Orter, städer, landskap

Vingåker, Södermanland

I trakten kring Vingåker har det bott människor i tusentals år. Det finns boplatser och fynd från stenåldern, gravrösen från bronsåldern och gravfält från järnåldern.

Västra Vingåkers kyrka byggdes omkring år 1300 och under 1400-talet byggdes vapenhuset och kyrktornet till. Under 1700-talet genomfördes en omfattande renovering som blev klar 1783.

I Västra Vingåkers socken ligger Sävstaholm, som en gång var en by vid namn Sävsta. Måns Bengtsson Natt och Dag skänkte en del av byn till Julia kloster och resterande del skänkte han till sin son Johan Månsson Natt och Dag. År 1666 byggdes Säfstaholms slott av riksrådet Gustav Larsson Sparre (1625-1689). Slottet ritades troligen av Erik Dahlbergh. År 1762 brann slottet ned, men byggdes åter upp 1815 under Gustaf Trolle-Bondes ägo. Från Sävstaholm kommer också en äppelsort med samma namn. Slottet köptes 1968 av Vingåkers kommun.

I en text om Vingåker från år 1840 kan man läsa följande:

I vestra hörnet av provinsen bor en allmoge, genom både seder, kroppsbyggnad och klädedrägt skiljd från den omgifvande: det är Wingåkers. Denna sockens namn var egentligen Wikingåker, hvilket tyckes antyda, att någon vikingastam här nedsatt sig. Sjelfva byarnes namn hafva ett eget ljud, såsom Wannala, Wiala, Henala o.s.v. men urspråket, om det såsom dessa namn tyckas antyda, varit annat än det Svenska, har dock utdött. Wingåkersboerna äro i yngre åren utmärkta för sin skönhet, och kanhända skall man knappast någorstädes finna en vackrare folksamling, än den man ser församlad på vestra Wingåkers kyrkovall på söndagarne om sommaren. Männerna i sina hvita rockar, med en likaledes hvit tunica löst hängande öfver axlarne, qvinnorna med sina höga hufvudbonader, sina gula kjortlar och ett slags hvita rockar, hafva ett ganska eget och pittoreskt utseende. Man finner ibland dessa senare några med kjortlar av scharlakan, breda silfverbälten om lifvet och brokiga sidenband hängande från nacken: de äro fästmör, som genom denna kostym eklatera sin förlofning. Till denna fästmödrägt, som är ganska dyrbar och går i arf från mor till dotter, hörer den så kallade pungtrossen: en pung med saxar, knifvar och sybehör, som med en lång silfversked är fästad vid bältet. Wingåkersboerna hafva serskilda sorgdräkter, och sjelfva deras fårskinnspelsar, något som är eget för alla Svenska bönder, hafva en ovanlig och karakteristisk tillskärning. Wingåkersbönderna äro bekante för sin industri och sin handel. Med humla, hvetemjöl, lärft, och just efter dem så kallad Wingåkersvalmar, besöka de ofta långt aflägsna orter. Denna deras håg att resa omkring har emellertid, enligt presterskapets vitsord, skadat deras moralitet. 

Vingåker var känd för Åsens marknad som har hållits sedan 1500-talet där handel med tyger var vanligt förekommande. Men även spannmål, verktyg, humle till öl och annat såldes. År 1934 hölls den sista marknaden där.

Vattenkraften från ån i Vingåker betydde mycket för att hålla igång kvarnar och sågar. I Högsjö utvecklades under 1600-talet bruksdrift och 1728 uppfördes en masugn. Bruket lades ned under 1870-talet och togs över av två personer som startade ett färgeri för tyger och garner. 

Vingåkersdräkter
Vingåkersdräkter

Duktiga sörmlänningar och Vingåkersbor startade och drev företag. Känd från trakten är Vingåkersdräkten som fanns redan på 1500-talet. Den bars i stort sett enbart av bönderna och det med stolthet. Den bars både till vardag och till fest.

Vingåker har varit känt för en blomstrande konfektionsindustri där många livnärde sig på att väva tyger och utföra andra arbeten inom textil och konfektion. Tyger från Vingåker var efterfrågade och såldes över stora delar av landet. 

När järnvägsstationen blev klar 1862 innebar det ett lyft för orten. Det innebar ökade möjligheter att resa, fler arbetstillfällen och lättare att frakta varor till och från andra orter. Invigningståget kom till stationen den 3 november och på Sävstaholms slott fick kungen och representanterna för de fyra stånden äta gott inbjudna av greve Trolle-Bonde. Invigningen var storslagen med en välkomnande allmoge iklädda folkdräkter och musikkår från Svea livgarde.

År 1875 startade Per Widengren en klädaffär vid Åsen i Vingåker. Verksamheten blev framgångsrik och blev så småningom en fabrik. Andra personer med skräddarutbildning startade också liknande företag i samma bransch, men när socialdemokraterna började tillåta import från låglöneländer på 1960-talet såg vi början på slutet inte bara för konfektionsindustrin i Vingåker utan för många inhemska industrier över hela landet. Borås och Vingåker har varit ledande inom konfektionsindustrin i landet, men den är nu bara ett minne. Det var då nedgången för svensk industri med inhemsk tillverkning inleddes. Billiga importvaror av sämre kvalitet blev vanliga för att man inte tillräckligt mycket ville skydda vår egen industri, vårt eget hantverk och våra egentillverkade produkter som var av hög kvalitet. Den tidigare blomstrande konfektionsindustrin hade kunnat blomstra än idag om politikerna hade valt att skydda den, men det gjorde man inte.

I Vingåker finns Västra Vingåkers Hembygdsförening som bildades redan 1935. Föreningens första uppgift var att överta driften för ett hembygdsmuseum som inrättades 1926 i det gamla sockenmagasinet. Föreningen gav 1978 ut en bok om Vingåkers historia och sedan 1989 ger föreningen ut en årsskrift där gammalt och nytt blandas.

I Vingåker finns också Östra Vingåkers Hembygdförening som ger ut böcker om bygdens historia. 2005 utkom boken ”Östra Vingåkers Indelta soldater” som de saluför och 2004 utkom boken ”Östra Vingåker – En sockens historia” i samband med socknens 250-årsjubileum. I boken skildras traktens historia från stenåldern och framåt.

Vingåker, Södermanland
Vingåker, Södermanland
Vingåker, Södermanland

Vingåker är en av många kommuner som har haft en potential att bli framgångsrik och ge sina invånare en trygg och trivsam tillvaro. Centrumområdet är ett exempel på att satsningen på modernism är ett misslyckande. Om man hade valt att bygga vackert och trivsamt istället för fyrkantigt och rektangulärt så skulle förmodligen invånarna ha uppskattat sitt centrum betydligt mer. Men liksom på vissa andra håll var det socialdemokratiska politiker helt utan stilkänsla och smak som ville bygga efter eget tycke. Det blev inte bra.

Lika illa blev det när politiker från samma parti skulle fatta beslut inom andra områden. Både på riksplanet och i kommunerna såg Socialdemokraterna (tillsammans med politiker från andra partier) till att tvinga på svenska folket en massinvandringspolitik som skapade social oro, stora kostnader och gjorde många områden otrygga. De tycks medvetet ha gått in för att ändra på demografin genom en rad tvingande lagar. Vingåker är på det sättet en misskött kommun. 

Att Vingåker och stora delar av landet har förändrats så mycket till det sämre beror på att Socialdemokraterna har alldeles för stort inflytande, ett inflytande som de har kunna behålla med hjälp av kontrollen de politiserade departementen och myndigheterna samt Sveriges Television och Sveriges Radio.

Så här ser valresultaten ut i de senaste fyra kommunalvalen:

Kommunalvalet 2006 i Vingåker

S: 50,07 % av rösterna
M: 16,95
Vingåkerspartiet VTL: 8,61
C: 7,17
KD: 5,48
MP: 3,64
FP (L): 3,59
V: 2,61

Kommunalvalet 2010 i Vingåker

S: 41,25 % av rösterna
M: 21,03
Vingåkerspartiet VTL: 12,42
C: 5,41
KD: 4,63
MP: 4,63
V: 3,67

Kommunalvalet 2014 i Vingåker

S: 39,09 % av rösterna
SD: 17,29
M: 15,35
C: 6,21
MP: 6,12
Vingåkerspartiet VTL: 5,42
KD: 3,96
V: 3,43
FP (L): 2,81

Kommunalvalet 2018 i Vingåker

S: 35,97 % av rösterna
SD: 19,13
M: 17,71
C: 8,22
V: 5,58
KD: 4,71
Vingåkerspartiet VTL: 4,09
MP: 2,70
L: 1,63

”Framtidspartiet”, framstår mera som ett dåligt skämt.

Att Socialdemokraternas inflytande minskar beror på att många väljare äntligen har fattat att partiet är mer till skada än nytta för Sverige. Att Sverigedemokraterna ökar beror på att alltfler vill visa sitt missnöje med den politiska färdriktningen i landet. Dessvärre fortsätter Socialdemokraterna och vissa andra partier med sin destruktiva politik för mera mångkultur och fortsatt storskalig invandring vilket kommer att göra Vingåker och Sverige ännu mer otryggt.

Att torget i centrum döptes till Skräddartorget för att visa koppling till den tidigare framgångsrika textilindustrin blir nästa ironiskt eftersom det var politiker från samma partier som slog sönder textilindustrin, som byggde modernt istället för traditionellt och som ändrar på demografin i kommunen.

Kommunen har idag strax över 9 000 invånare varav omkring 11 procent är utlandsfödda.

Samma ämne:

Lägg ner Sveriges Television

Borlänges förfall

Borås

Dikanäs, Lappland

Glommersträsk

Lysekil är en totalt misskött kommun

Politikernas drömsamhälle: Hagalund, Solna

Politikernas drömsamhälle: Rinkeby, Stockholm

Sollefteå i Ångermanland

Sorsele, Lappland

Söderhamn, Hälsingland

Tibro, Västergötland

Upplands Väsby som misskött kommun

Uppsala i fritt fall

Vällingby som misslyckat experiment

Vingåker. Socknar. Se Västra Vingåker och Östra Vingåker. – 3. Municipalsamhälle (jämlikt k. br. 4 april 1903 och 31 aug. 1914), stundom benämnt Bondestad, i Västra Vingåkers socken, Södermanlands län, vid statens järnvägar (linjen Stockholm–Hallsberg), 21 km. från Katrineholm, 44 från Hallsberg och 155 från Stockholm. 66 har. 951 invånare (1919). Taxeringsvärde å bevillningsskyldig fast egendom 1 987 400 kr., tax. inkomst av kapital och arbete 2 158 018 kr. (1920). Municipalskatt (1920) 1,4 kr. per 100 kr. inkomst (förutom kommunalskatt 7,25 kr.). Samhällets inkomster 10 518, utgifter 5 782, tillgångar 19 869 kr. och skulder inga (1917). På platsen finnas provinsialläkare, apotek, postkontor, avdelningskontor av Sydsvenska kredit-a.-b. och Södermanlands enskilda bank samt sparbank. Samhällets läge i den rika Vingåkersbygden har framkallat livlig affärsrörelse; många handlande och hantverkare finnas också på platsen eller i dess omedelbara närhet. 

Vingåkersbygden, i västra delen av Södermanland, Oppunda härad, omfattar socknarna Östra och Västra Vingåker. Dit torde väl ock kunna räknas Österåkers socken. Mindre egentligt torde vara att hänföra även Stora Malms, Floda, Skyllinge och Julita socknar till Västra Vingåker är ett i det hela jämnt land med omväxlande bördiga slätter och vidsträckta skogsmarker, genomskurna av rullstensåsar och många vattendrag. Invånarna (den gamla åsikten om deras finska ursprung saknar all grund) har, till följd av bruket att ej gärna ingå giftermålsförbindelser med andra trakters allmoge, ända till våra dagar bibehållit många egendomligheter i seder, klädedräkt och lynne, och de utmärka sig särskilt för livlig vandringslust. Den gamla folkdräkten (som med oväsentliga förändringar återfinnes å andra orter inom Sverige, ja t. o. m. utrikes, i Westfalen) har emellertid till stor del kommit ur bruk, oaktat allmogens vid flera tillfällen (1674, 1693, 1749 o. s. v.) fattade beslut och konungens 15 december 1755 meddelade stadfästelse därå, att densamma skulle bibehållas, vilket beslut förnyades 1845. Jord- och skogsbruk är huvudnäringar i Vingåkersbygden, på senare år också industri. Ett flertal stora egendomar finnes där, bland dem Claestorp, Sjöholm, Beckershof, Barksäter, Skalltorp och Bilstorp i Östra Vingåker samt Säfstaholm, Kjesäter, Skenäs, Högsjö m. fl. i Västra Vingåker. Bland industrianläggningar på landsbygden i Vingåker märkas Forssa bruk i Östra och Högsjö ullspinneri och väveri i Västra Vingåker. Traktens gamla namn ”Vikingakir” har gett anledning till att anta, att där skulle ha varit ett stamhåll för vikingar, en åsikt,, som bl. a. stött sig på Vingåkersbygdens förmodade forna förbindelse med Östersjön genom en segelled från Hjälmaren till Nyköpingsskären, varav sjöarna Långhalsen, Viren, Kolsnaren och Öljaren skulle vara en återstod. 

Men dessa sjöar ligga mer än 30 m. ö. h. Enligt Dybeck (i ”Runa”) härleder sig namnet av en i bygden en gång mycket betydande person vid namn Viking. Jfr N. A. Lundgren, ”Beskrifning öfver Vestra Vingåkers socken” (1873). 

Östra Vingåker, socken i Södermanlands län, Oppunda härad. 11 205 hektar, 2 424 invånare (1921). Östra Vingåker utgör ett pastorat i Strängnäs stift, Oppunda västra kontrakt. Jfr Vingåkersbygden. 

Västra Vingåker, socken i Södermanlands län, Oppunda härad. 34 697 har. 8 310 invånare (1920). Härav komma 66 hektar, 1 049 inv., på det inom socknen belägna municipalsamhället Vingåker. Västra Vingåker utgör ett pastorat i Strängnäs stift, Oppunda västra kontrakt. Om namn och befolkning m. m. se Vingåkersbygden. 

(Nordisk familjebok, Uggleupplagan 1921)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s