Orter, städer, landskap

Nora, Västmanland

Nora ligger i Västmanland, omkring 3,5 mil från Örebro. I tätorten bor 2018 omkring 6 700 invånare och i hela kommunen 10 700.

Namnet Nora är bildat av ordet nor som avser ’smalt vattendrag som förenar två öppna vattenpartier’. Då avsågs den korta Hagebyån mellan Åsbosjön och Norasjön. Namnet har sedan följt med när bebyggelsen ökat. 

Kulturbilder

Del av Storgatan. Bakom skymtar kyrkan, byggd 1880.

Samhället Nora växte som en följd av bergshanteringen under 1300-talet. Gustav Vasa såg under sin tid till att bergsmän i trakten fick sälja järn i Nora och att det fick bedrivas torghandel på lördagar. I början av 1600-talet fanns 44 gårdar i Nora och de flesta förstördes i en brand 1608. När Nora fick stadsprivilegier 1643 bodde omkring 400 personer där.

Efter att orten byggts upp igen drabbades den av en ny storbrand den 29 april 1731. Kyrkan och prästgården klarade sig och kanske några andra byggnader. Omgående satte man igång med att återuppbygga staden och när Carl von Linné besökte Nora 1746 fanns inga spår kvar av branden. Han såg en välskött stad: 

”En liten stad med två långa och räta gator, tre tvärgator och ett stort grönt torg. Husen av trä med en våning, dock snygga.”

Invånarantalet i Nora:

1749: 559
1778: 700
1805: 720
1820: 628
1850: 908

Kulturbilder

I den gamla stationshuset finns idag turistbyrån

Kulturbilder

Loket utanför stationen byggdes 1910 av Nykvist och Holm i Trollhättan. Det fungerade fram till 1968.

Redan år 1856 fick Nora järnvägsförbindelse när Nora-Ervalla Järnväg öppnades. Järnvägen trafikerade sträckan Nora – Stora Mon – Järle – Torpa – Ervalla. Järnvägen bidrog till att staden utvecklades snabbare och 1880 bodde 1 536 personer i Nora. 

Stationsområdet i Nora började först byggas 1855 med stationshus och godsmagasin som senare revs för att ge plats åt nyare byggnader. Lokstall, och vagnverkstad och ett nytt godsmagasin tillkom liksom ett nytt stationshus. Stationshuset som uppfördes 1896-98 ritades av Ludvig Peterson och Ture Stenberg.

Stationshuset präglas av en sekelskiftes-arkitekturen med tydliga inslag av en tidig nationalromantik med asymmetri, torn med spetsiga plåttak och frontespiser. Fasaden är murad i rött tegel med kalkstensdetaljer och runda valvbågar ovanför fönstren.

I entréplanet inrymdes från början ett par väntsalar för passagerare och en vestibul med anslutning till biljettexpedition och resegodsrum.

Godstrafiken dominerade järnvägen redan från början och det fraktades malm, timmer, träkol och sprängämnen. Persontrafiken hade inte lika stor betydelse och lades ned helt och hållet 1966 efter konkurrens med busstrafiken. 1985 lades järnvägen ned.

1920 bodde 2009 invånare i Nora och antalet har ökat sedan dess på grund av inflyttning från landsorten och eget barnafödande.

Nora är en stad med många äldre och välbevarade träbyggnader från 1700-talet och 1800-talet. Eksjö och Hjo är två andra städer med äldre bevarade trähus. Just den äldre bebyggelsen är det som ger Nora charm och identitet.

När Nora växte beslutades att den gamla kyrkan skulle rivas och ersättas av en ny. Den 31 oktober 1880 kunde den nya kyrkan invigas.

Kulturbilder

Skulptur av Emil Näsvall

Kulturbilder

Reliefer som visar Noras historia

KulturbilderSkulptören Emil Näsvall (1908-1965) skapade verket Torgbrunnen 1958. Relieferna på södra sidan visar Noras historia i bild. På den norra sidan överlämnar Drottning Kristina och Axel Oxenstierna privilegiebrev till landshövding Carl Bonde.

Kulturbilder

Bergsprängaren

Bergsprängaren – en symbol för världsledande svensk utveckling och teknik inom området civil bergsprängning.

Gåva från Nitro Nobel till Nora kommun i samband med stadens 350-årsjubileum.

Invigd av H. M. Konung Carl XVI Gustaf den 5 maj 1993,

Skulptör: Rune Johansson
Fundament: Kjell Gatedal
– utfört av kvartsrandig blodstensmalm från Stribergs gruva.

Kulturbilder

Hörnet Storgatan/Rådstugugatan

Kulturbilder

Nora stadshotell, Rådstugugatan 21

Kulturbilder

Hörnet Söderlånggatan/Kungsgatan

Kulturbildersvenska kulturbilderKulturbilder

Kulturbilder

Rådmansgatan

Kulturbilder

Kulturbilder

Hörnet Borgmästargatan/Rådstugugatan

Kulturbilder

Skolgatan

Kulturbilder

Kulturbilder

Kungsgatan

Några sevärdheter i Nora:

Göthlinska Gården
Kulturreservatet Pershyttan som är en bergsmansby med bakgrund i 1300-talet.
Veteranjärnvägen
Ljudvandring om trästaden

Mer om Nora:

Nora socken
Nora kommun

Herrgårdar i Nora:

Bergsäng
Hammarby
Hitorp
Knutsberg
Stadra


Nora är känt i folkvisan Tre små gummor som ursprungligen var en dikt av Anna Maria Roos. Den har många hört i sin omarbetade version från mitten av 1900-talet och senare.

Tre små gummor skulle gå en gång
till marknaden uti Nora.
Vi ska ha roligt, sa gummorna de små,
vi ska ha roligt, det kan ni väl förstå.
Åka karusell,
och äta karamell
och fröjdas hela dagen uti Nora.

Varje år hålls den traditionella höstmarknaden vid månadsskiftet augusti/september.


Mer om Nora:

Nora

(Ur Beskrifning över Örebro län, av Wilhelm Tham, 1849)

Nora bergsstad ligger vid 59° 31’ 30″ nordlig bredd, på sluttningen av Norasjöns västra strand, nära Hagbyåns utlopp, 3,5 mil från Örebro, och är omgiven av bördiga fält, omväxlande med lövrika höjder, på vilka vackra egendomar äro belägna. Den är reguljärt bygd, med räta och breda gator, sträcker sig 1000 alnar i längd från norr till söder, 600 alnar i bredd, upptager en areal av 36 tunnland, och har i mitten ett rymligt torg. Tomterna äro 121, varav 77 äro bebygda. Uppskattningsvärdet år 1844 var 151,758,3 R:dr, och inberäknade jordegorna, som äro upptagna till 3 mantal, 234,34,6. Inevånarnas antal år 1840 var 756, varav borgerskapet med familjer och arbetare utgjorde 41 procent, läro- och civilstaten 12, övriga stadsbor med privat betjäning 43, underhållna fattige 4 pc. — Enligt 1844 års mantalslängd räknade staden 812 personer, varav 471 kvinnor, och 307 skattfria personer av båda könen.

Hur länge Nora varit bebyggt, är ovisst; privilegierna äro utfärdade 1643, och bekräftade 1652. Staden var en tid, från l644 till 1648, residens för frih. Christer Bonde, såsom landshövding över Nora och Lindes, Grythytte och Kopparbergs bergslager, samt Fellingsbro härad. Den var från början grundad på handeln med bergslagerna, på förlag för, och avsättning av dess tillverkning. Lantmannen var förpliktad att till köpmannen lemna sitt tackjärn, och av honom mottaga sina varor. Men småningom ökades bergsmännens välstånd, så att de ej behöfde något främmande förlag, de befriades även från de band, som fästade deras rörelse vid staden, de fick själva avyttra sitt tackjärn till bruken, och uppköpa sitt spanmålsbehov, var och av vem de behagade. Därmed har också den egentliga förlagshandeln upphört, eller övergått till vanlig handel, men med betydlig inskränkning mot förr. Likväl har staden ännu några handlande, som driva betydlig rörelse med bergslagen, och genom avsättning av dess produkter. Årliga omsättningen av tackjärn är beräknad till 30 à 35,000 skeppund, och av järnmalm inemot 100 000 skeppund, som avyttras till Lekebergs, Karlskoga och Lerbäcks bergslager. De handlandes hela antal år 1840 var 13, vilka begagnade tillsammans 11 personers biträde. I 22 särskilda hantverk eller andra näringar hade 43 husbönder blott 33 arbetare. — Ingen marknad hålles här, men mycket besökta torgdagar varje Lördag.

Stadens egorymd upptager 746 tunnland, hvarav 495 tl. odlad jord, 251 tl. skog och betesmark. Avkastningen beräknas till 485 tunnor spannmål, 500 tunnor potatis, samt underhåll för 36 hästar och 117 hornkreatur.

Av offentliga byggnader förtjäna att nämnas: Stadskyrkan, gammal, bygd år 1781, av sten, 80 alnar lång, 22 bred, ligger vid torget, likasom — Rådhuset. — Skolhuset, stadens bästa prydnad, mestadels bekostat av enskilda, innehåller: en stadsskola eller pedagogi, vanligen begagnad av 20 lärjungar; en folkskola, med växelundervisning, inrättad för 100 lärjungar; en småbarnskola; och en arbetsskola för kvinnoslöjd. Lärares avlöning m. m. bestrides dels med av staten anslagna 28 tunnor kronotionde och 20 skeppund tackjärn, dels med räntor av den ursprungliga fonden, dels med sammanskott av stadsborne, allt tillsammans beräknat till 820 R:dr. — En Söndagsskola, stiftad 1842, räknar mera än 100 lärjungar.

Fattigvården bestrides medelst räntan av ett kapital, stort 366 2/3 R:dr, och med årliga bidrag av tillsammans ungefär 650 R:dr. — Stadens sparbank, inrättad 1836, hade 1843 en insats-summa av 10 810 R:dr. — Hälsovården bestrides aven härstädes stationerad provincialläkare. — I staden är tingställe för häradet, och ett av de två för lagsagan.

De inkomster, som äro anslagna till underhåll av styrelse och polis, gå blott till 220 R:dr, de till bristens fyllande uttaxerade medel till ungefär 260. Samtliga utskylder till staten och staden utgöra omkring 6400, varav i bevillning för borgerlig näring 440, motsvarande en taxerad inkomst av 8800 R:dr, vilket fördelat på husbönderna gör omkring 150 R:dr för var, och fördelat på samtliga vid borgerliga yrken skattskrivna personer, gör omkring 29 R:dr för var.

Lands- och stadsförsamlingarna utgöra ett helt tillsammans, med gemensamt prästerskap och gemensam kyrka.

Staden tillhör 5:e klassen bland rikets städer, och innehar 42:dra rummet. Vapnet är 5 granar på ett berg.   


Nora Landsförsamling

(Ur Beskrifning över Örebro län, av Wilhelm Tham 1849) 

Nora Landsförsamling, mellan Lindesberg i nordost och öster, Ervalla i öster, Axberg, Kihl och Tysslinge i söder, Karlskoga i sydvest, Grythyttan i vester, och Jernboås i norr. Arealen är 3,886 qvadratmil land, 0,480 vatten. Landet är bergigt, särdeles i norr och vester, där även sjöarne hava 4 till 600 fots höjd över havet, och föga mindre i söder, där ännu landthöjder av 600 fot och deröver finnas. Sjelva huvuddalen är temligen låg, från 300 fot ned till föga över 100; men också sluttar landet, nästan över allt, brant ned till densamma: den 295 fot höga Fåsjöns stränder stiga här och där till 4 eller 600 fot; från Wikern till Nora-sjön är lutningen 140 fot på föga över en half mils väg; från Norasjön till Järle bruk sänker sig dalen likaledes 123 fot på en half mil, och det vid foten av höjder, som stiga till 614 fot. Också är berg och sand rådande jordmån. Förnämsta vattendraget är Fåsjön, som upptager Usken från nordvest, och utrinner i Norasjön, där Elflångens, Wikerns och Åsbosjöns vatten tillstöter från vester, förstärkt från Bälsjön i norr, samt Stensjön och Amten i söder; även Damsjön i söder har här sitt utlopp. Från Norasjön går Järleån först åt öster till Järle, derpå åt söder till socknens gräns mot Axberg, sjelf utgörande gräns mot Lindesberg och Ervalla. Ett annat vestligare vattendrag hör hit blott till en del, nemligen Rågrecken och Grecken, hvilka gå in åt Grythytte; Rösimmen i sydvest har sitt utlopp till Karlskoga.

Socknens folkmängd gick år 1840 till 5627, fördelade på 993 hushåll; hemmantalet är 163 1/2. Näringar äro åkerbruk, ej till hälften tillräckligt för ortens behof, samt skogs- och bergsbruk. Jernbruken hava sin utskeppning på Stockholm. — Landsvägarne från Örebro och Westerås sammanstöta nära staden Nora. Från denna utgår en landsväg till Wermland över Grythytte, och mindre vägar till Lindesberg, Jernboås, Dalkarlsberg och Karlskoga, samt Kihls socken. Vid den första av nämda tre landsvägar ligger Skärmarbo gästgivaregård, 2 3/8 mil från Örebro, 1 1/8 från Nora; vid den andra Bondeby, 1 1/8 från Nora; vid den tredje Grecksåsar, 1 3/4 mil från sistnämda stad. 

Noræskogh nämnes omkring 1314, såsom hörande till Strengnäs stift, men sedermera såsom utgörande en socken av Westerås stift; bergsrörelsen, som föranledt landets upptagande, räknar sina privilegier från nämda århundrade; kyrkoherdar äro kända från det följande, och kaplaner från 1590-talet. Ända till 1633 hörde större delen av Grythyttetrakten hit, ännu längre Jernboås och Hjulsjö. Församlingen har kyrka och presterskap gemensamma med Nora stad, och utgör med denna ett regalt pastorat av andra klassen.

Af gårdar och verk ligga även här en stor mängd nära till staden:

Knutsberg, i vester, 1 1/8 mantal skatte, bergmästare-boställe.

Hagaby, i vester, 1/2 m. skatte, har haft jernbruk från Dr. Christinas tid till 1823, och har tillhört flera slägter, hvaribland sednast Stockenström, Heykensköld och Geijer, eges nu av en Wedberg.

Bergsäng, i vester, 1/4 m. skatte, med gråstensbrott nära Gyttorp.

Elfstorp, i söder, något över 1 m. skatte.

Christinelund, i söder, 1/2 m. skatte.

Pehrshyttan, längre i sydvest, 1/2 m. skatte; Pehrshytte masugn; och Pehrshytte gruvor, bland de vigtigare i länet.

Vestra Sund, i söder, 3 m. skatte, tillhör en Wedberg.

Östra Sund, 1 m. krono, kyrkoherdeboställe; och 1/4 m. krono, kaplansbol.

Järle eller Yxe jernbruk, i öster, med 2 härdar, 2 hamrar, 933 3/10 skeppund stångjernssmide av eget tackjern, samt manufaktursmide; skall av Dr. Christina hava varit ämnat till bergstad, i stället för både Nora och Linde; har haft och har samma egare som Yxe gård i Lindesberg.

Hammarby, även vid Järleån, 1/2 m. skatte, och Hammarby jernbruk, med 4 härdar, 3 hamrar, 1435 skeppund stångjernssmide, av dels eget, dels köpt tackjern; har tillhört slägterna Leijel och v. Schantz, eges nu av en Wedberg.

Bornsby, i norr, med masugn.

Risbacka, i norr, Rödfärgsverk.

Klacka, Lerbergs och Timanshytte jerngruvor, längre i norr, hörande till Klacka tingslag.

Skofttorps, Åsbobergs, Mossabergs, Prestabergs, Fogdhytte, Nybergs och Skärhytte jerngruvor, hörande till Nybergs ock Stribergs tingslag, i vester.

RingshyttanWestgötehyttan, och Grecksåsars hytta, masugnar, allt vester ut.

Stadra gård,
i vester vid Grecken, 1/4 m. skatte; eges av en Hedblad, jemte dithörande Finnå jernbruk, inom Jernboås.

Dalkarlshyttan i sydvest, 1/4 m. skatte; Dalkarlsbergs jerngruvor, de vigtigaste i länet.

Hvilare jerngruvor, vestligare.

Skrikarehytte och Elfhytte masugnar i sydvest.

Snöbergshytte masugn, längst i sydvest, vid Rösimmen.

Även Nora sockens nuvarande hyttor och bruk igenfinnas i 1625 års förteckning, jemte många mera eller mindre längesedan nedlagda; och man finner av densamma även socknens utsträckning vid denna tid, åtminstone till Svartelvens dalgång i vester, och norr ut till och med Hjulsjö. Den äldre förteckningen av 1558 uppgiver, såsom under kronan hörande, 220 bergsmän inom Noraskoga socken.  


 

1 svar »

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s