Ludvika, Dalarna

Av Kulturbilder på 1 december, 2021 • ( 1 kommentar )

Ludvika kommun, stad, socken, Dalarna. Loduika 1539 (avser en by). Staden återgår på en bebyggelse vid Ludvika station kring en 1873 öppnad järnvägslinje i närheten av Ludvika bruk, grundat ca 1550, och vid Ludvika herrgård i stadens norra del. Socknen utbröts som kapellag ur Grangärde socken ca 1652 och är möjligen namngiven efter bruket eller gården. Bebyggelsenamnet Ludvika med dessa olika syftningar är ytterst övertaget från byn Ludvika i stadens södra del. Byn har namn efter en intilliggande vik av sjön Väsman, Lyviken. Viknamnets förled kan innehålla (fornsvenska) genitiv Lydhiu av ett vattendragsnamn Lydhia avseende Lorensbergatjärnens avlopp till Lyviken. Detta namn vore i så fall bildat till ett med t.ex. ludd och luden besläktat ord med syftning på växtlighet av vass. I namnet Ludvika är förleden en senare ombildning. (Svenskt ortnamnslexikon)

Ludvika bruk

Omkring år 1550 anlade Gustav Vasa ett kronobruk i Ludvika som var Sveriges första kronobruk för stångjärnssmide. Tanken var att främja svensk järnproduktion. Bruket anlades vid Ludvika ström som förbinder sjöarna Väsman och Gårlången. Den stora nivåskillnaden på vattnet gav en kraftig ström som kunde användas vid bruket. Malmen som användes kom från Ivikens gruva. År 1726 köptes bruket av familjen Cedercreutz. Bruket lockade till sig människor som slog sig ned i närheten och skapade ett litet samhälle. Vid mitten av 1700-talet var bruket Dalarnas största järnbruk och bidrog betydligt till Ludvikas utveckling. Familjen Roth som drev bruket från 1836 byggde ut verksamheten med sågverk och vattenkraftverk. År 1920 lades produktionen vid bruket ned efter en tid av minskad lönsamhet.

Kyrkor

Grangärde kyrka i Gränge-Säfsnäs församling uppfördes under 1400-talet och byggdes ut i början av 1700-talet. År 1716 brann delar av kyrkan efter efter ett åsknedslag, men den byggdes snart upp igen efter att medel samlats in från hela landet. Efter branden göts tre nya kyrkklockor som sattes upp i tornet. Gjutningen gjordes 200 meter söder om prästgården och gropen efter platen där de göts är synlig än idag. På samma plats göts klockor åt kyrkor i Floda, Hedemora, Lima, Malung och Äppelbo. I början av 1900-talet gjordes en grundlig restaurering.

Ludvika Ulrika kyrka stod klar den 3 oktober 1752 och kyrkan ersatte ett träkapell från 1652 i Kapellhagen vid Hammarbacken. Kyrkan har renoverats många gånger.

Grängesbergs kyrka är en modern kyrka från 1974. De ersatte en tidigare träkyrka som stod klar 1892. Kyrkan som stod inom ett riskområde för ras vid Grängesbergs gruvor flyttades 1976 och byggdes upp i Orsa.

Säfsnäs kyrka stod klar den 5 september 1762. På samma plats stod tidigare ett äldre kapell. Klockstapeln med tre klockor var färdigbyggd 1787. Den äldsta av de tre klockorna är från 1637.

Järnvägen

Liksom på många andra håll växte tätorten betydligt när järnvägen kom. 1859 knöts Ludvika samman med Smedjebacken och Strömsholms kanal som var en förbindelselänk för gods och resande genom Väsman-Barkens Järnväg (som lades ned 1903).1873 öppnades en sträcka mellan Ludvika och Frövi, 1875 mellan Ludvika och Falun, 1877 mellan Ludvika och Kil, 1903 mellan Ludvika och Ängelsberg, 1907 mellan Ludvika och Vansbro.

Herrgården

Ludvika herrgård uppfördes i slutet av 1700-talet. Två flyglar som är anslutna till herrgården är äldre än huvudbyggnaden. Jonas Cedercreutz som köpte Ludvika bruk 1726 bodde i Ludvika herrgård från 1720 till 1727 då han avled, Bruket togs över av sonen Carl Gustaf och efter honom sonsonen Johan Axel. Efter att herrgården brann ned 1785 uppfördes en ny huvudbyggnad som står där än idag. Carl Reinhold Roth bodde på gården från 1836 och 1885 tog sonen Carl Edward Roth över gården. När han avled 1898 tog tre söner över och bildade Ludvika Bruksegare som tog över rörelsen 1901. Gården ägs idag av företaget ABB i Ludvika som använder den i samband med representation.

Ludvika Gammelgård

Ludvika gammelgård är ett friluftsmuseum som står på sin ursprungliga plats. På museet finns en bergmansgård med tillhörande byggnader och ett gruvmuseum. Bergmansgården har en ägarlängd sedan 1500-talet men före det fanns en annan gård på platsen. Intressant är också att det är samma släkt som innehaft gården i flera hundra år. Mangårdsbyggnaden på gården består av två stugor som är ihopsatta på längden. Den ena stugan är från omkring år 1650. 1922 tog Ludvika hembygdsförening över gården efter att den siste brukaren avlidit.

Företag

Den 30 juni 1900 bildades företaget Elektriska Aktiebolaget Magnet i Ludvika. Initiativtagare var disponent Carl Roth på Ludvika bruk. Företagets första order var att leverera utrustning till Ludvika kraftstation, vilket man gjorde år 1901. Företaget tillverkade transformatorer, motorer, ångmaskiner, hissutrustningar elektriska gruvlok och mycket annat. Företaget slog samman 1906 med Holmia AB i Stockholm och Adolf Ungers verkstäder och bytte då namn till Förenade Elektriska AB. Företaget ombildades 1908 under namnet Nya Förenade Elektriska AB. Företaget uppgick sedan i ASEA som 1988 gick samman med schweiziska Brown Boveri och blev ABB. Idag är företaget multinationellt och uppdelat i divisioner. I Ludvika finns Hitachi ABB Power Grids som arbetar med kraftnät och i Sverige finns totalt 4 000 anställda inom koncernen. Så sent som för ett år sedan (2020) avyttrades 80,1 procent av Power Grids-verksamheten till Hitachi.

Ludvika kraftverk

Ludvika kraftstation byggdes av Ludvika bruk och invigdes 1902. Stationen levererade elkraft till gruvorna i Blötberget och Saxberget och till företaget Nya Förenade Elektriska AB samt till vägbelysning. Anläggningen är ett av Sveriges först byggda vattenkraftverk.

Ludvika tegelbruk

Ludvika tegelbruk hette egentligen Bergslagernas Tegel- & Kalkbruks AB och uppfördes under åren 1902 och 1903. Bruket framställde produkter av kalksandsten som gick under namnet Ludvikategel. Sanden fanns i ett sandtag i Sunnansjö men den sögs också upp från botten i sjön Väsman. Kalken kom från Plogsbo kalkbrott och brändes i Norsbo kalkugn. Man tillverkade också ånghärdade koksslaggplattor. Företaget grundades av grosshandlaren Gustaf Morin. Under 1920-talet var företaget ett av de största i Ludvika, men lades ned efter 1947.

Ludvika ångsåg

Ludvika ångsåg startades av industrimannen Carl Roth som på flera sätt bidrog till utvecklingen av Ludvika. Sågverket togs i drift 1898 och ägdes den första tiden av Trävaru AB Dalarna som byggde ut sågen med ett nytt maskinhus och en 40 meter hög skorsten. Bolinders levererade toppmodern utrustning till sågen och 1906 köpte Ludvika Bruksegare tillbaka den. 1925 tog Billerud över sågen och när den sedan lades ned 1962 blev 60 personer utan arbete.

1931 fanns 15 industriföretag i Ludvika som sysselsatte 964 arbetare varav 775 arbetade i Ludvikaverken.

Grängesbergs gruvor

Under 1500-talet började man bryta järnmalm i Grängesberg och verksamheten utvecklades till att under 1800-talet vara en av Europas främsta fyndigheter av järnmalm. I mitten av 1960-talet arbetade 1 600 personer i Grängesbergsområdet. Gruvbrytningen lades ned 1989 och det sista malmtåget gick 1990 från Grängesberg till Oxelösund.

I Ludvika finns socknarna Grangärde, Ludvika och Säfsnäs.

I Grangärde socken finns fornlämningar från bronsåldern och järnåldern samt en boplats från yngre stenålder. Socknen bildades på 1300-talet och hette då Gränge socken. Ur Grangärde socken bildades Ludvika socken som från 1652 utgjorde ett eget kapellag med eget kapell och egen predikant. Säfsnäs socken bildades 1798 som en utbrytning ur Nås socken, som idag ingår i Vansbro kommun.

Någonstans i Ludvika
Någonstans i Ludvika
Någonstans i Ludvika
Någonstans i Ludvika
Någonstans i Ludvika

Ludvika består av 14 stadsdelar

Ludvika Gård
Notgården
Hammarbacken
Marnäs
Högberget
Rasfallet
Lorensberga
Nissbo
Östansbo
Golan (del av Östansbo)
Jägarnäs
Knutsbo
Solsidan
Magneten (del av Högberget)

Banker i Ludvika

År 1871 grundades Ludvika sockens sparbank.
År 1873 öppnade Uplands enskild bank ett kontor i Ludvika.
År 1903 öppnade Kopparbergs enskilda bank kontor i Ludvika.
År 1904 öppnade Dalarnes bank kontor i Ludvika.
År 1918 öppnade Mälarprovinsernas enskilda bank kontor i Ludvika.

Idag har Handelsbanken, Nordea och Swedbank kontor i Ludvika.

Ludvika är en av många kommuner som dominerats totalt av Socialdemokraterna under lång tid. Så här ser valresultaten ut i de tre senaste valen:

Kommunalvalet i Ludvika 2010:

S: 47,10 procent av rösterna
M: 18,72
V: 7,42
C: 5,21
SD: 4,76
MP: 4,67
Bopartiet: 4,27
FP: 4,22
KD: 1,98

Kommunalvalet i Ludvika 2014:

S: 40,59 procent av rösterna
SD: 19,97
M: 15,38
V: 7,64
MP: 4,63
C: 4,10
FP(L): 3,10
KD: 2,39

Kommunalvalet i Ludvika 2018:

S: 35,41 procent av rösterna
SD: 23,21
M: 14,09
V: 8,25
C: 6,55
KD: 4,52
L: 3,50
MP: 2,90

Valresultatet i Ludvika visar samma resultat som på andra håll. Allt fler slutar att rösta på partier som vill ha stor migration och den trenden måste fortsätta om förfallet i Sverige ska kunna stoppas.

I distriktet Fredriksberg fick Socialdemokraterna 72,54 procent av rösterna och Vänsterpartiet fick 8,58 procent av rösterna år 2010. År 2018 fick Socialdemokraterna 49,57 procent av rösterna, Vänsterpartiet fick 5,49 procent och Kommunistiska Partiet fick 21,27 procent av rösterna. I distriktet Stallbacken fick Sverigedemokraterna 33,20 procent av rösterna och blev största parti.

Fredriksberg
Fredriksberg
Fredriksberg
Fredriksberg
Fredriksberg

Tätorten Fredriksberg ligger i västra delen av Ludvika kommun. Orten blev bruksort 1729 när ett bruk anlades av Hans Sebastian Grave. Namnet Fredriksberg togs för att hedra kung Fredrik I (1676-1751). Under 1700-talet och 1800-talet var järnhanteringen en viktig näring för bygden. Flera hyttor och stångjärnshammare uppförde i Säfsnäs socken. Under 1800-talet blev skogsnäringen viktigare och flera sågverk uppfördes i området kring Fredriksberg. År 1897 uppfördes en sulfitfabrik för pappersmassa som var betydande under 1900-talet. Under 1940-talet växte ett pappersbruk fram som gav arbetstillfällen åt många. Minskad lönsamhet och företagsnedläggningar fick staten att skapa tillfälliga industriverksamheter under 1970-talet, men svårigheterna med att skapa arbetstillfällen fortsatte.

Turismen ökade när en skidanläggning etablerades i Säfsbyn 1979 och idag ägs anläggningen av privata aktörer som gjort anläggningen till en av de största arbetsgivarna i orten. Befolkningen har minskat kraftigt sedan 1950-talet när över 1 200 personer bodde i Fredriksberg till idag när antalet bofasta är omkring 300.

I Fredriksberg finns många övergiva industribyggnader och fastigheter som står som monument över industriellt och politiskt misslyckande. Liksom många andra orter med socialdemokratiskt styre har asylboenden för migranter från främmande kulturer öppnats i Fredriksberg (som är en del av Ludvika kommun). Orten blev känd för att asylsökande som kom dit år 2015 vägrade att kliva av sin buss för att de hellre ville till Hedemora. Mer lämpligt hade varit att slussa tillbaka dem till det land det varit i innan de kom till Sverige. Det kom över 400 migranter som skulle bo i tre olika asylboenden och antalet svenskar i byn var färre än 700. När de kom blev deras barn fler i skolan än de svenska eleverna.

Valresultatet tyder på att de svenska invånarna i Fredriksberg med vett och vilja finner sig i att långväga migranter tillåts dominera stadsbilden och att de villigt betalar för deras uppehälle här oavsett vilka konsekvenserna blir.

Ludvika kommun är och har varit en magnet för asylsökande och migranter – för att politikerna vill ha stor migration som i förlängningen innebär ett folkutbyte. År 2015 hade Ludvika 26 362 invånare och av dem var 4 059 utlandsfödda. I december samma år fick kommunen sitt tionde asylboende. Några av anläggningarna i kommunen som blev asylboende var Grangärde hotell, Brukshotellet i Grängesberg, Rämshyttans turistgärd, Bergmansgården, Brunnsvik folkhögskola och Anneforsgården Hela 32 procent av alla män mellan 15-44 år i Ludvika hade utländsk bakgrund år 2020.