Sevärda platser

Utö i Stockholms södra skärgård

Utös äldsta historia

Utö ligger i Stockholms södra skärgård och tillhör Haninge kommun. Namnet är av gammalt datum och finns dokumenterat från 1300-talet som Uthø och syftar på ön som ligger långt ut mot havet.

För omkring 1 900 miljoner år sedan bildades den järn- och sulfidmalm som kunde utvinnas på Utö när ön befolkades.

När isen släppte sitt grepp över Europa för mer än 10 000 år sedan började Utö tillsammans med övriga skärgården resa sig ur havet. Nedisningen som varat i 100 000 år hade skapat släta berghällar och berg som blev öar. Öarna i skärgården reser sig fortfarande men nu med omkring 40 cm per århundrade.

De första bofasta människorna kan ha slagit sig ned på Utö ungefär vid 500 e. Kr. eller tidigare. Det var med största sannolikhet fiskare som upptäckt att det gick att bo och verka på ön. De kan ha tagit sig dit via Ornö som har det kortaste avståndet till Utö. Fastlandet och närbelägna Haninge har varit bebott sedan stenåldern.

svenska kulturbilder

Gravfältet i Skogsbyn är helt övervuxet

Grupper av fiskare har i takt med landhöjningen hittat nya platser att bosätta sig på. I Skogsby finns det gravfält från vikingatiden. Vid gravfältet finns en skylt som beskriver fynd som upptäcktes 1908.

Gravfält bestående av 25 fornlämningar, högar och runda stensättningar, varav de äldsta torde vara anlagda under 600-talet e. Kr. och de yngsta under vikingatiden, 800-1015 e.Kr. År 1908 undersöktes åtta gravar och därvid påträffades bl.a. pärlor, järnnitar och lerkärl med brända ben av människor och djur samt en järnring med ett 20-tal torshammare. Vid Skogsby torde Utös äldsta gård eller by ha legat.

År 1946 undersöktes och borttogs en fornlämning varvid ett krossat lerkärl med brända ben påträffades.

Man tror att järnmalm började brytas på 1100-talet, men det finns inga uppgifter var eller när de järnnitar och den järnring med torshammare som hittats kan ha tillverkats. Det var ganska många torshammare som hittades på en glest befolkad plats och de kanske skulle användas i samband med blot eller i andra förkristna ceremoniella sammanhang.

Gravfältet vid Skogsby är idag överväxt med buskar och träd vilket är märkligt med tanke på att turister säkert skulle vilja komma till platsen och se stensättningarna. De utgör ju en del av öns tidigaste historia. I turistbyrån borde man sälja torshammare som en led i att påminna om fynden och öns historia.

Gustav Vasas regering inventerade gårdar och utskärsfisken i skärgården och på Utö fanns år 1561 ett fiskartorp vid Kroka. Det hade funnits där sedan 1400-talet. Dessutom fanns två gårdar vid Trema. Trema gård hade under 1600-talet 4 hästar, 30 nötkreatur, ett trettiotal får, getter och svin.

Gruvsamhället

Gruvdriften på Utö kom igång på allvar under 1600-talet. Redan i början av 1600-talet när Carl IX var kung bröts silver på Utö under en kort tid, men det var järnet som var det som var lättast att bryta och ta fram i stor mängd. I mitten av 1600-talet fick amiralen Clas Bielkenstierna på Årsta slott i Österhaninge priviliegerna att bryta malm på Utö. Under reduktionen 1684 drogs frälsehemmanet Trema och gruvorna in till Kronan och brytningsrätten arrenderades ut till 1739 då de tidigare ägarna fick tillbaka äganderätten.

Befolkningen på Utö var både bönder och fiskare. Fisket var de första utöbornas näring, senare kom odlingen igång. Fisket var viktigt för alla skärgårdsbor och de kämpade ofta hårt med att fiska och sedan avyttra sina produkter på marknader på fastlandet, som de seglade eller rodde till. Den viktigaste fisken var strömmingen men man fiskade även ål, lax, torsk, flundra och annat. Utöborna ägnade sig också åt att jaga säl och fågel, plocka bär och svamp. Man hade höns och man hade fåravel. En del ägnade sig åt att bygga båtar som behövdes på ön.

Utöborna har inte bara levt under svåra omständigheter fram till vår tid, de drabbades liksom övriga befolkningen av olika problem. År 1702 tvingades man avbryta gruvdriften på grund av en torka som gjorde att djuren som behövdes inte kunde få hö. År 1709 slog pesten till på Utö och en stor del av invånarna dog. 1719 var ett riktigt olycksår för skärgårdsbefolkningen då ryssarna under tsar Peter brände ned stora delar av fastighetsbeståndet och gårdarna längs hela ostkusten. På Utö slaktades boskapen, husen och säden brändes ned och det som hade med gruvdriften att göra förstördes. Ryssarna kastade ned varpsten i gruvorna och en av gruvorna är fortfarande fylld med sten.

svenska kulturbilder

Gruvschakt

svenska kulturbilder

Gruvfogden Matthias Wefverstedt såg till att två gruvor rensades på sten och blev brukbara igen. Före det hade nio gruvor varit igång samtidigt. Han byggde sedan upp gruvbyn och bostäder åt arbetarna. Bara några år efter att ryssarna förstört så mycket kunde gruvdriften ta ny fart.

svenska kulturbilder

En stig visar vägen till en ryssugn

Ryssarna lämnade även andra spår efter sig som man ser än idag. De så kallade ryssugnarna uppfördes av ryssarna för att de skulle kunna baka och äta bröd medan de härjade på ön. Det finns 62 ryssugnar vid Kyrkviken på ön och de är mellan 1,5 – 4 meter i diameter och ca 50 cm höga. De flesta är idag ihoprasade och spår av dem finns även på andra skärgårdsöar där de härjade.

svenska kulturbilder

Arbetarbostäder på Lurgatan

svenska kulturbildersvenska kulturbildersvenska kulturbilder

Efter att ryssarna förstört Utö byggdes nya arbetarbostäder upp på Lurgatan. Husen fick torvtak och inrymde gruvarbetarfamiljer och även ungkarlar. En vanlig gruvarbetarfamilj hade 4-5 barn. En arbetare började sin dag klockan fem på morgonen och arbetade sedan elva timmar under riskfyllda förhållanden. Kvinnorna tog hand om hemmet och barnen. Utöver det så utförde de sysslor som var viktiga för uppehället. De fiskade, högg ved och odlade potatis. När barnen var tolv år fick de sluta skolan och börja arbeta med gruvdriften.

svenska kulturbilder

Kvarnen byggdes 1791

År 1791 byggdes Utö kvarn. Den användes fram till 1927 och har under sin verksamma tid malt säd till mjöl. I anslutningen till kvarnen byggdes också en såg. Kvarnen finns avbildad på en karta från 1791 och är idag symbol för Utö. Från kvarnen har man storslagen utsikt mot havet.

1800-talet blev en intensiv period för gruvhanteringen. 1835 byggdes Sveriges första rälsväg för transport av järnmalm. Det var en 700 meter lång bana från gruvområdet till platsen där malmen skulle lastas på fartyg. Unga killar i 12-årsåldern fick arbeta som ”bromsare” när vagnarna åkte ned för backen till hamnen. De skulle dra i en bromsspak så att vagnen stannade på rätt ställe och inte for vidare ut i vattnet.

svenska kulturbilder

Malm fraktades på skutor till fastlandet där den sedan hamnade i masugnar och blev järn. Då det var ont om ved på Utö fick fartygen ta med sig ved när de kom till ön.

Hur man löste arbetskraftsfrågan framgår av texten på en informationsskylt:

Det var också ont om arbetskraft så lösdrivare och kriminella skeppades till ön för at arbeta i gruvorna. Arbetsdagen i gruvorna började vid fem på morgonen. Efter gemensam bön klättrade gruvarbetarna ned i gruvan, det kunde ta en timme ned för de långa stegarna som på vintern var mycket hala. Man rensade, borrade, sköt och eldade. Mot kvällen förbereddes för sprängning. Det var ett farligt arbete och många arbetare skadades eller dog i gruvorna, inte sällan på grund av den stora brännvinskonsumtionen. En gång störtade hissen ned i gruvan. Både en rättare och en lärlingspojke slog ihjäl sig, därför att mannen som skötte hissmaskineriet var berusad.

Under 1840-talet hade gruvdriften sin mesta produktion. Befolkningen på Utö uppgick till över 500 personer. Då skeppades 16 000 ton malm ut varje år. Men det blev allt svårare att bedriva gruvbrytning då schakten blev mer och mer vattenfyllda av grundvatten. År 1879 upphörde gruvbrytningen på Utö och då hade malmen från Bergslagen blivit lättare att frakta när järnvägen slagit igenom.

Efter gruvbrytningen

Efter att gruvbrytningen lagts ned inleddes en period där Utö blev semesterparadis. I slutet av 1800-talet byggdes kurhotell, badhus och sommarvillor. Konstnärer, författare och skådespelare kom hit för att festa, koppla av och kanske arbeta med sina konstnärliga projekt eller samla intryck. Några av dåtidens kändisar som besökte Utö var Sven Hedin, Anders Zorn, Prins Eugen, Greta Garbo, August Strindberg, Evert Taube och Fanny Hjelm.

Evert Taube tycks ha haft väldigt trevligt med vackra flickor på dansgolvet i Societetshuset där man festade och hade en strålande utsikt mot hamnen. Han skrev Utövisan efter en vistelse där.

Utövisan

Vi löpte in i Utö hamn på natten klockan tolv,
emellan ”Mejt” och ”Sif” vi fällde ankar.
Musiken ljöd och dansen gick på ”Socitetens golv
till Utöflickorna gick våra tankar.

När seglen bärgats landgångsriggen hastigt drages på
till Märta och till Inez skynda tvenne gossar blå.
Men gasten vart gick han?
Men gasten vart gick han?

Fem vackra flickor tävlade om skutans yngste man.
Men det är roligt när man kastat ankar!
Var hälsad dansande och glada Utö-societet!
Jag hälsar dig med Inez tryckt i famnen!

Av salta bad är barmen glatt och kinden den är het –
en liten näsduk skrynklar hon i handen.
Så dansa vi till tonerna av ”Flickan i Peru”
tills himlen ljusnar och man hörer tuppens ”kuckeliku”

Men gasten vart gick han?
Men gasten vart gick han?
Fem vackra flickor tävlade om skutans yngste man.
Men det är roligt när man kastat ankar!

Ack, lilla söta Inez, när du dansar din balett
och Märta, när du står uti butiken.

Vi minnas er så innerligt, vi minns ert fina sätt
att ta emot oss när i Utöviken
vi hamnade midsommarnatten anno tjugotvå
med ”Ellinor” på långfärd över Mysingen den blå.

Utö som utflyktsmål idag

Utö är ett av de mest kompletta utflyktsmålen i Stockholms skärgård och ön är särskilt uppskattad av barnfamiljer. Det är en ö som det går att bo på året runt om man kan hitta på något att arbeta med på distans i dagens datoriserade värld. Men det kan räcka med att uppleva ön en dag, en vecka eller en sommar för att fatta tycke för det lugn som ön bjuder på.

svenska kulturbilder

Här kan man hyra cykel

Många hyr cyklar och tar en cykeltur till krogen Båtshaket på södra Ålö som är förbunden med Utö genom en liten bro. Vägen dit är en trevlig naturupplevelse och väl framme kan man äta riktigt god mat. Storsand på Ålö har en riktigt fin badplats som många barnfamiljer besöker.

Läs mera: Krogen Båtshaket på Ålö

Ett problem på Utö är tillgången på sötvatten som inte varit tillräcklig och med sjunkande grundvattennivåer har man kommit fram till att försöka göra något åt det. Man har skapat en stor avsaltningsanläggning där vattnet tas från fjärden Mysingen.

Avsaltningsanläggningar byggs på flera håll, men forskare varnar för att det kan vara skadligt för kroppen att dricka avsaltat vatten. För att kroppen ska få de mineraler som finns naturligt i sötvatten måste mineraler tillsättas eller intas i högre grad med annan kost. Bristen på sötvatten är ett växande problem på många håll.

Läs mera: Avsaltat vatten kan utgöra en hälsorisk

Utö är känt för att ha varit ett militärt övningsområde med ett stort skjutfält som tidigare varit pansarskjutfält åt Södermanlands regemente och Göta livgarde. Idag används det av Första amfibieregementet.

svenska kulturbilder

En fika på bageriet är både gott och trevligt.

Man kan åka till Utö med skärgårdsbåt eller med egen båt. Gruvbyn är Utös centralort och det är där som de mesta aktiviteterna finns. Det finns värdhus, krog, matbutik, klädbutiker, bageri, turistbyrå, cykeluthyrning och annat. Det bor ungefär 250 fastboende på Utö och det finns en skola i Edesnäs. Den gamla skolan som byggdes 1886 brann ned 2003, men en ny skola stod färdig året efter. Skolan har undervisning upp till årskurs nio.

Under 1970-talet köpte Skärgårdsstiftelsen en del av Utö och då inleddes ett arbete med att utveckla ön till vad den blivit idag. Utö är ett välskött Sverige i liten skala, och det är fritt från många av de problem som vi ser växa i och utanför många storstäder.

svenska kulturbilder

Det första man ser när man kommer till Gruvbyn är turistbyrån

svenska kulturbilder

Seglarbaren

svenska kulturbilder

Del av gästhamnen

svenska kulturbilder

En gammal källa som kan ha använts av de första bofasta på ön

svenska kulturbilder

Värdshuset och utsikt mot Mysingen

svenska kulturbilder

Hamnmagasinet är troligen Utös äldsta byggnad. Den är från 1730.

svenska kulturbilder

Ålö till vänster och Utö till höger

svenska kulturbilder

Utsikt från hamnen upp mot Societetshuset

svenska kulturbilder

Utsikt från Societetshuset

svenska kulturbilder

svenska kulturbilder

Korvmojen i Gruvbyn har öppet sent på kvällarna under sommaren

svenska kulturbilder

Dags att lämna den trevliga ön

Mer skärgård:

Stockholms norra skärgård – Fejan

Stockholms norra skärgård – Lidö

Stockholms skärgård – Möja

Stockholms skärgård – Sandhamn

Stockholms skärgård – Grinda

Stockholms mellersta skärgård – Gällnö

Stockholms södra skärgård – Utö

Stockholms södra skärgård – Ornö

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s