Hedemora kommun, Dalarna

Orter, städer, landskap

Av Kulturbilder på 20 maj, 2022 • ( 1 kommentar )

Hedemora kommun, stad, socken, Dalarna. Parochia Henamorum 1370. – Socknens namn har övertagits från kyrkbyn, som utvecklades till stad redan under medeltiden. Förleden i namnet, fornsvenska Hedhnamor, sammanhänger ytterst med ordet hed i betydelsen ’tott, tallskogsbevuxen mark’ och kan innehålla ett till detta ord bildat adjektiv heden ’hörande till en hed’. Heden i fråga utgörs av den ås som bär den nuvarande stadskärnan. I efterleden ingår dialektordet mor ’(sumpig) granskog’. Hedemora är därmed att tolka som ’(den sumpiga) granskogen vid heden’. Skrivningen Hede– för äldre Hene– slår igenom ca 1600. Hene– finns bevarat i dialektuttal som ”Hemmora” och ”Hännmora”. Samma förled som stadsnamnet har också namnet på en av stadens sjöar, Hönsan, fornsvenska Hedhnesior ’Hedsjön’. (Svenskt ortnamnslexikon)

Kommunen

I Hedemora kommun ingår socknarna Garpenberg, Hedemora och Husby. Vid kommunreformen 1862 bildades ur socknarna landskommuner med samma namn. Hedemora stad bildade 1863 en stadskommun. Vid kommunreformen 1952 uppgick Garpenbergs landskommun i Hedemora landskommun medan Hedemora stad och Husby landskommun förblev opåverkade. 1967 uppgick landskommunerna Hedemora och Husby i Hedemora stad. Hedemora kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Hedemora stad.

I Hedemora är Dalarnas äldsta stad och i den finns tätorterna Långshyttan, Garpenberg, Vikmanshyttan, Stjärnsund, Dala-Husby och Västerby.

Hedemoras historia

I trakten kring Hedemora har det bott människor sedan stenåldern. Ett intressant föremål som har hittats i Hedemora är en paddel som är daterad till ca 2700-2600 f.Kr. Fynd från stenåldern har gjorts och boplatser från stenåldern har upptäckts där våra förfäder levde och verkade. Gravrösen och gravar från järnåldern finns liksom spår av järnhantering från medeltiden. Borgen Borganäs brändes ned under Engelbrektsupproret 1434. Borgen hade uppförts omkring 1390-talet och i samband med utgrävningar har fynd gjorts av föremål som 28 knivar, en hammare, en mejsel, tre nycklar, en yxa och flera andra föremål.  I husby socken har man hittat omkring 45 platser som har spår efter lågteknisk järnhantering och från medeltiden har 15 hyttplatser hittats.

Hedemora fick stadsprivilegier 1459 efter att bergshanteringen expanderat och växt i betydelse. Staden blev marknadsplats och transitort för bergsprodukter som skulle vidare till Mälardalen.

År 1486 grundades Gudsbergs kloster i Husby socken. Dalarnas häradshövding Ingel Jönsson Hjorthorn och hustrun Birgitta Sonedotter donerade en egendomen till Cisterciensorden som skapade Dalarnas enda kloster. Klostret ägde gods och gårdar, hyttor och andelar i gruvor. I dag är klostret en ruin som ingår i ekomuseet Husbyringen.

Det gamla järnbruket Norns bruk anlades 1628 av Lars Larsson. Verksamheten utvecklades vidare och 1686 fanns på bruket tre hamrar, sex härdar och en plåthammare. Släkten Söderhielm tog över bruket i början av 1700-talet och 1874 såldes verksamheten till Larsbo-Norns AB. År 1875 byggdes en ny herrgård som finns lvar än idag. Även andra äldre byggnader finns kvar.

I Hedemora anlades flera bruk som bidrog till utvecklingen. Idag är flera av dessa bruk museer som man kan besöka för att se hur bruksverksamheten fungerade.

Kyrkogatan, Hedemora

Socknarna (texter från 1875)

Garpenbergs socken gränsar i norr och nordväst till Husby, i väster till Hedemora, i sydväst till Grytnäs, i sydost till Folkärna samt i öster till By. År 1870 utgjorde folkmängden 2,306 personer på 550 hushåll. I kyrkligt avseende bildar Garpenberg ett regalt pastorat av tredje klassen med pastors lön reglerad till 2,468 rdr rmt. 

Garpenbergs socken har uppkommit genom att till den gamla Garpebergslagen lägga avsöndrade delar av de närgränsande Husby, Hedemora, Grytnäs och Folkärna socknar. I slutet av 1500-talet lydde trakten i administrativt avseende under fogden på Garpenbergs gård. Sedan gamla tider har bergsbruket här varit huvudnäring. Koppargruvorna har blivit bearbetade redan under medeltiden, men under senare årtionden lämnat en städse minskad avkastning. Flera järngruvor finns även, som 1870 lämnade ett utbyte av 130,000 c:r järnmalm. Större delen av socknen hör under Garpenbergs gård, en betydlig egendom med stångjärns-, manufaktur- och kopparverk, Dormsjö masugn och gjuteri, tegelbruk, kvarnar och sågar samt underlydande i närbelägna socknar. Själva huvudgården, Garpenbergs kungsgård, är ståtligt bebyggd med stort corps de logis under koppartak samt genom konsten på flera sätt förskönad. År 1871 uppgick järntillverkningen vid själva Garpenbergs bruk till 50,819 c:r stångjärn, vid Dormsjö åter tackjärnstillverkningen till 42,977 c:r. Bruket, som i vårt århundrade länge varit inom Stockenströmska släkten, tillhör nu ett stort bolag med brukspatron Cornelius som disponent. 

Hedemora socken gränsar i väster till Säter, i norr och nordost till Stora Skedvi och Husby, i öster till Garpenberg och Grytnäs, i söder till Norberg och i sydväst till Söderbärke. År 1870 var folkmängden 5,993 personer på 1,307 hushåll. I kyrkligt hänseende är socknen annex till Hedemora stadsförsamling och har med densamma gemensam kyrka. Vid Nårns bruk i den södra delen av socknen finnes ett brukskapell. 

“Henamora“ eller “Henemora“ omtalas såsom egen socken i flera handlingar från 1300-talet. År 1571 hade Hedemora ungefär sina nuvarande gränser, men innefattade även något av det, som nu räknas till Säters socken. – Bland märkvärdiga ställen är Nårns bruk, liggande vid ett mindre vattendrag, som uppkommer ur små sjöar i Söderbärkes socken och slutligen utfaller i Dalälven. Bruket priviligerades på 1630-talet för stångjärnssmide, som efter hand utvidgades. Tackjärnet hämtades från Hellsjöbo masugn i Söderbärkes socken, vilken likväl 1762 flyttades till Nårn. Vid bruket tillverkas för närvarande endast tackjärn, år 1871 till ett belopp av 66,022 c:r. Nårn ägs av flera intressenter, de flesta av den Torsmedska släkten. – Vid samma vattendrag som Nårn ligger även utmärkt vackert Turbo bruk, vid vilket tillverkas stångjärn av tackjärn från det närbelägna Vikmanshyttan, vilken bruksegendom har samma ägare som Turbo. Tillverkningen uppgick år 1871 vid Turbo till 33,960 c:r stångjärn, vid Vikmanshyttan till 45.116 c:r tackjärn jämte gjutstål av utmärkt hårdhet och styrka. Under Vikmanshyttan hör även numera Presthyttan med Lågfors bruk, där någon järnberedning emellertid under de sista åren icke förekommit. Alla tre bruken uppstod på olika tider under 1600-talet, Vikmanshyttan och Turbo förenades tidigt, Presthyttan tillköptes för några år sedan, varefter smidet nedlades. De nuvarande ägarna är brukspatronerna Ulff och Arvedsson. 

Husby socken, i sin nedre del genomfluten av Dalälven samt för övrigt mycket rik på sjöar och vattendrag, gränsar i väster till Stora Skedvi, i söder till Hedemora, i sydost till Garpenberg och By samt i nordost till Torsåker av Gästrikland. År 1870 utgjorde folkmängden 5,715 personer på 1,296 hushåll. I kyrkligt avseende bildar Husby ett regalt pastorat av första klassen med pastors lön reglerad till 6,295 rdr rmt. Sockenkyrkan har ett utmärkt vackert läge invid Dalälven; den är av gråsten och försedd med torn samt räknande en ganska hög ålder. Vid Stjernsunds bruk finns även ett brukskapell, där gudstjänst hålls varje söndag och vid vilket en ny koministerstjänst skall inrättas. 

”Husaby“ socken omtalas mycket i handlingar ända från 1300-talet, fastän den odlade bygden då ej kunde ha sträckt sig särdeles långt från älven. År 1571 fanns de flesta nuvarande byarna omkring huvudvattendraget samt vid Flintsjön, Svinösjön, Amungen, Längen m. fl. Odlingens längst bort liggande utport i trakten synes ha varit Stigsbo vid sjön Grycken. Därovan var allt obygd. Däremot sträckte sig Husby vid denna tid ett stycke in i nuvarande Garpenberg och innefattade bland annat Dormsjö. Bland socknens märkvärdiga ställen märkes, fordom kallad Husaby, belägen mitt emot kyrkan på andra sidan älven. 

Den omtalas ofta under medeltiden och synes ha varit huvudort i en av de “tredingar“, i vilka Dalarna den tiden i administrativt avseende sönderföll. Därifrån utfärdade också konung Magnus Erikson år 1347 sina märkvärdiga privilegier för Kopparberget. På 1600-talet köptes kungsgården till skatte. Längre ned vid älven ligger Näsgård, som under medeltiden även förekommer med benämningarna Nes eller Næsholm. År 1468 tillhörde stället såsom sätesgård ridd. Ingel Jönsson, vilken gav det i morgongåva till Birgitta Sonadotter, sedan vanligen kallad “fru Birgitta i Næs“. Av dessa båda stiftades Husby kloster, under vilket även Näsgård kom, men reducerades och blev kungsgård samt säte för fogdar och huvudort för tillhörande län. Gårdens fögderi undergick likväl till sina gränser många förändringar. Senare kommet i enskildes händer, reducerades Näsgård under Carl XI och blev boställe för översten vid Dalregementet. Denna dess egenskap upphörde likväl i början av vårt århundrade och gården är nu för kronans räkning utarrenderad. Nära Klostersåns utlopp i Flinösjön ligger Klosters bruk, för närvarande med underlydande hemman, många verk och lägenheter tillhörigt ett bolag med brukspatron Lagergren som disponent. Vid bruket idkas något stångjärnssmide; där finns även manufaktursmide och plåtvalsverk, gjuteri för tillverkning av utmärkta valsar m. m. Produktionen uppgick år 1871 till 21,437 c:r stål- och järnmanufaktur. Sedan 1741 har här funnits ett av dåvarande ägaren till Kloster major Rosenborg anlagt krutbruk. Stället har sitt namn av det kloster, som ovannämnde Ingel Jönsson anlade åt munkar av cistercienserorden. Av samma bolag som Kloster ägs även Långshyttans masugn, der tillverkningen år 1871 var 113,828 c:r tackjärn. Vid Långhyttan fulländades 1872 en verkstad för tillverkning av Bessemergöt. 

Bolaget äger även det norrut i socknen liggande Engelsfors järnbruk. Därifrån är under anläggning en smalspårig järnbana fram till Borns station på Gefle-Dala järnvägen. Nära sjön Grycken ligger Stjernsunds bruk, präktigt bebyggt och med vackra omgivningar. Det anlades av Christoffer Polhem, och presidenten Gab. Stiernkrona för manufakturförädling, men erhöll 1820 rätt till utsmide av stångjärn. År 1871 var tillverkningen 35,270 c:r. Bruket tillhör Klosters bruksbolag, vilket även är fallet med Silfhytteå masugn, vars tackjärnsproduktion år 1871 utgjorde 40,642 c:r. 

(Texter ur Sverige, en topografiskt-statistisk beskrivning, av Magnus Höjer 1875.)

Kyrkor i Hedemora

Garpenbergs kyrka i Garpenbergs socken. Den ursprungliga kyrkan invigdes 1610, men brann ned 1784. Den nya kyrkan invigdes 1786 och renoverades under åren 1902-1903.
Hedemora kyrka i Hedemora socken. Kyrkan uppfördes strax före eller efter år 1300. Den byggdes senare ut flera gånger. Dopfunten är från 1300-talet och huggen i kalksten från Uppland.
Husby kyrka i Husby socken. Kyrkan är från första hälften av 1200-talet. Under andra hälften av 1700-talet byggdes kyrkan ut och fick även ett torn.

Några äldre byggnader

Stadshotellet byggdes 1860 och hette först Hotell Ture.
Berglundska gården byggdes 1881 för rådman Samuelsson.
Vasaskolan byggde 1914-1915 och byggdes till 1967-1969.
Polishuset byggdes 1911, men används inte längre som polishus.
Hanssonska villan (Gamla biblioteket) byggdes 1918 åt Johan Adolf Brunzell.
Gamla tingshuset byggdes 1914 efter ritningar av stadsarkitekt Klas Boman i Falun.
Kallbadshuset uppfördes 1931 och har sedan dess byggts om.

Byggnadsminnen

I Hedemora finns fem byggnadsminnen:

Bos-Kalles gård
Gamla apoteket, Hedemora
Hedemora teaterlada
Perssonska gården, kvarteret Gäddan
Wahlmanska huset

Herrgårdar

Garpenbergs herrgård. Garpenbergs bruk grundades på 1500-talet och på ägorna byggdes en kungsgård. Huvudbyggnaden uppfördes 1801 av Salomon von Stockenström.
Norns herrgård. Bruksherrgården är från 1875.
Emaus herrgård finns dokumenterad från 1646 då borgmästaren Daniel Pålsson Bagge flyttade in.
Eriksdals herrgård bestod från början av två gårdar. Gården hade tegelproduktion från 1820-talet till 1880-talet.
Hälla herrgård finns omnämnd 1555 och har varit jordbruksfastighet.
Långshyttans herrgård. Herrgården byggde 1856 och används idag som hotell.
Näs kungsgård. Den timrade herrgårdsanläggningen i Näs var ursprungligen boställe för fogden över Näsgårds län och senare chefen för Dalregementet 1683–1813.
Svedjans herrgård finns omnämnt som kronohemman 1694 och är enligt storskifteskartan från 1763 rustmästarbostad för överstelöjtnantens kompani vid Västmanlands regemente. Herrgården var militärbostad från 1750-talet till 1860-talet, därefter har den bland annat varit vilohem och köpmannabostad.
Prästhytte herrgård i Hedemora socken.

Gamla bruk i Hedemora

Brattfors bruk i Garphyttan. Brattfors bruk i Garpenberg var ett järnbruk som lades ned 1905. Den som besöker Brattfors idag kan se lämningar efter bruket i form av ruiner efter kolhus, dammar för vattenkraft, en kraftstation, en järnvägsstation och en kvarn. Här finns även många fina arbetarbostäder kvar.
Engelsfors bruk. År 1822 anlades här Engelsfors bruk i syfte att tillgodose plåtvalsverket vid Klosters bruk med ämnesjärn.
Kloster i Husby socken. Redan på 1400-talet fanns ett järn- och ett kopparbruk på platsen. I mitten av 1700-talet anlades här Sveriges största krutbruk.
Norns bruk i Hedemora socken. Norns bruk lär ha anlagts av Lars Larsson 1628. Tillsammans med en kompanjon anlade denne en fallhammare vid Norn och en hytta ett stycke uppströms.
Prästhyttan i Hedemora socken. Prästhyttan är ursprungligen namnet på en by där en hytta kom att anläggas under 1500-talets första hälft eller kanske något tidigare.
Stjärnsunds bruk. Stjärnsunds bruk, som också kallas ”det vita bruket” är Dalarnas kanske bäst bevarade 1700-talsbruk.
Vikmanshyttan är en gammal bruksort; redan 1538 nämns en hytta och under åren 1693-1716 fanns här också ett kopparverk.
Turbo bruk i Hedemora socken. År 1612 fanns en järnhytta och en kopparhammare i drift. År 1629 byggdes en stångjärnshammare som ersättning för kopparhammaren.
Lågfors bruk.

Sevärdheter i Hedemora

Bruksmuseum i Kloster. Museet visar Klosters bruks historia. Bruket anlades under 1400-talet och lades ned 1888.
Garpenbergs Gammelgård. Garpenbergs gammelgård är en hembygdsgård i Garpenberg, invigd 1930.
Garpenbergs Gruvkapell. Byggnaden är från 1600-talet och övervåningen är inredd som ett museum om äldre gruvdrift.
Gruvlaven i Intrånget. Nordeuropas högsta trälave, 25 meter hög, byggd 1912.
Grådö skans. Grådö skans eller Grådönäset var en befäst gård på en udde nära Grådö i Hedemora kommun i Dalarnas län. Den låg där Dalälven och Badelundaåsen korsades och bildade därför en strategiskt viktig punkt för resor till och från Dalarna. Gården uppfördes i mitten av 1300-talet, men brann ned och återuppfördes i senare delen av samma århundrade.
Hedemora Gammelgård är en hembygdsgård i Hedemora. Gården är invigd 1915 och är en av de äldsta i landet.
Husby hembygdsgård. Alla föremål och hus som finns på hembygdsgården kommer ifrån olika delar av gamla Husby socken.
Kristinedal är en miniatyrby som byggts upp till minne av den levande jordbruksbygden som fanns där fram tills 1950-talet.
Norn museum. Museet innehåller mängder av gamla föremål, både sådant som användes vid hyttan, smedjorna och i hemmen under flera sekel.
Norns bruk är ett gammal järnbruk i Hedemora socken.
Polhemsmuseet. På det lilla och intima Polhemsmuseet kan man få en inblick i vad denne märklige man, Christopher Polhem, hade för sig i Stjärnsund.
Silfhytteå bruk är ett nedlagt järnbruk som ligger mellan sjöarna Grycken och Fullen, längs Fulle å, en knapp mil norr om Stjärnsund.
Stora Herrgården Stjärnsund. Stora herrgården utgör centralpunkten i den bruksmiljö som under 1700-talet skapades på Stjärnsunds bruk.
Vikmanshyttans Bruksmuseum. Bruksmuseet i Vikmanshyttan ägs och drivs sedan 1981 av hembygdsföreningen i Vikmanshyttan, södra Dalarna.

Antal invånare i socknarna 1870

Antal invånare i Garpenbergs socken år 1870: 2 306
Antal invånare i Hedemora socken år 1870: 5 993
Antal invånare i Husby socken år 1870: 5 715

Antal invånare i Hedemora kommun

Antal invånare 1970: 16 836
Antal invånare 1980: 17 063
Antal invånare 2000: 15 857
Antal invånare 2020: 15 499

År 2020 hade 27,7 procent av männen mellan 15-44 i Hedemora kommun utländsk bakgrund.

Företag

Den största privata arbetsgivaren i Hedemora är Boliden Mineral AB med 425 anställda (2020). Andra stora företag är Outokumpu, Erateel Kloster och Grådö mejeri. Näringslivet i Hedemora domineras av småföretag. Kända företag som blivit framgångsrika är Oppigårds bryggeri och Liss-Ellas senap.

Kommunalvalet 2018 i Hedemora

S: 28,70 procent av rösterna
M: 16,95
C: 15,46
SD: 13,31
V: 5,60
KD: 2,96
MP: 2,36
L: 2,35

Påtvingad migrationspolitik

I Hedemora liksom i nästan samtliga kommuner i Sverige har politiker beslutat sig för att ta emot stora skaror migranter som saknar förankring till vår kultur. De kommer från Mellanöstern, Afrika och andra delar av världen. Just Hedemora är en av de kommuner som drabbats mest av politikernas maktmissbruk. Här har minst 20 asylboenden öppnat under de senaste 10-15 åren. Många privatpersoner har skott sig på asylpolitiken och de två mest kända är Jan Emanuel Johansson och Bert Karlsson som blivit oerhört förmögna när de öppnat asylboenden och kammat in skattemedel som gått rakt ned i fickorna på dem.

Även i Hedemora har det finns sådana personer som inte drar sig för att profitera på en sjuk politik som söndrar landet. Ett av många asylboenden i kommunen öppnade i Garpenberg skogshögskola där Migrationsverket förhandlat med asylföretaget Caxoher AB, som hade önskemål om att hysa  över 800 migranter i lokalerna. När önskemålet framfördes bodde redan 250 migranter där. Asylentreprenören Bert Karlsson skulle enligt media hjälpa asylföretaget att bygglov och annat praktiskt.

För att alla kommuner skulle tvingas att ta emot asylsökande migranter skapade politikerna i riksdagen (M, KD, C, L, S, MP, V) en tvångslag som tvingar alla kommuner att ta emot asylsökande som fått uppehållstillstånd och ge dem bostäder, uppehälle och annan service – bekostad av skattebetalarna. Politikerna, med sina höga löner, ville tvinga andra medborgare att finansiera deras politik. Om världen hade varit rättvis så borde politikerna själva finansiera migranternas uppehälle och hysa in dem i sina bostäder samt ta ansvar för följderna av deras närvaro i landet.

Men ännu mer rättvist hade varit att värna om den svenska befolkningens väl och ve och skydda vårt territorium från importerade problem. Hedemora har haft alla förutsättning att skapa något gott åt invånarna, men har prioriterat migranter för att globalisera Sverige mera.

Samma ämne:

Hedemora (text från 1856)

Mer i liknande ämnen:

Sverige blir alltmer totalitärt
Det råder inbördeskrig i Sverige
Socialdemokrater vill förbjuda kritik mot sin politik
Socialdemokraterna skapade helvetet i förorterna
Sverige som krigszon
Hur kunde politikerna låta det gå så långt?
Invasionsverkets groteska verksamhet
Socialdemokraterna låter islam ta över landet
Sverige är ett ockuperat land
Myndigheten för samhällsförstörelse
Så koloniseras Sverige
Om 45 år är de etniska svenskarna i minoritet i Sverige
Etniska svenskar är snart i minoritet i sitt eget land
Sverige har tagit emot över 3 miljoner migranter sedan 1970
Tage Erlanders (S) kungsord
Sveriges Television som Sveriges dödgrävare
Kommer Sverige att gå under?
LO ger 50 miljoner till Socialdemokraterna så att de kan förstöra Sverige ännu mer
Nytt fackförbund vill vara partipolitiskt oberoende
Alternativ för Sverige
Så här ser den demografiska hotbilden ut i Sverige

Några andra orter och kommuner som bloggen nyligen har besökt:

Alvesta, Småland (2022)
Arboga, Västmanland (2022)
Arjeplog, Lappland (2020)
Arvika kommun, Värmland (2022)
Askersund, Närke (2022)
Bengtsfors, Dalsland (2021)
Bollnäs, Hälsingland (2021)
Borlänge (Dalarna) 2020
Borås, Västergötland (2020)
Botkyrkas framväxt och förfall (2021)
Burlövs kommun, Skåne (2022)
Dals Långed, tätort i Bengtsfors (2021)
Dikanäs, Lappland
Eskilstuna, Södermanland (2021)
Fagersta, Västmanland (2022)
Filipstad, Värmland (2021)
Finspång, Östergötland (2019)
Fisksätra och Solsidan, Nacka (2021)
Flemingsberg, Huddinge (2021)
Flens kommun, Södermanland (2022)
Glommersträsk, Arvidsjaur, Lappland (2020)
Grums, Värmland (2022)
Grästorp, Västergötland (2022)
Gullspångs kommun (2022)
Gävle, Gästrikland (2022)
Götene, Västergötland (2022)
Hagalund, Solna (2019)
Hagastaden, Stockholm (2021)
Hallstahammar, Västmanland (2020)
Hallstavik, Norrtälje (2020)
Hedemora kommun, Dalarna (2022
Hjo, Västergötland (2021)
Hoting, Strömsund, Ångermanland (2020)
Hylte, Halland (2022)
Håbo kommun, Uppland (2022)
Hällefors kommun, Västmanland (2022)
Jokkmokk, Lappland (2020)
Järfälla kommun, Uppland (2022)
Kalmar, Småland (2022)
Katrineholm, Södermanland (2022)
Kungsbacka, Halland (2022)
Köping, Västmanland (2021)
Laxå kommun, Närke (2022)
Lesjöfors, Värmland (2021)
Lindesberg, Västmanland (2021)
Ljungby kommun, Småland (2022)
Ljusnarsberg, Västmanland (2021)
Ludvika, Dalarna (2021)
Lysekil är en totalt misskött kommun (Bohuslän) (2020)
Malmköping, Flen (2021)
Mellerud, Dalsland (2022)
Tollare, Nacka (2022)
Nora, Västmanland (2019)
Norberg, Västmanland (2020)
Norrtälje, Uppland (2020)
Nykvarns kommun, Södermanland (2022)
Olofströms kommun, Blekinge (2022)
Orsa kommun, Dalarna (2022)
Rinkeby, Stockholm (2020)
Robertsfors kommun, Västerbotten (2022)
Ronneby, Blekinge (2022)
Sala, Västmanland (2022)
Sandvikens kommun, Gästrikland (2022)
Sigtuna, Uppland (2022)
Skinnskattebergs kommun, Västmanland (2022)
Skäggetorp, Linköping, Östergötland (2020)
Sollefteå, Ångermanland (2017)
Sorsele, Lappland (2020)
Storfors, Värmland (2022)
Strängnäs, Södermanland (2022)
Surahammar, Västmanland (2021)
Sävsjö kommun, Småland (2022)
Söderhamn (Hälsingland) 2017
Södertäljes uppgång och förfall (2021)
Tibro, Västergötland (2020)
Tierps kommun, Uppland (2022)
Torsby, Värmland (2021)
Trosa, Södermanland (2022)
Täbys nya betonggetto
Töreboda kommun, Västergötland (2022)
Upplands-Bro, Uppland (2021)
Upplands Väsby, Uppland (2020)
Uppsala i fritt fall, Uppland (2020)
Uppvidinge, Småland (2022)
Valdemarsvik, Östergötland (2020)
Vingåker, Södermanland (2020)
Vårgårda kommun, Västergötland (2022)
Vällingby som misslyckat experiment, Stockholm, Uppland (2020)
Vännäs, Västerbotten (2022)
Värnamo, Småland (2022)
Västerås kommun, Västmanland (2022)
Åmål, Dalsland (2021)
Årjäng, Värmland (2021)
Östersund, Jämtland (2022)
Österåkers kommun, Uppland (2022)
Östhammar, Uppland (2022)

Kategorier:Orter, städer, landskap

Märkt som:borganäs, Dalarna, Garpenberg, Grådö skans, hedemora, långshyttan, stjärnsund