Orter, städer, landskap

Surahammar, Västmanland

Surahammar tätort, Sura socken, Snevringe härad, Västmanland. Tätorten, som har vuxit fram kring ett på 1600-talet anlagt järnbruk, har sitt namn efter sockennamnet Sura och läget på byn Östsuras mark. Efterleden hammar betyder ’industrianläggning med vattendriven hammare’. (Svenskt ortnamnslexikon)

Surahammars kommun

I Surahammar finns socknarna Sura, Ramnäs och (en liten del av) Berg. Alla tillhör Snevringe härad. I samband med kommunreformen 1862 bildades landskommunerna Sura landskommun, Ramnäs landskommun och Bergs landskommun. Vid kommunreformen 1952 uppgick en mindre del av Bergs landskommun i Sura landskommun. Västervåla landskommun införlivades i Ramnäs landskommun. Sura och Ramnäs landskommuner slogs ihop 1963 och blev Surahammars landskommun. 1967 överfördes Västervåla församling till dåvarande Fagersta stad (som sedan 1971 är Fagersta kommun). Surahammars kommun bildades 1971 genom en ombildning av Surahammars landskommun.

Sura socken gränsar i norr till Ramnäs, i öster till Skultuna, i väster till Berg och i söder till Berg och Lillhärad. 1875 var folkmängden i socknen 1 796 personer fördelade på 408 hushåll. Sura hörde under medeltiden till Tuhundare. Bygden är gammal och ska förr ha hetat ”Turamarken” efter en kämpe vid namn Ture, som givit sitt namn åt den så kallade Turaborgen, en delvis bibehållen ringmur på Strömsholmsåsen vid näset mellan båda Surasjöarna. Borgen ska enligt sägnen i orten ha tillhört Ramer, som gav Ramnäs sitt namn, samt en kung Olof, av vilken minnet går igen i gårdsnamn inom socknen. I våra tider är det märkvärdigaste stället Surahammars Bruks- och lantegendom, bestående av flera hemman inom och utom socknen, en mängd järnförädlingsverk, till större delen uppförda de sista åren, såg och kvarnar. Bruket, anlagt för stångjärnssmide, har från mitten av förra århundradet tillhört Skultuna bruks ägare, men ägs nu av olika intressenter. Huvudbyggnaden, uppförd på en vacker holme i Kolbäcksån, är fullkomligt slottslik och utmärkt genom sin egendomliga yttre stil och sin bekväma inredning. (Text från ”Konungariket Sverige”, av Magnus Höjer 1875)

Ramnäs socken gränsar i väster till Gunnilbo, i nordväst till Väster Våla, i nordost till Väster Fernebo och Fläckebo samt i söder till Munktorp, Berg och Sura. År 1870 var folkmängden 2 456 personer fördelade på 557 hushåll. Ramnäs är en jämförelsevis yngre bygd. Såsom egen socken synes den datera sig från början av 1400-talet, men har varit bebodd långt tidigare. Från hedenhös finns lämningar efter en ringmur på en krosstenskulle vid nordvästra stranden av sjön Ulframen. Bergs- och skogsbruk ger här folket dess egentliga uppehälle jämte åkerbruket. Förnämsta gården är Ramnäs bruk- och lantegendom, med en mängd underlydande hemman i denna och angränsande socknar, järnverk, manufakturverk, kvarn, såg m.m. Bruksegendomen utgörs av Ramnäs och Bäckhammars bruk, av vilka det förra räknar sina anor från 1590, det senare från 1620. Båda är anlagda inte så långt från varandra vid samma vattendrag eller Kolbäcksån. Ramnäs ägdes först av Christer Månsson och dennes arvingar till långt in på 1700-talet, kom sedan till flera ägare såsom Adelberg, Schenström och Tersmeden, därefter Cedercreutz och Tersmeden för att slutligen stanna hos Tersmediska släkten, som även kom i besittning av Bäckhammar, sedan detta bruk länge varit inom familjen Schenström. Vid Ramnäs ett valsverk anlagt år 1868. Det tillhörde ägarna av Ramnäs och Larsbo, det senare beläget i Söderbärkes socken i Stora Kopparbergs län. Godset är i allt väl vårdat och bebyggt och har två präktiga huvudbyggnader av sten, en på vardera sidan om ån, den yngre ståtlig till sitt yttre och liggande inom mycket vackra omgivningar. Längre upp vid samma vattendrag ligger Seglingsbergs bruks- och lantegendom med flera hemman, kvarn, såg och tegelbruk tillhörigt V. Öbergs sterbhus. En hammare priviligerades år 1610, den andra 1642. Bruket ägdes på den senare hälften av 1700-talet av släkten Adlerberg, kom sedan till grosshandlaren Schön, hans son, dennes måg statsrådet Schvan samt slutligen en Öberg. Ovanför Seglingsberg ligger Virsbo, en betydande bruks- och lantegendom med flera underlydande hemman, kvarn, såg och tegelbruk, tillhörigt ett bolag. Bruket skall vara anlagt 1620, ägdes under detta sekel av släkten Boje, på 1750-talet av en friherre von Yxkull och i vårt århundrade av en Silversköld, vilken ätts nuvarande huvudman är delägare i egendomen. Den är helt nyligen av intressenter såld till greve C. F. Hermansson på Ferna för en köpesumma av mer än en miljon riksdaler. (Text från ”Konungariket Sverige”, av Magnus Höjer 1875)

Bergs socken gränsar i väster till Munktorp, i norr till Ramnäs och Sura, i sydost till Kolbäck samt skiljes i öster genom Kolbäcksån från Svedvi. År 1870 bodde 981 personer fördelade på 246 hushåll i socknen. Längst vid östra gränsen mot Kolbäck och Svedvi mellan Kolbäcksån och Strömsholmsåsen, som här på västra stranden av ån sträcker sig i nordlig riktning, framgår Strömsholms kanal. Den har här från Trångfors förbi Skansen ned till Sörkvarn ett bland sina vackraste partier. Nära kanalen ligger Åsby egendom, med Trångfors bruk i Kolbäcks socken tillhörande Tydéns arvingar. (Text från ”Konungariket Sverige”, av Magnus Höjer 1875)

Surahammars bruk

På 1500-talet anlades en kronohammare vid Kolbäcksån som var grunden till Surahammars bruk. Bruket hade från början en liten verksamhet, men utvecklades efter 1726 när Sofia Christina Lilliestierna tog över verksamheten. Hon höjde kvaliteten på brukets järn och introducerade en järnstämpel med initialerna SCR. Bruket var under en tid förenat med Skultuna bruk och de två bruken arrenderades under åren 1773-1779 av Margareta Plomgren. Bruket köpet 1845 av guldsmeden Adolf Zethelius. År 1891 grundades verkstadsföretaget Vabis av Surahammars bruk. Företaget som hade verkstäder i Södertälje blev senare Scania-Vabis. 1905 överlät Svanå bruk sina egendomar till Surahammars bruk. År 1916 köptes bruket och herrgården av Asea.

Surahammar fick ett bruksmuseum i slutet av 1920-talet och innehåller idag maskiner och fordon som använts vid Surahammars bruk. Museet är inrymt i den gamla verkstadslokalen och delar av den äldre utrustningen finns kvar på sin ursprungliga plats.

Motorcykelmuseet

I Surahammar finns ett av Sveriges största motorcykelmuseum. Det ligger i ett gammalt värdshus. Museet samarbetar med Polismuseet i Stockholm och har lånat in motorcyklar därifrån. I museet finns en Vabis från 1903, som är en av de första serietillverkade bilarna i Sverige. Den första bilen med förbränningsmotor tillverkades i Surahammar år 1897 av ingenjör Gustav Eriksson.

Surahammars hembygdsgård

Surahammars hembygdsgård som ligger vid Kolbäcksån och är värd ett besök. Hembygdsföreningen bildades 1925 och arbetar för att öka kunskapen om bygden, dess historia, kultur och fornminnen. Föreningen vill stärka känslan för hembygden. Totalt finns omkring 1 200 föremål som föreningen tar hand om. Den äldsta byggnaden på gården är från 1673.

Wirsbo herrgård

Wirsbos historia går tillbaka till 1500-talet när Pontus De la Gardie fick gården Hwirtsboda av Johan III. Pontus var gift med Sofia Gyllenhjelm som var dotter till Johan III och Katarina Hansdotter. Deras son Johan Pontusson De la Gardie grundade Wirsbo bruk år 1620 efter att ha fått tillstånd att bygga en hammare vid Virsboströmmen. Bruket har sedan ägts bland andra av släkterna Stenbock, Boije af Gennäs och von Uxkull. Idag används Virsbo herrgård för konferenser, bröllop och andra evenemang.

Schenströmska herrgården

I Ramnäs anlades en stångjärnshammare år 1590 av Katarina Stenbock som fått mark i änkepension av maken Gustav Vasa. Hammaren hon startade fick namnet Kungshammaren och tackjärnet togs från olika hyttor nära Kolbäcksån. Efter Katarina drevs verksamheten av olika fogdar fram till 1636 när Christer Månsson fick Ramnäs som arrende och rustade upp bruket. Christers son Erik tog över arrendet och friköpte sina hammare från kronan. När ägaren Carl Wendelin avled 1746 köpte Jakob Tersmeden Wendelins andelar. Schenströmska herrgården i Ramnäs uppfördes under mitten av 1700-talet av Magnus Schenström. 1834 togs herrgården över av Per Reinhold Tersmeden som var ägare av Tersmedens herrgård på Kolbäcksåns östra strand. Ramnäs bruk började på 1880-talet producera kättingar efter att Furudals bruk i Dalarna lades ned. Den gamla kättingsmedjan står kvar än idag.

Lisjö

Lisjö har anor från Gustav Vasas tid då han var en av de första ägarna av egendomen. De äldsta byggnaderna är fyra flygelbyggnader från 1670-talet. Den första herrgården var byggd i karolinerstil, men efter en brand byggdes en ny herrgård upp i 1800-talsstil. Efter en vindsbrand 1937 byggdes den nuvarande herrgården och då i samma stil som den första från 1670-talet.

År 1747 anlades ett stångjärnsbruk vid Lisjö av Anna och Lars Adlerstedt. Bruket fick namnet Larsansjö och omfattade en stångjärnshammare med två härdar. År 1795 lät brukspatronen Warner Groen uppföra en brukskyrka för arbetarna på bruket. Byggnaden står kvar än idag. Bruket lades ned 1854 för att två år senare öppna sin verksamhet igen, men endast under några få år. År 1861 flyttades verksamheten till Surahammar. 

Invånarna i Surahammar har kämpat vidare i sin vardag genom att arbeta, sköta sig bilda familj och fostra nya generationer. Utvecklingen har gått framåt tills ett paradigmskifte skedde när politikerna ville hämta stora skaror migranter från andra kulturer och ge dem permanent uppehälle i vårt land – utan att fråga hur invånarna ställer sig till det.

Farliga politiker förstör landet

Sverige styrs delvis av farliga människor. Det är de farliga människorna som öppnat Sverige för massmigration och som vill att migranter från hela världen ska få bosätta sig här oavsett vilka konsekvenserna blir. Surahammar har också drabbats av de farliga människornas politik och redan år 2002 öppnade kommunpolitikerna för att ta emot så kallade flyktingar från Iran och Irak. Vi i Sverige inga skäl i världen att ta emot en ström av migranter från länder i exempelvis Mellanöstern eller Afrika. Om vi vore kloka skulle vi sätta stopp för en sådan migration när vi nu med facit i våra händer ser vad som hänt med många av våra förorter och hur det migrationspolitiska projektet söndrar landet på en rad områden. 

Herrgården Westsura herrgård har varit asylboende länge och det är givetvis skandal att någon vill låta människor från andra kulturer bo där gratis och sedan få permanent uppehållstillstånd i vårt land. Den anrika herrgårdens flygelbyggnad från 1600-talet totalförstördes i en brand som anlades av en av de asylsökande som bodde där. Mannen åtalades för grov mordbrand, men de som verkligen borde åtalas är de politiker som öppnade gränserna för denna asylinvandring.

När man betraktar Surahammars politiska historia är det lätt att urskilja vilka som bär skulden för följderna av allehanda migrationspolitiska problem. Så här röstade invånarna i de senaste kommunalvalen:

Kommunalvalet i Surahammar 2010:

S: 48,59 procent av rösterna
M: 14,23
V: 10,67
C: 7,48
FP: 7,27
SD: 4,88
KD: 3,24
MP: 2.24

Kommunalvalet i Surahammar 2014:

S: 37,95 procent av rösterna
M: 14,02
C: 13,10
SD: 11,52
V: 11,52
MP: 4,20
FP(L): 4,12
KD: 2,87

Kommunalvalet i Surahammar 2018:

S: 34,22 procent av rösterna
SD: 21,80
M: 19,32
V: 8,86
C: 7,72
L: 3,50
KD: 2,66
MP: 1,67

Trenden är liknande på många håll i landet. Delar av den ganska trögrörliga väljarkåren har sent omsider insett att Socialdemokraterna i kraft av sin storlek, sin politiska makt och sin skadliga politik är orsaken till många av dagens allvarliga samhällsproblem. SD har inte alla lösningar men deras relativt stora väljarstöd visar på ett missnöje med hur andra partier har vanstyrt landet i decennier. Kommunen hade 9 985 invånare år 2015, av dem var 1 987 utrikesfödda.

Bakom den farliga politiken finns förutom vissa politiker och andra aktörer också media (som Sveriges Television och stora mediakoncerner) och myndigheter (som Invasionsverket och Myndigheten för Samhällsförstörelse) som fungerar som aktivister för massinvandring och annat skadligt. Sveriges Television är på många sätt en av de mest skadliga verksamheterna som finns i landet genom att man där satt i system att propagera, ljuga och manipulera information så att den ska passa och ge stöd till maktelitens agenda. Vad media och politiker också gör är att bidra till att urholka demokratin och öka polariseringen i samhället genom att skapa hat mot delar av den politiska oppositionen. Tyvärr litar många på de stora medierna och går sedan och röstar på de gamla partier som i valrörelse efter valrörelse lovar guld och gröna skogar, men resultat blir bara mer förfall och mer problem i samhället. Det är dags att byta till något bättre.

Allt är inte elände i Surahammar, det bor många kloka människor där som försöker påverka utvecklingen åt rätt håll. 

Samma ämne:

Surahammars historia, av Eric Thorsell
Så här ser den demografiska hotbilden ut i Sverige
Hallstahammar, Västmanland
Köping, Västmanland
Bergsmansliv i början av 1800-talet.
Westmanland (Västmanland. Text från 1840)
Etniska svenskar är snart i minoritet i sitt eget land
Så koloniseras Sverige
Sverige har tagit emot över 3 miljoner migranter sedan 1970
Socialdemokraterna låter islam ta över landet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s