Orter, städer, landskap

Skinnskattebergs kommun, Västmanland

Skinnskatteberg kommun, samt socken och tätort, Skinnskattebergs härad, Västmanland. Skynzekkeberge 1360- (avser ett större område). – Namnet (fornsvenska) Skinsækkiabærgh, åsyftade ursprungligen ett invid sockenkyrkan beläget berg, som liknats vid en skinnsäck. Det har senare omtolkats till ’berget (bergslagen) som betalar skatt i skinn’. (Svenskt ortnamnslexikon)

Kommunen

I kommunen ingår Skinnskattebergs bergslag och socknarna Gunnilbo, Hed och Skinnskatteberg. I samband med kommunreformen 1862 bildades landskommuner med samma namn. År 1952 slogs de tre landskommunerna samman till Skinnskattebergs landskommun. I samband md kommunreformen 1971 bildades Skinnskattebergs kommun genom en ombildning av Skinnskattebergs landskommun.

Skinnskattebergs historia i korthet

Enstaka fynd visar att trakten kring Skinnskatteberg har varit bebodd under stenåldern. Rester av blästerugnar och slagg från äldre järnåldern tyder på tidig framställning av järn. Först på medeltiden växte en bebyggelse fram. Traktens historia handlar mycket om järnhanteringen, hyttor, hamrar och bruk. I handlingar finns berättelser om många bergsmän och deras liv. (Man kan läsa det här). På grund av malmtillgången uppstod många bruk som satte prägel på orten. Riddarhyttan, Uttersberg, Baggå, Färna, Karmansbo och Bernshammar är kända bruk medan Skinnskattebergs bruk är ett av de yngsta bruken. I slutet av 1880-talet omfattade Skinnskattebergs stångjärnsbruk, sågar, kvarnar och tegelbruk. När bruksdriften lades ned 1909 tog sågverk och träindustrin över som dominerande näringar.

Socknarna (text från 1875)

Skinnskattebergs socken gränsar i väster och sydväst till Ramsberg, i nordväst till Malingsbo, i norr till Söderbärke, i nordost till Vestanfors, i öster till Gunnilbo och söder till Hed. År 1870 var folkmängden 3,167 personer på 693 hushåll. I kyrkligt hänseende hör Skinnskatteberg till Köpings prosteri och bildar ett konsistoriellt pastorat av andra klassen med pastors lön reglerad till 4,120 rdr rmt. Kyrkan är nybyggd och utmärker sig såsom en bland de vackrare landskyrkorna i stiftet; den är belägen mellan sjöarna Öfre och Nedre Vettern. 

Socknen hette, som ovan är nämnt, fordom ”Skinsäckaberg“ sannolikt emedan skatten från början utgått i skinn, och var åtminstone 1440 en självständig socken. Tjugo år förut begärde bergsmännen därstädes bekräftelse på sina gamla privilegier, varför järnhanteringen i dessa trakter med säkerhet går tillbaka till det 14:de århundradet. Socknens egentliga bygd ligger utefter det stora vattendraget, ett förhållande som icke under senare århundraden mycket förändrats – av gårdar märks Baggå bruk vid Hedströmmen, här kallad Baggån; det består av flera mantal jord, stångjärnsverk, kvarn, såg och tegelbruk och tillhör nu kapten P. Reutersvärd. Det anlades under förra hälften av 1600-talet och har bland sina ägare i mitten av förra århundradet räknat presidenten greve Gyllenborg. Tillverkningen utgjorde är 1871 vid 4 härdar 19,871 c:r stångjärn. – Längre ned vid ån, som förenar sjöarna Öfre och Nedre Vettern, ligger Skinnskattebergs bruk, vartill hör en betydande jordegendom av mer än 15 mantal inom socknen, det mesta skogsmark, stångjärnsbruk, kvarn, såg och tegelbruk, det hela taxerat till nära 280,000 rdr rmt. Själva bruket är uppkommet genom sammanslagning av tre, vilkas smide började under förra hälften av 1600-talet, men har naturligtvis under senare tider utvidgats och förbättrats. Tillverkningen utgjorde 1871 vid 5 härdar 20,190 c:r stångjärn. Manbyggnaden är särdeles präktig, uppförd av sten samt omgiven av park- och trädgårdsanläggningar och utmärker sig för övrigt genom skönheten i sin belägenhet. Bland ägare märkes greve Fr. Gyllenborg i mitten av 1700-talet, i vårt århundrade Hisinger, sedan Heijkensköld. Skinnskatteberg ägs nu av flera intressenter och disponerades av brukspatron Tor Heijkensköld ända till hans för ej längesedan inträffade död. 

Ännu längre ned vid det stora vattendraget och alldeles på gränsen till Heds socken ligger säteriet Uttersberg med tillhörande hemman inom Heds och Skinnskattebergs socknar, betydlig skog, stångjärnsbruk, sågar, kvarn och tegelbruk, det hela lågt taxerat till omkring 525,000 rdr rmt. Bruket består av 2 hamrar liggande på var sin sida om ån och kallade Flodhammaren och Östanfors, den senare hörande till Heds socken. Tillverkningen utgjorde 1871 vid 3 härdar 8,428 c:r stångjärn. Själva Uttersbergs gård skall vara köpt från kronan av Jakob de la Gardie, underkastades reduktion 1683 men kom 10 år senare genom byte till en assessor Utterklo, som gav den sitt namn. Denne kom även i besittning av Flodhammars och Östanfors järnverk, av vilka det förra skall vara från 1618. Hela Uttersberg övergick till Utterklos dotterson kammarherren Adlerberg, vilken åter sålde egendomen till greve Fredrik Gyllenborg. I vårt århundrade har Uttersberg tillhört en Vegelin, sedan genom gifte friherre C. F. Nieroth, av vilken bruket nyligen försåldes till några bruksägare i Kamsberg för över 1 million rdr rmt. – Vesterut i socknen mellan två smärre sjöar är Riddarhytte bruk beläget. Det utgöres av flera mantal jord, det mesta skogsmark, jämte flera verk och inrättningar, såsom kopparverk. Heds stångjärnsbruk, Linshytte masugn, manufakturverk, kvarn, såg och tegelbruk, det hela 1870 taxerat blott till 164,000 rdr rmt. Redan under medeltiden har här koppargruvor bearbetats, men slutligen råkat i fullkomligt ödesmål. I början av 1600-talet erhöll en Tomas Hammarsmed rättighet att anlägga en hytta och en hammarsmedja, men bruk och gruvor kom snart i annan mans hand och har sedan flera gånger bytt om ägare. Egendomen har efter hand utvidgats och till densamma blivit lagda bruksegendomar, vilka förut varit självständiga, men vilkas smide längesedan upphört. Sådana nedlagda verk är Allmänningsbo, Ställberg och Skärviken samt Glifså. I vårt århundrade har Riddarhyttan tillhört Bohnstedt, Hinnerson samt för närvarande Ohlson. Tillverkningen utgjorde år 1870 vid kopparverket 1,354 c:r garkoppar: det följande året åstadkoms vid Linshytte masugn 59,460 c:r tackjärn jämte 1,550 c:r gjutgods samt vid Heds bruk 4,443 c:r stångjärn. – Utom de ovan nämnda har fordom varit i gång flera hyttor och stångjärnshammare, vilka dels blivit efter hand nedlagda, dels till annan plats förflyttade. – Socknen är även rik på järnmalm och därav bröts år 1870 ur 5 gruvor tillsammans något över 220,000 c:r. 

Gunnilbo socken gränsar i norr till Vestanfors, i nordost till Vester-Våla, i öster till Ramnäs, i sydost till Odensvi samt i väster till Hed och Skinnskatteberg.

Folkmängden var nämnda år 1,807 personer på 355 hushåll. I kyrkligt hänseende hör Gunnilbo till Köpings prosteri och bildar ett konsistoriellt pastorat av tredje klassen med pastors lön reglerad till 2,775 rdr rmt. 

Gunnilbo socken hörde fordom till Odensvi och kallades Onsvi fjerding, men räknades åtminstone 1571 i civilt avseende till Vestra Bergslagen. Under Johan III:s tid skildes trakten från Odensvi och blev egen socken och erhöll namn efter konungens gemål Gunilla Bjelke. – Förnämsta godset är Ferna säteri med tillhörande hemman, stångjärnsverk, manufaktursmedja, kvarn och såg. Bruket anlades under förra hälften av 1600-talet. Bland ägare nämns Neuman, Momma (Renstierna), Vilkens, samt under förra århundradet Ramsell, vilken 1789 av Ferna med underlydande gjorde ett fideikommiss till förmån för en Dahlson, från vilken släkt det genom gifte kom till grevliga ätten Hermanson och innehas nu av greve C. F. von Hermanson. Manbyggnaden är slottslik, utmärkt vackert belägen nära vattendraget, som förenar de båda Fernasjöarna. Till Ferna fideikommiss hör även Kedjebo, Killinghammars och Bockhammars järnbruk, alla liggande i Gunnilbo, anlagda på 1600-talet och efter hand förenade med Ferna. Bland Bockhammars ägare nämns även Ebba Brahe och hennes man greve Jakob De la Gardie. Alla dessa bruk jämte Trummelsberg i Vester Våla socken bildar de s. k. Fernaverken; men till fideikommisset hör även Björnhyttan och Finbo masugn, belägna den förra i Grangärdes, den senare i Norrbärkes socken av Stora Kopparbergs län. Fastighetsvärdet för Ferna med underlydande inom Gunnilbo uppgick år 1870 till över en halv million rdr rmt. Tillverkningen utgjorde 1871 vid de inom denna socken belägna verk icke mindre än 78,775 c:r stångjärn, allt av eget tackjärn förfärdigat. – Av Gunnilbo hör mindre delar till Karmansbo, Jönsarbo och Bernshammars bruk. 

Heds socken gränsar i norr till Skinnskatteberg och Gunnilbo, i öster till Gunnilbo, i sydost till Odensvi, i söder och sydväst till Malma, Bro och Vestra Skedvi, samt i väster till Ramsberg. Mot Bro och Skedvi bildar Hedströmmen, socknens förnämsta vattendrag, delvis gräns. Folkmängden var samma år 1,791 personer på 429 hushåll. I kyrkligt avseende hör Hed till Köpings prosteri samt bildar ett konsistorielt pastorat av tredje klassen med pastors lön reglerad till 3,530 rdr rmt. Genom socknen går Köpings-Uttersbergsbanan med station vid Karmansbo och en mindre bibana till södra stranden av sjön Lillsvan. 

I forna tider hörde Hed till Malma och kallades Malma fjärding, men räknades 1571 till samma fögderi som Vestra Bergslagen i övrigt; eget kapell fick bygden redan 1593, men avskildes icke såsom eget pastorat förr än under Gustaf II Adolfs regering. – Socknen äger flera stora bruks- och lantegendomar, alla liggande utefter Hedströmmen, men alla ägande underlydande inom nästgränsande socknar. Längst i söder, dels inom Bro, dels inom Hed, ligger vid strömmen Jönsarbo eller Valbricka bruksegendom. Bruket anlades 1626 och har bland andra tillhört Schönström, släkten Oxenstierna, Mörner samt i våra dagar brukspatron Ohlsson på Riddarhyttan. Brukets smidesrätt har under senare år varit obegagnad. Ovanför Jönsarbo ligger Bernshammars bruk med underlydande inom Heds, Gunnilbo och Vestra Skedvi socknar, stångjärnsverk, såg och tegelbruk. Bruket anlades på 1600-talet, har tillhört bland andra, Hising, Schönström, i senare tider Lorichs samt ägs nu av intressenter och disponeras av brukspatron M. L. Lorichs. Tillverkningen utgjorde år 1871 vid 3 härdar 11,778 c:r stångjärn. – Ännu längre upp vid Hedströmmen ligger Karmansbo bruk med underlydande inom Heds, Gunnilbo och Vestra Skedvi socknar, stångjärnsverk, kvarn, såg och tegelbruk. Bruket, skall vara anlagt 1611, har tillhört Voltemat och Örnsköld, Vretman, Schmidt, i vårt århundrade statsrådet, frih. av Nordin, därefter handelshuset Schön samt ägs nu med tillhörande av grosshandlaren Schwans arvingar. Med Karmansbo har tid efter annan blivit förenade följande även vid Hedströmmen belägna verk, nämligen Nyhammar och Holm inom Heds samt Norrhammar eller Tägthammar inom Vestra Skedvi socken, alla tillsammans bildande de i dagligt tal s. k. Karmansboverken, vid vilka år 1871 tillverkningen utgjorde 42,297 c:r stångjärn. Till denna stora possession hör för övrigt masugnar och hemman inom Norrbärkes och Grangärdes socknar av Stora Kopparbergs län. 

(Text ur Sverige, en topografiskt-statistisk beskrivning, av Magnus Höjer 1875.)

Kyrkor i Skinnskatteberg

Gunillbo kyrka i Gunnilbo socken. Kyrkan invigdes 1835 och ersatte en tidigare kyrkan från andra hälften av 1600-talet.
Heds kyrka i Heds socken. Kyrkan uppfördes 1789 och ersatte en tidigare kyrka. Tornspiran förstördes 1828 vid en brand, men skadorna åtgärdades och en ny tornspira tillkom.
Skinnskattebergs kyrka invigdes 1865. På platsen har det funnits ett kapell och en kyrka.

Herrgårdar

Baggå herrgård i Skinnskattebergs socken. Baggå herrgård i gulvit putsad sten med plåttak uppfördes 1862 på initiativ av Reuterswärd. Den gamla herrgården hade förstörts vid en brand 1858 och var en träbyggnad troligen uppförd på tidigt 1700-tal.
Bernshammar herrgård i Heds socken. Fredrik Lorichs startade uppförande av den nuvarande herrgården år 1787. Förebild för Bernshammar antas vara herrgården i Skinnskatteberg, som är ritad av Erik Palmstedt. De båda byggnaderna påminner om varandra fast den i Bernshammar är mindre.
Bockhammars herrgård i Gunnilbo socken.
Färna herrgård i Gunnilbo socken. Herrgården är del av ett gammalt järnbruk från 1600-talet och här har drivits både järn- och skogsbruk.
Jönsarbo herrgård i Heds socken byggdes på 1690-talet. En äldre herrgård fanns tidigare på platsen.
Karmansbo herrgård i Heds socken. Äldsta belägget för namnet Karmansbo är från början av 1400-talet, då det benämns karmansbodhum. ”Karmansbo” kommer av det medeltida mansnamnet Karlman. Karmansbo herrgård uppfördes 1759 av brukspatron Martin Ludvig Örnsköld.
Riddarhyttans herrgård uppfördes på 1850-talet och revs 1978.
Skinnskattebergs herrgård. Herrgården är uppförd av sten i två våningar under mansardtak, och påbörjad av den dåvarande brukspatronen Vilhelm Hising år 1775.
Uttersbergs herrgård i Skinnskattebergs socken. Gården har anor sedan 1600-talet då Uttersberg växte fram som en av många bruksorter i regionen. I början av 1800-talet revs herrgården och byggdes upp i sin nuvarande form.

Färna Herrgård

Sevärdheter

Kopparverket Riddarhyttan lades ned 1873. Rester av det finns kvar att se idag.
Skinnskattebergs herrgård. Den ligger i nära anknytning till kyrkan med vacker utsikt över sjön Nedre Vättern.
Ebba Brahes lusthus är Sveriges äldsta bevarade lusthus och finns vid Bockhammars bruk i Gunnilbo socken.
Färna herrgård i Gunnilbo socken. Herrgården är del av ett gammalt järnbruk från 1600-talet.
Godkärra Lantgård är ett utflyktsmål för hela familjen. I gårdsbutiken kan man köpa produkter från gården, lokala delikatesser, hantverk och återbruk.
Karmansbo bruk är en unik välbevarad bruksmiljö med smedja, herrgård och arbetarbostad.
Krampenmuseet. I Bergslagsskogarna fanns under andra världskriget flera fångläger för internering av soldater. En bit av svenska historia som under många år tystades ner. Nu är soldaternas minne återupprättat via en utställning i ett museum i Krampen.
Skinnskattebergs hembygdsgård på Malmvägen 12.

Antal invånare i Skinnskattebergs kommun

Antal invånare 1970: 5 480
Antal invånare 1990: 5 343
Antal invånare 2010: 4 445
Antal invånare 2022: 4 410

År 2020 hade 28,7 procent av männen mellan 15-44 i Skinnskattebergs kommun utländsk bakgrund.

Kommunalvalet 2018

S: 41,12 procent av rösterna
L: 21,48
SD: 19,23
M: 5,58
V: 5,04
C: 4,97
KD: 1,43
MP: 0,78

I distriktet Skinnskatteberg Norra fick Socialdemokraterna 49,24 procent av rösterna.

Påtvingad migration

Sverige förändras demografiskt på grund av ansvarslös påtvingad massinvandring från kulturer som inte är kompatibla med vår egen. Bakom den politiken står politiker i riksdagen och i kommunerna som öppnar upp för en politik som andra tvingas ta konsekvenserna av.

Politikerna i riksdagen är tveklöst inget annat än landsförrädare när de kan instifta lagar som tvingar alla kommuner att ta emot asylsökande som fått uppehållstillstånd, ofta på grund av orsaker som inte har något som helst med verkliga asylskäl att göra. I januari 2016 infördes bosättningslagen efter beslut i riksdagen av Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Det är samma partier som införde lagen om att tvinga alla medborgare att betala en public-serviceavgift via skattsedeln, vare sig man har TV eller inte. Det är också samma partier som ser till att det byggs moskéer över hela landet och att islam etablerar sig här med full kraft. Tillsammans med Sverigedemokraterna vill de också att EU utvidgas och att Sverige går med i krigsalliansen Nato som vill expandera till land efter land för att kunna förändra politiken överallt och bidra till ökad globalisering.

I Skinnskatteberg välkomnade politikerna migranter från hela världen. I oktober 2015 blev Riddarhyttans skola boende för 100 asylsökande och företaget Hyttans Omsorg AB ville driva asylboende i en villa på Centralvägen. Det tidigare vandrarhemmet Hyttans Gård Hostel blev också asylboende efter att företaget ABO Gruppen AB ansökt om tillstånd.

När oskyldiga svenskar drabbas av migrationspolitikens effekter, vare sig det är kostnader eller annat så gömmer sig politikerna och försöker skylla på allt utom sina egna ansvarslösa beslut. När kritiker påtalar vilka konsekvenserna blir beskylls de ofta för ”rasism” eller främlingsfientlighet”. Massmigrationen ska nämligen fortsätta i all evighet för att makteliten som ligger bakom den politiken vill att Sverige ska globaliseras och bli ett ”blandland” (som Stefan Löfven (S) uttryckte det).

Om man inte vill att Sverige ska förstöras och att alla de fel och brister som drabbat Sverige och svenskarna ska åtgärdas måste man rösta på ett parti som vill rätta till alla fel. I riksdagen finns det inget parti som på allvar vill göra något och då måste man välja ett bättre alternativ. Det finns ett sådant och det är Alternativ för Sverige.

Medias roll i samhällsförändringen

De inflytelserika mediabolagen Bonniers och Schibsted och de tidningar som ingår i dessa koncerner, bland annat Expressen, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Svenska Dagbladet och en mängd lokaltidningar, har mer eller mindre systematiskt verkat för att Sverige ska globaliseras. Sveriges Television, Sveriges Radio och TV4 har också en tydlig agenda som går ut på att framställa invandringskritiker som dåliga människor, medan politiker som förstör landet med en skadlig politik som orsakar omfattande samhällsproblem aldrig kritiseras. För det observante framstår det som tydligt att media står bakom en politik som slår sönder det gamla trygga Sverige och vill byta ut svenska folket mot migranter från hela världen. Dagspressen borde bojkottas totalt av alla som vill Sverige väl. Så länge det finns människor som betalar för dessa propagandatidningar kommer de att finnas kvar och agitera för en direkt svenskfientlig politik. Media försöker också aktivt hindra människor från att uttrycka sina åsikter offentligt, och om några ändå vågar göra det använder media olika metoder för att framställa människor med sunda åsikter som ”extremister” eller allmänt suspekta – för att de motsätter sig en negativ samhällsutveckling. En av få tidningar som motsätter sig den utvecklingen och därför är läsvärd är Nya Tider. Så det finns ljus i mörkret.

Samma ämne:

Bygd och bruk i Skinnskatteberg
Färna herrgård & Spa
Gårdsbutiker i Västmanland

Liknande ämnen:

Sverige blir alltmer totalitärt
Det råder inbördeskrig i Sverige
Socialdemokrater vill förbjuda kritik mot sin politik
Socialdemokraterna skapade helvetet i förorterna
Sverige som krigszon
Hur kunde politikerna låta det gå så långt?
Invasionsverkets groteska verksamhet
Socialdemokraterna låter islam ta över landet
Sverige är ett ockuperat land
Myndigheten för samhällsförstörelse
Så koloniseras Sverige
Om 45 år är de etniska svenskarna i minoritet i Sverige
Etniska svenskar är snart i minoritet i sitt eget land
Sverige har tagit emot över 3 miljoner migranter sedan 1970
Tage Erlanders (S) kungsord
Sveriges Television som Sveriges dödgrävare
Kommer Sverige att gå under?
LO ger 50 miljoner till Socialdemokraterna så att de kan förstöra Sverige ännu mer
Nytt fackförbund vill vara partipolitiskt oberoende
Alternativ för Sverige
Så här ser den demografiska hotbilden ut i Sverige

Några andra orter och kommuner som bloggen nyligen har besökt:

Alvesta, Småland (2022)
Arboga, Närke (2022)
Arjeplog, Lappland (2020)
Arvika kommun, Värmland (2022)
Askersund, Närke (2022)
Bengtsfors, Dalsland (2022)
Bollnäs, Hälsingland (2021)
Borlänge (Dalarna) 2020
Borås, Västergötland (2020)
Botkyrkas framväxt och förfall (2021)
Burlövs kommun, Skåne (2022)
Dikanäs, Lappland
Eskilstuna, Södermanland (2021)
Fagersta, Västmanland (2022)
Filipstad, Värmland (2021)
Finspång, Östergötland (2019)
Fisksätra och Solsidan, Nacka (2021)
Flemingsberg, Huddinge (2021)
Flens kommun, Södermanland (2022)
Glommersträsk, Arvidsjaur, Lappland (2020)
Grums, Värmland (2022)
Grästorp, Västergötland (2022)
Gävle, Gästrikland (2022)
Götene, Västergötland (2022)
Hagalund, Solna (2019)
Hagastaden, Stockholm (2021)
Hallstahammar, Västmanland (2020)
Hallstavik, Norrtälje (2020)
Hedemora kommun, Dalarna (2022
Hjo, Västergötland (2021)
Hoting, Strömsund, Ångermanland (2020)
Hylte, Halland (2022)
Håbo kommun, Uppland (2022)
Hällefors kommun, Västmanland (2022)
Jokkmokk, Lappland (2020)
Järfälla kommun, Uppland (2022)
Kalmar, Småland (2022)
Katrineholm, Södermanland (2022)
Kungsbacka, Halland (2022)
Köping, Västmanland (2021)
Lesjöfors, Värmland (2021)
Lindesberg, Västmanland (2021)
Ljungby kommun, Småland (2022)
Ljusnarsberg, Västmanland (2021)
Ludvika, Dalarna (2021)
Lysekil är en totalt misskött kommun (Bohuslän) (2020)
Malmköping, Flen (2021)
Mellerud, Dalsland (2022)
Nora, Västmanland (2019)
Norberg, Västmanland (2020)
Norrtälje, Uppland (2020)
Nykvarns kommun, Södermanland (2022)
Olofströms kommun, Blekinge (2022)
Orsa kommun, Dalarna (2022)
Rinkeby, Stockholm (2020)
Robertsfors kommun, Västerbotten (2022)
Ronneby, Blekinge (2022)
Sala, Västmanland (2022)
Sandvikens kommun, Gästrikland (2022)
Sigtuna, Uppland (2022)
Skinnskattebergs kommun, Västmanland (2022)
Skäggetorp, Linköping, Östergötland (2020)
Sollefteå, Ångermanland (2017)
Sorsele, Lappland (2020)
Storfors, Värmland (2022)
Strängnäs, Södermanland (2022)
Surahammar, Västmanland (2021)
Sävsjö kommun, Småland (2022)
Söderhamn (Hälsingland) 2017
Södertäljes uppgång och förfall (2021)
Tibro, Västergötland (2020)
Tierps kommun, Uppland (2022)
Torsby, Värmland (2021)
Trosa, Södermanland (2022)
Täbys nya betonggetto
Upplands-Bro, Uppland (2021)
Upplands Väsby, Uppland (2020)
Uppsala i fritt fall, Uppland (2020)
Uppvidinge, Småland (2022)
Valdemarsvik, Östergötland (2020)
Vingåker, Södermanland (2020)
Vårgårda kommun, Västergötland (2022)
Vällingby som misslyckat experiment, Stockholm, Uppland (2020)
Vännäs, Västerbotten (2022)
Värnamo, Småland (2022)
Västerås kommun, Västmanland (2022)
Åmål, Dalsland (2021)
Årjäng, Värmland (2021)
Östersund, Jämtland (2022)
Österåkers kommun, Uppland (2022)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s