Fornminnen

Avrättningsplats i Lima-Malung, Dalarna

Avrättningsplatserna förr i tiden låg oftast långt ifrån byarna och gärna vid en sockengräns. Ingen ville ha missgärningsmän begravda inom sin socken. Höghedens avrättningsplats är ett fornminne och ligger vid rålinjen Malung-Lima, tätt invid gamla landsvägen. Transtrand, Lima och Malung hade alla del i avrättningsplatsen.

I äldre tider var lagarna stränga och domarna hårda. Myndigheterna tvingade befolkningen att se på när någon avrättades för att avskräcka.

Kropparna efter personer som tagit livet av sig, så kallade ”Självspillningar lik” begravdes också på galgbacken, enligt en lag som gällde under hela 1700-talet och in på 1800-talet. Om någon begravts på denna avrättningsplats vet vi inte.

För 1734 års lag gällde dödsstraff för 68 olika gärningar, några exempel på rotter.se: tidelag, trolldom, blodskam, tvegifte, mord, grövre brott, återkommande stölder m.m. Sverige avskaffades dödsstraffet 1921.

Enligt traditioner som bevarats till 1950-talet genom Haga Johannes Olson och Kvarnmyr Erik Matsson från Tandö skall fyra avrättningar ha skett här på Högheden. De två första brottslingarna avrättades troligen i slutet av 1600-talet enligt Olle Tranberg från Transtrand som tillsammans med Björn Sonesson på lokalhistoriska arkivet i Malung-Sälen forskat i ämnet. Gustav Vasas yngste son Karl IX lät inrätta ett tillägg i lagen inspirerat av Moseböckernas stränga straffbestämmelser omkring 1610. Då infördes att flera brott som ej hade dödsstraff under 1500-talet fick det.

En avrättning under 1700-talet är extra grym att ta del av:

Den 32-åriga soldathustrun (Göllfors) Kerstin Larsdotter från Idbäck i Malung våldtogs av en berusad man från samma by. Båda dömdes för ”hor” till halshuggning. Mannen flydde till Norge och klarade livet. Kerstin halshöggs i november 1722 och barnet som var ett resultat av våldtäkten lämnade bort.

Den siste som avrättades här var ”Dammen”, soldaten Påhl Hansson Damb från Lillmon i Malung. Han hade den 22 december 1733, misshandlat sin svärmor med yxa, sedan dödat sin svärfar.

Han dömdes till döden och enligt Svea Hovrätt skulle han halshuggas, därefter skulle huvudet sättas på en påle och den övriga kroppen läggas på fyra stegel. (Stegling innebär att man delar upp kroppen i stycken efter döden och sätter dessa på  vagnshjul monterade på pålar horisontellt.) Kvinnor steglades inte enligt rotter.se. De brändes eller begravdes i ovigd jord efter avrättningen, i skogen eller annan plats utanför kyrkomuren. Påhl Hansson Damb avrättades i slutet av mars 1734.

Kvarlevorna efter den avrättade Dammen stank fortfarande när Carl von Linné under sin Dalaresa passerade platsen i augusti samma år. Det nämner han i sin dagbok: ”Den 5 augusti. Vid andra fjärdingspålen af slogsmarken Lima Malung var ett faseligt råmärke efter en steglad ogärningsman som starkt stinkte och luktade, ty han var satt bära till vägen.” De två hål som hittats efter steglingen är ännu 2020 stora och djupa.

(Information från Hembygdsföreningarna i Lima och Malung)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s