska nämligen fortsätta i all evighet för att makteliten som ligger bakom den politiken vill att Sverige ska globaliseras och bli ett ”blandland” (som Stefan Löfven (S) uttryckte det).

Om man inte vill att Sverige ska förstöras och att alla de fel och brister som drabbat Sverige och svenskarna ska åtgärdas måste man rösta på ett parti som vill rätta till alla fel. I riksdagen finns det inget parti som på allvar vill göra något och då måste man välja ett bättre alternativ. Det finns ett sådant och det är Alternativ för Sverige.

Medias roll i samhällsförändringen

De inflytelserika mediabolagen Bonniers och Schibsted och de tidningar som ingår i dessa koncerner, bland annat Expressen, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Svenska Dagbladet och en mängd lokaltidningar, har mer eller mindre systematiskt verkat för att Sverige ska globaliseras. Sveriges Television, Sveriges Radio och TV4 har också en tydlig agenda som går ut på att framställa invandringskritiker som dåliga människor, medan politiker som förstör landet med en skadlig politik som orsakar omfattande samhällsproblem aldrig kritiseras. För det observante framstår det som tydligt att media står bakom en politik som slår sönder det gamla trygga Sverige och vill byta ut svenska folket mot migranter från hela världen. Dagspressen borde bojkottas totalt av alla som vill Sverige väl. Så länge det finns människor som betalar för dessa propagandatidningar kommer de att finnas kvar och agitera för en direkt svenskfientlig politik. Media försöker också aktivt hindra människor från att uttrycka sina åsikter offentligt, och om några ändå vågar göra det använder media olika metoder för att framställa människor med sunda åsikter som ”extremister” eller allmänt suspekta – för att de motsätter sig en negativ samhällsutveckling. En av få tidningar som motsätter sig den utvecklingen och därför är läsvärd är Nya Tider. Så det finns ljus i mörkret.

Liknande ämnen:

Sverige blir alltmer totalitärt
Det råder inbördeskrig i Sverige
Socialdemokrater vill förbjuda kritik mot sin politik
Socialdemokraterna skapade helvetet i förorterna
Sverige som krigszon
Hur kunde politikerna låta det gå så långt?
Invasionsverkets groteska verksamhet
Socialdemokraterna låter islam ta över landet
Sverige är ett ockuperat land
Myndigheten för samhällsförstörelse
Så koloniseras Sverige
Om 45 år är de etniska svenskarna i minoritet i Sverige
Etniska svenskar är snart i minoritet i sitt eget land
Sverige har tagit emot över 3 miljoner migranter sedan 1970
Tage Erlanders (S) kungsord
Sveriges Television som Sveriges dödgrävare
Kommer Sverige att gå under?
LO ger 50 miljoner till Socialdemokraterna så att de kan förstöra Sverige ännu mer
Nytt fackförbund vill vara partipolitiskt oberoende
Alternativ för Sverige
Så här ser den demografiska hotbilden ut i Sverige

Några andra orter och kommuner som bloggen nyligen har besökt:

Arboga, Närke (2022)
Arjeplog, Lappland (2020)
Arvika kommun, Värmland (2022)
Askersund, Närke (2022)
Bollnäs, Hälsingland (2021)
Borlänge (Dalarna) 2020
Borås, Västergötland (2020)
Botkyrkas framväxt och förfall (2021)
Dikanäs, Lappland
Eskilstuna, Södermanland (2021)
Filipstad, Värmland (2021)
Finspång, Östergötland (2019)
Fisksätra och Solsidan, Nacka (2021)
Flemingsberg, Huddinge (2021)
Glommersträsk, Arvidsjaur, Lappland (2020)
Grums, Värmland (2022)
Grästorp, Västergötland (2022)
Gävle, Gästrikland (2022)
Götene, Västergötland (2022)
Hagalund, Solna (2019)
Hagastaden, Stockholm (2021)
Hallstahammar, Västmanland (2020)
Hallstavik, Norrtälje (2020)
Hedemora kommun, Dalarna (2022
Hjo, Västergötland (2021)
Hoting, Strömsund, Ångermanland (2020)
Hylte, Halland (2022)
Håbo kommun, Uppland (2022)
Hällefors kommun, Västmanland (2022)
Jokkmokk, Lappland (2020)
Järfälla kommun, Uppland (2022)
Kalmar, Småland (2022)
Katrineholm, Södermanland (2022)
Kungsbacka, Halland (2022)
Köping, Västmanland (2021)
Lesjöfors, Värmland (2021)
Lindesberg, Västmanland (2021)
Ljungby kommun, Småland (2022)
Ljusnarsberg, Västmanland (2021)
Ludvika, Dalarna (2021)
Lysekil är en totalt misskött kommun (Bohuslän) (2020)
Malmköping, Flen (2021)
Mellerud, Dalsland (2022)
Nora, Västmanland (2019)
Norberg, Västmanland (2020)
Norrtälje, Uppland (2020)
Nykvarns kommun, Södermanland (2022)
Olofströms kommun, Blekinge (2022)
Rinkeby, Stockholm (2020)
Robertsfors kommun, Västerbotten (2022)
Ronneby, Blekinge (2022)
Sala, Västmanland (2022)
Sandvikens kommun, Gästrikland (2022)
Sigtuna, Uppland (2022)
Skäggetorp, Linköping, Östergötland (2020)
Sollefteå, Ångermanland (2017)
Sorsele, Lappland (2020)
Storfors, Värmland (2022)
Strängnäs, Södermanland (2022)
Surahammar, Västmanland (2021)
Sävsjö kommun, Småland (2022)
Söderhamn (Hälsingland) 2017
Södertäljes uppgång och förfall (2021)
Tibro, Västergötland (2020)
Tierps kommun, Uppland (2022)
Torsby, Värmland (2021)
Trosa, Södermanland (2022)
Täbys nya betonggetto
Upplands-Bro, Uppland (2021)
Upplands Väsby, Uppland (2020)
Uppsala i fritt fall, Uppland (2020)
Uppvidinge, Småland (2022)
Valdemarsvik, Östergötland (2020)
Vingåker, Södermanland (2020)
Vårgårda kommun, Västergötland (2022)
Vällingby som misslyckat experiment, Stockholm, Uppland (2020)
Vännäs, Västerbotten (2022)
Värnamo, Småland (2022)
Västerås kommun, Västmanland (2022)
Åmål, Dalsland (2021)
Årjäng, Värmland (2021)
Östersund, Jämtland (2022)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s