Orter, städer, landskap

Österåkers kommun, Uppland

Österåker kommun, samt socken och tätort, Åkers skg, Uppland. Aker 1298. – Namnet har troligen från början avsett en i förkristen tid helig Åker (-åker). Som sockennamn kan det återgå på ett kyrkplatsnamn eller ett bygdenamn, eller möjligen röra sig om ett äldre namn på nuvarande Prästgården. Öster är tillagt i sen tid för att skilja namnet från Västeråker. Namnet Åker ingår i skeppslagsnamnet Åkers skeppslag, i Frösåkers härad. (Svenskt ortnamnslexikon)

Kommunen

I Österåkers kommun ingår socknarna Ljusterö, Roslags-Kulla, Österåker (större delen) och Östra Ryd (större delen). I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I samband med kommunreformen 1952 uppgick Roslags-Kulla landskommun i den då bildade Roslags-Länna landskommun och Östra Ryds landskommun uppgick i Österåkers landskommun. 1967 inkorporerades Ljusterö landskommun och Roslags-Kulla ur Roslags-Länna landskommun av Österåkers landskommun. Österåkers kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Österåkers landskommun.

1974 slogs Österåker och Vaxholm samman och fick Åkersberga som centralort. 1983 delades kommunen och Vaxholm blev egen kommun. Delar av Österåker fördes över till Vaxholm.

Österåkers historia i korthet

I trakten kring Österåker har det bott människor sedan stenåldern. När en 4 500 år gammal stenåldersboplats grävdes ut vid Tråsättra i Åkersberga hittades ett antal unika lerfigurer som är avbildningar av människor. Idag finns en utsiktsplats uppförd där stenåldersmänniskorna levde och verkade. I kommunen finns gravrösen från bronsåldern, två fornborgar och 80 gravfält från järnåldern.

Under 1200-talets slut byggdes borgen Biskopstuna i Österskär. Borgen uppfördes av ärkebiskopen i Uppsala som vid den tiden ägde gården Tuna. Från 1300-talet ägdes gården av ärkebiskoparna i Uppsala, men i samband med reformation drogs den in till kronan. Under 1600-talet uppfördes stenhusbyggnader på Biskopstuna. 1683 tog Herman Fleming över gården. Sedan 1977 ägs den av Bosse Parnevik.

På ett gärde som tillhörde gården Berga i Österåkers socken byggdes en järnvägsstation 1901 vid Södra Roslags kustbana. Stationen fick heta Åkers Berga och skrevs senare med bindestreck och efter det som Åkersberga i ett ord. Vid stationen uppstod ett litet samhälle med butiker, postkontor, skola och kommunhus. Både Åkersberga och Österskär räknas sedan 1930-talet som tätorter. År 1935 hade Åkersberga 286 invånare och Österskär 277 invånare. Österskär är idag ett villaområde, medan Åkersberga till stor del består av flerfamiljshus.

Lerkruka från den gropkeramiska perioden. Fynd från Österåker.

Runristningar i Österåker

U 166, Östra Ryds kyrka, Östra Ryds socken, Danderyds skeppslag, Österåker
U 167, Östra Ryds kyrka, Östra Ryds socken, Danderyds skeppslag, Österåker
U 169, Björkeby, Östra Ryds socken, Danderyds skeppslag, Österåker
U 170, Bogesund, Östra Ryds socken, Danderyds skeppslag, Vaxholm
U 171, Söderby, Östra Ryds socken, Danderyds skeppslag, Vaxholm
U 172, Islinge, Lidingö
U 173, Väsby, Värmdö sn, Värmdö skeppslag, Värmdö
U 175, Österåkers kyrka, Österåkers socken, Åkers skeppslag, Österåker
U 177, Stav, Roslagskulla socken, Åkers skeppslag, Österåker

Kyrkor i Österåker

Ljusterö kyrka i Ljusterö socken. Kyrkan invigdes 1755 och ersatte ett tidigare kapell som hade byggts på 1500-talet.
Österåkers kyrka i Österåkers socken. Kyrkans äldsta delar är från 1200-talet. Under 1300-talet byggdes kyrkan ut och har sedan dess byggts ut mer och restaurerats.
Östra Ryds kyrka i Östra Ryds socken. Den äldsta delen av kyrkan är från 1300-talet. År 1449 dekorerades kyrkans murar och valv med kalkmålningar. På 1690-talet fick kyrkan det utseende den har idag. Den har också restaurerats sedan dess.
Roslags-Kulla kyrka i Roslags-Kulla socken. Kyrkan invigdes 1706 och är byggd på en plats där det tidigare fanns ett kapell.

Socknarna (text från 1875)

Kulla socken (Roslags-Kulla socken) gränsar i nordväst till Riala, i nordost till Länna, i sydväst till Öster-Åker samt i sydost till Saltsjön. År 1870 var folkmängden 673 personer på 173 hushåll. Socknen är i kyrkligt avseende annex till Riala. – Stora segelleden går norrut genom socknens skärgård och Siarö sund. Socknen saknar icke historiska minnen. På en kulle vid havet fanns åtminstone för några år sedan lämningar efter en befästning, och till denna trakt anknyter sig även minnena från det s. k. “korvtåget“ 1598, som företogs av Uppsala professorer och Upplands bönder mot finnarna under Stålarm, vilka även fann för gott att draga sig tillbaka. Under de stora krigen i början av förra seklet hemsöktes även orten av ryssarna, som brände Östanå. 

Socknens huvudgård är Östanå, förr Östana, nära havet, 6 3/4 mantal frälse säteri med en mängd senare tillkomna hemman och lägenheter. Sätesgården fanns redan under medeltiden och beboddes 1433 av Anders Isakson samt 1463 av Peder Andersson av släkten Banér. Den kom därefter genom gifte till Peder Erlandsson Bååt d. ä., tillhörde sedan över hundra år hans ätt och övergick under den senare hälften 1600-talet till Wredesläkten, av vilken riksrådet Fabian Wrede skrev sig greve till Östanå och betydligt ökade egendomen. Genom nya giften övergick Östanå till släkterna Sparre och Meijerfeldt samt såldes slutligen 1787 till kommersrådet Hebbe, vilken förut inköpt säteriet Mälby, 6  1/2 mantal ett gods, som gjordes till sätesgård av riksrådet Clas Fleming på 1600-talet och sedan tillhört flera familjer. Av dessa båda egendomar med många underlydande inom och utom socknen gjorde Hebbe ett fideikommiss, som övergick till hans dotter, gift med överintendenten Fredenheim och sedan till hennes dotter, gift med lagman Boström, vars son brukspatron E. G. Boström nu är innehavare. Med Mälby följde även det av Clas Fleming på dess ägor anlagda Vira bruk, som nu även hör under Östanå fideikommiss. Det hade en tid ganska stor vikt genom sitt manufaktursmide och tillverkade ej obetydligt för kronans räkning, men har alltmer genom stigande tävlan förlorat sin betydenhet. Själva huvudbygnaden vid Östanå, som i sitt nuvarande skick räknar sina anor från det sista årtiondet av 1700-talet, är av sten och har ett utmärkt vackert läge med fri utsikt över havet och dess vackra skärgård samt omges av trädgård och park. Egendomen har en betydlig tillgång på skog, utmärker sig genom sin goda skötsel och är utom all fråga en bland de förnämsta inom länet. Den var för några år sedan med alla sina underlydande inom Kulla taxerad till över 400,000 rdr rmt, vartill sedan måste läggas alla underlydande i omkringgränsande socknar. (Den 1 januari 1886 ändrades namnet på socknen från Kulla socken till Roslagskulla socken)

Ljusterö socken gränsar i sydväst till Öster-Åker och Riala, i nordost till Länna och Blidö, i söder till Vermdö, i öster till havet samt utgörs helt och hållet av större och mindre öar och skär. Ljusterön har förut varit delad på Riala och Vermdö pastorat, men bildar sedan två år tillbaka jämte andra hemman, från Kulla och Vermdö överflyttade, en särskild kyrkosocken, som i kameralt avseende är delad mellan Åkers och Vermdö skeppslag. År 1870 utgjorde folkmängden 1,354 personer på 342 hushåll. Av befolkningen tillhörde 481 invånare Åkers och 873 Vermdö skeppslag. Socknen hör i kyrkligt avseende till Sjuhundra prosteri samt bildar ett konsistoriellt pastorat av tredje klassen med pastors lön reglerad till 1,850 rdr rmt. 

Öster-Åkers socken gränsar i sydväst till Östra Ryd, i nordväst till Össeby-Garn, i nordost till Riala och Kulla samt i sydost till Östersjöns fjärdar och sund. Den består till allra största delen av fast land, men även av större och mindre öar, bland vilka Resarön är den förnämsta. 

År 1870 var folkmängden 2,046 personer på 540 hushåll. I kyrkligt avseende tillhör Öster-Åker östra Roslags prosteri och är ett patronellt pastorat av andra klassen med pastors lön reglerad till 4,500 rdr rmt. Patronatsrätten tillkommer ägaren av säteriet Margretelund. – Socknen står under sommaren genom ångbåtar i förbindelse med huvudstaden. 

Bland socknens många gårdar märks Margretelund, frälsesäteri vid en vik av Trälhavet. Egendomen gjordes till säteri på 1600-talet av greve Gabriel Oxenstierna, vars släkt den tillhörde, till dess den försåldes till det bekanta riksrådet frih. Samuel Åkerhjelm, som skrev sig till denna gård och därstädes avled 1768. Den var sedan stamgods för släkten, men har en tid varit ur densamma, till dess den år 1864 inköptes av den nuvarande ägaren frih. J. G. N. S. Åkerhjelm. – Till samma egendom har i forna dagar även hört Smedby, frälsesäteri nära Öster-Åkers kyrka; det har alltsedan 1700-talet tillhört Åkerhjelmska släkten och ägs nu med underlydande inom socknen jämte kvarn och tegelbruk av frih. Oscar Åkerhjelm. – En bland de äldsta gårdarna i trakten är Tuna, nära Åkersåns utlopp; den har även kallats Biskopstuna, tillhörde under unionstiden ärkebiskoparna och bebyggdes av den illa beryktade Johannes Gerechini. Godset indrogs vid reformationen, förlänades av Johan III till Clas Fleming, av Carl IX och Gustaf II Adolf åt Axel Ryning, sedan åt Per Banér, vars son riksrådet Gustaf Banér innehade det i slutet av 1600-talet. Vid reduktionen blev det indraget, men kom sedan genom byte ånyo i enskild ego. Det har sedan tillhört flera familjer. 

Östra Ryd socken gränsar i väster till Täby, nordväst till Vallentuna, i norr till Angarn och Össeby i öster till Åker samt omges för övrigt av Saltsjöns fjärdar och sund såsom Trälhavet, Pålsundet, södra Vaxholms-, Höggarns- och Askrikefjärdarne samt Stora Värtan. Den södra delen sammanhänger endast medelst ett smalt näs med landet och är själv genom flera inskjutande vikar söndersplittrad; den kallas Väderön. Folkmängden år 1870 var 978 personer på 256 hushåll. Östra Ryd utgör ett tredje klassens patronella pastorat, vars patronus är ägaren av Rydboholm. Pastors lön är reglerad till 2,643 rdr rmt. – Kyrkan är gammal, men utvidgad och förbättrad på bekostnad av ägarna till Rydboholm. Hon har målningar sedan mitten av 1400-talet. Grav och gravkor finns här sedan länge tillbaka för den Braheska släkten. 

Socknens märkvärdigaste ställe är Rydhoholm, frälse säteri med underlydande, beläget vid Kyrkviken, som tränger in från Stora Värtan. Rydboholm har en hög ålder och tillhörde i början av 1400-talet släkten Sture, men kom sedan genom gifte till Gustaf Vasas farfar Johan Christerson. Gustaf själv blev här uppfödd och skrev sig, innan han blev konung, herre till Rydboholm. Genom hans syster Margareta kom godset till Joakim Brahe och har sedan ända till våra dagar tillhört hans efterkommande. Det gamla slottet har förr varit omgivet av befästningar, men är det nu av en vidlyftig park och trädgård. Där finns ännu en av Gustaf Vasa själv planterad ek och i ett fristående torn visas hans studerkammare. – Söder ut på Väderön, ligger säteriet Bogesund, grundat i slutet på 1600-talet av riksdrotset Per Brahe d. y. samt efter hans död tillhörigt flera adliga släkter såsom Hamilton, Lantingshausen samt i våra dagar von Höpken. Det blev för några år sedan genom byte fideikommiss. Manbyggnaden är ett präktigt slott av betydande höjd, synligt långt ut på den stora segelleden till Stockholm 

(Text ur Sverige, en topografiskt-statistisk beskrivning, av Magnus Höjer 1875.)

Herrgårdar i Österåker

Margretelunds slott. Margretelund uppfördes som säteri på 1620-talet av Gabriel Gustafsson Oxenstierna. Marken hade tidigare tillhört byn Järö, en arrendegård under Penningby slott som då ägdes av ätten Bielke. Kort efter grundandet slogs Margretelund samman med den medeltida sätesgården Smedby och bildade ett stort gods.
Rydboholms slott i Östra Ryds socken. Rydboholms slott omnämns första gången i skrift under 1400-talet, då den byggdes till sätesgård, det vill säga en gård som inte behövdes skattas. Slottet är känt för att ha varit platsen där Gustav Vasa växte upp.
Tuna herrgård är en karolinsk herrgård från 1600-talet. Den har i modern tid ägts av Stig Järrel och ägs idag av Bosse Parnevik.
Östanå herrgård i Roslags-Kulla socken. Östanå ägde 1433 av Anders Isaksson Banér och har sedan ägts av släkterna Banér, Bååt, Fleming och Wrede.

Sevärdheter i Österåker

Biskopstuna borgruin. Biskopstuna är en medeltida borgruin i Österskär. Borgen kan ha uppförts redan under 1200-talets slut av ärkebiskopen i Uppsala som då ägde gården Tuna.
Björklidens gårdsmuseum. Björklidens gårdsmuseum vill ge dig en inblick i hur livet var i Stockholms skärgård förr.
Ekbacken är Österåkers hembygdspark. Det är en vacker natur- och kulturmiljö med bevarade byggnader från det gamla Åkersberga.
Gottsunda fornborg. Gottsundaborgen är en fornborg som ligger på en bergsrygg som stupar brant mot sjön Storträsket i väster. I norr, öster och söder är ryggen mindre brant och skyddas här av en 300 meter stenvall med enstaka öppningar.
Röllingby backar är ett strövområde i centrala Åkersberga med flera lämningar från tidig järnålder.
Smedby gravfält. Gravfält från järnåldern.
Spånlöt. I bostadsområdet Spånlöt i Åkersberga hittar du Österåkers kommuns största bronsåldersröse. Den består av en flack stensamling som är nitton meter i diameter. Strax intill ligger en hälften så stor grav.
Tråsättra. Platsen där viktiga fynd från stenåldern har gjorts. En utomhusutställning med utsiktsplats har byggts där.
Åkers kanal. Kanalen anlades på 1820-talet då den tidigare farleden blivit för grund.
Wira bruk. Wira bruk var under stormaktstiden en av Sveriges viktigaste vapensmedjor. Än idag kan du besöka en levande bruksmiljö med smedjor och bostadshus. 

Antal invånare i Österåkers kommun

Antal invånare 1970: 15 527
Antal invånare 1980: 25 631
Antal invånare 1990: 30 230
Antal invånare 2000: 34 427
Antal invånare 2010: 39 521
Antal invånare 2022: 48 449

År 2002 bodde 35 633 personer i Österåker varav 5 079 (14,25 procent) hade utländsk bakgrund.
År 2014 bodde 41 180 personer i Österåker varav 5 690 (13,8 procent) hade utländsk bakgrund.
År 2018 bodde 44 831 personer i Österåker varav 9 291 (20,72 procent) hade utländsk bakgrund.

År 2020 hade 31.8 procent av männen mellan 15-44 i Österåkers kommun utländsk bakgrund.

Kommunalvalet 2018 i Österåker

M: 33,82 procent av rösterna
S: 17,45
Roslagspartiet: 9,71
SD: 9,21
L: 7,78
C: 6,25
V: 4,94
MP: 4,78
KD: 4,21

Påtvingad migration

Sverige förändras demografiskt på grund av ansvarslös påtvingad massinvandring från kulturer som inte är kompatibla med vår egen. Bakom den politiken står politiker i riksdagen och i kommunerna som öppnar upp för en politik som andra tvingas ta konsekvenserna av.

Politikerna i riksdagen är tveklöst inget annat än landsförrädare när de kan instifta lagar som tvingar alla kommuner att ta emot asylsökande som fått uppehållstillstånd, ofta på grund av orsaker som inte har något som helst med verkliga asylskäl att göra. I januari 2016 infördes bosättningslagen efter beslut i riksdagen av Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Det är samma partier som införde lagen om att tvinga alla medborgare att betala en public-serviceavgift via skattsedeln, vare sig man har TV eller inte. Det är också samma partier som ser till att det byggs moskéer över hela landet och att islam etablerar sig här med full kraft. Tillsammans med Sverigedemokraterna vill de också att EU utvidgas och att Sverige går med i krigsalliansen Nato som vill expandera till land efter land för att kunna förändra politiken överallt och bidra till ökad globalisering.

När oskyldiga svenskar drabbas av migrationspolitikens effekter, vare sig det är kostnader eller annat så gömmer sig politikerna och försöker skylla på allt utom sina egna ansvarslösa beslut. När kritiker påtalar vilka konsekvenserna blir beskylls de ofta för ”rasism” eller främlingsfientlighet”. Massmigrationen ska nämligen fortsätta i all evighet för att makteliten som ligger bakom den politiken vill att Sverige ska globaliseras och bli ett ”blandland” (som Stefan Löfven (S) uttryckte det).

Om man inte vill att Sverige ska förstöras och att alla de fel och brister som drabbat Sverige och svenskarna ska åtgärdas måste man rösta på ett parti som vill rätta till alla fel. I riksdagen finns det inget parti som på allvar vill göra något och då måste man välja ett bättre alternativ. Det finns ett sådant och det är Alternativ för Sverige.

Medias roll i samhällsförändringen

De inflytelserika mediabolagen Bonniers och Schibsted och de tidningar som ingår i dessa koncerner, bland annat Expressen, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Svenska Dagbladet och en mängd lokaltidningar, har mer eller mindre systematiskt verkat för att Sverige ska globaliseras. Sveriges Television, Sveriges Radio och TV4 har också en tydlig agenda som går ut på att framställa invandringskritiker som dåliga människor, medan politiker som förstör landet med en skadlig politik som orsakar omfattande samhällsproblem aldrig kritiseras. För det observante framstår det som tydligt att media står bakom en politik som slår sönder det gamla trygga Sverige och vill byta ut svenska folket mot migranter från hela världen. Dagspressen borde bojkottas totalt av alla som vill Sverige väl. Så länge det finns människor som betalar för dessa propagandatidningar kommer de att finnas kvar och agitera för en direkt svenskfientlig politik. Media försöker också aktivt hindra människor från att uttrycka sina åsikter offentligt, och om några ändå vågar göra det använder media olika metoder för att framställa människor med sunda åsikter som ”extremister” eller allmänt suspekta – för att de motsätter sig en negativ samhällsutveckling. En av få tidningar som motsätter sig den utvecklingen och därför är läsvärd är Nya Tider. Så det finns ljus i mörkret.

Samma ämne: 

Fornfynd: Lerkruka från Lappdal, Österåker
Ljusterö, Österåker
Österåkers konsthall och Länsmansgården

Liknande ämnen:

Sverige blir alltmer totalitärt
Det råder inbördeskrig i Sverige
Socialdemokrater vill förbjuda kritik mot sin politik
Socialdemokraterna skapade helvetet i förorterna
Sverige som krigszon
Hur kunde politikerna låta det gå så långt?
Invasionsverkets groteska verksamhet
Socialdemokraterna låter islam ta över landet
Sverige är ett ockuperat land
Myndigheten för samhällsförstörelse
Så koloniseras Sverige
Om 45 år är de etniska svenskarna i minoritet i Sverige
Etniska svenskar är snart i minoritet i sitt eget land
Sverige har tagit emot över 3 miljoner migranter sedan 1970
Tage Erlanders (S) kungsord
Sveriges Television som Sveriges dödgrävare
Kommer Sverige att gå under?
LO ger 50 miljoner till Socialdemokraterna så att de kan förstöra Sverige ännu mer
Nytt fackförbund vill vara partipolitiskt oberoende
Alternativ för Sverige
Så här ser den demografiska hotbilden ut i Sverige

Några andra orter och kommuner som bloggen nyligen har besökt:

Arboga, Närke (2022)
Arjeplog, Lappland (2020)
Arvika kommun, Värmland (2022)
Askersund, Närke (2022)
Bollnäs, Hälsingland (2021)
Borlänge (Dalarna) 2020
Borås, Västergötland (2020)
Botkyrkas framväxt och förfall (2021)
Dikanäs, Lappland
Eskilstuna, Södermanland (2021)
Filipstad, Värmland (2021)
Finspång, Östergötland (2019)
Fisksätra och Solsidan, Nacka (2021)
Flemingsberg, Huddinge (2021)
Glommersträsk, Arvidsjaur, Lappland (2020)
Grums, Värmland (2022)
Grästorp, Västergötland (2022)
Gävle, Gästrikland (2022)
Götene, Västergötland (2022)
Hagalund, Solna (2019)
Hagastaden, Stockholm (2021)
Hallstahammar, Västmanland (2020)
Hallstavik, Norrtälje (2020)
Hedemora kommun, Dalarna (2022
Hjo, Västergötland (2021)
Hoting, Strömsund, Ångermanland (2020)
Hylte, Halland (2022)
Håbo kommun, Uppland (2022)
Hällefors kommun, Västmanland (2022)
Jokkmokk, Lappland (2020)
Järfälla kommun, Uppland (2022)
Kalmar, Småland (2022)
Katrineholm, Södermanland (2022)
Kungsbacka, Halland (2022)
Köping, Västmanland (2021)
Lesjöfors, Värmland (2021)
Lindesberg, Västmanland (2021)
Ljungby kommun, Småland (2022)
Ljusnarsberg, Västmanland (2021)
Ludvika, Dalarna (2021)
Lysekil är en totalt misskött kommun (Bohuslän) (2020)
Malmköping, Flen (2021)
Mellerud, Dalsland (2022)
Nora, Västmanland (2019)
Norberg, Västmanland (2020)
Norrtälje, Uppland (2020)
Nykvarns kommun, Södermanland (2022)
Olofströms kommun, Blekinge (2022)
Rinkeby, Stockholm (2020)
Robertsfors kommun, Västerbotten (2022)
Ronneby, Blekinge (2022)
Sala, Västmanland (2022)
Sandvikens kommun, Gästrikland (2022)
Sigtuna, Uppland (2022)
Skäggetorp, Linköping, Östergötland (2020)
Sollefteå, Ångermanland (2017)
Sorsele, Lappland (2020)
Storfors, Värmland (2022)
Strängnäs, Södermanland (2022)
Surahammar, Västmanland (2021)
Sävsjö kommun, Småland (2022)
Söderhamn (Hälsingland) 2017
Södertäljes uppgång och förfall (2021)
Tibro, Västergötland (2020)
Tierps kommun, Uppland (2022)
Torsby, Värmland (2021)
Trosa, Södermanland (2022)
Täbys nya betonggetto
Upplands-Bro, Uppland (2021)
Upplands Väsby, Uppland (2020)
Uppsala i fritt fall, Uppland (2020)
Uppvidinge, Småland (2022)
Valdemarsvik, Östergötland (2020)
Vingåker, Södermanland (2020)
Vårgårda kommun, Västergötland (2022)
Vällingby som misslyckat experiment, Stockholm, Uppland (2020)
Vännäs, Västerbotten (2022)
Värnamo, Småland (2022)
Västerås kommun, Västmanland (2022)
Åmål, Dalsland (2021)
Årjäng, Värmland (2021)
Östersund, Jämtland (2022)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s