Orter, städer, landskap

Norrtälje, Uppland

Norrtälje. Kommun, stad, Uppland. Telgium 1298. Till grund för namnet ligger ett fornsvenskt talgh (ev. tælghia, besläktat med verbet tälja och med innebörden ’skåra, inskärning, nedskärning’ eller ’vik’. Den sakliga bakgrunden till namnet har säkerligen  varit den långsmala Norrtäljeviken, som här skär långt in i landet. Själva namnet kan innehålla inbyggarbeteckning tælghiar bildat till ett gammalt namn på Norrtäljeviken, Talgh. Förleden Norr– är tillfogad för att skilja namnet från Södertälje. (Svenskt ortnamnslexikon)

Centrala Norrtälje
Centrala Norrtälje

Trakten kring Norrtälje har varit bebodd i tusentals år. Fångstgropar från stenåldern, rösen från bronsåldern, fornborgar från järnåldern och runstenar från 1000-talet visar på bofast befolkning över lång tid. I trakten kring Bålbrotorp norr om Rimbo finns de äldsta boplatserna och gravlämningarna i hela Stockholms län. På en skogshöjd finns kultplatsen Tistelkullen som omges av dubbla cirklar med ett gravröse innerst. Borgbergets fornborg ligger vid Kyrksjön söder om Norrtälje och uppfördes under folkvandringstiden omkring 400-550 e. Kr. Fornborgen var en del i ett forntida försvarssystem där Sveaväldet skulle försvaras.

Ett spännande fynd som  har gjorts i kommunen är ett ryggknappsspänne som hittades i Kåsta i Roslags-Bro socken. Ryggknappsspännen är en form av dräktspänne som hör till vendeltid och vikingatid. Ryggknappsspännen är vackra föremål som är gjutna av brons och ofta förgyllda och dekorerade. Spännet består av fem olika delar; en bygel, en fot, en fotrundel, en ryggknapp och ett huvud. Den lilla byn Kåsta hade under vikingatiden kanske uppemot 30 invånare. Om de boende hade samma förhållande till varandra som på de flesta andra gårdar vid den tiden så levde en hel släkt tillsammans. Det var tre generationer och kanske dessutom någon eller några som gift in sig i familjen. Ryggknappsspännet användes av kvinnor inom ramen för en Frejakult.

Det finns många runstenar i kommunen som påminner om tidiga roslagsbor. En av dem var Åsgöt som rest på handelsresor både i öster- och västerled. När han dog reste sonen Kättilfast en runsten till minne av honom. Den står i Ubby i Närtuna socken. När sedan Kättilfast dog resten sönerna Ärnfast och Ärngöt en runsten till minne av honom. Den står i Malmby i samma socken.

Det finns gott om gravfält från järnåldern i kommunen och i Vigelsjö i de centrala delarna finns ett höggravfält med en gravhög, kallad Viguls hög. Högen är 19 meter i diameter och nästan två meter hög. Gravfältet där högen finns består av 25 fornlämningar och de som begravdes där bodde på en närbelägen gård. I villaområdet Kvisthamra finns också ett gravfält från järnåldern med såväl högar som stensättningar.

I trakten kring Norrtälje har utländska mynt från 1000-talet hittats på ett flertal platser vilket visar på handel med främmande länder. 1984 hittades nära Hårnacka 185 utländska mynt varav tre var arabiska och resten västerländska. I närheten av fyndplatsen fanns en vikingatida bebyggelse.

Kyrkans intåg

När kristendomen hade etablerat sig byggdes kyrkor ofta på gamla hedniska kultplatser. Även i Norrtälje uppfördes kyrkor på platser där invånarna bara någon generation tidigare levde i enlighet med äldre sedvänjor.

I en text om Slaget vid Stiklestad framgår hur brutalt det kunde vara när kristendomen infördes::

De brutala metoderna som användes med de utländska missionärernas stöd hörde inte hemma bland fredliga bönder i Norden. Hot och tortyr för att tvångsinföra en ny och främmande sedvänja var en avart i de hårt arbetande böndernas liv. Inte minst när våldet kom från representanter för det egna folket och inte från en yttre fiende. Det är inte uteslutet att de utländska kristna missionärerna, som inte hade någon koppling till det norska folket, uppmuntrade alla slags metoder inklusive våld för att uppnå sina högre mål. Att liv gick till spillo spelade ingen roll för dem, huvudsaken var att införa kristendomen till varje pris.

På många håll gick det ganska fredligt till vid införandet, men väl införd blev kristendomen för många en tvångströja och för andra bara en ny sed som folket ibland hängav sig till eller följde mer eller mindre frivilligt. Sverige gick från att vara ett frihetligt och pluralistiskt land där asatron genomsyrat kulturen till att bli ett monoteistiskt kristet land.

Frötuna kyrka började byggas i slutet av 1100-talet vid en helig plats som varit tillägnad fruktbarhetsguden Frej. Husby Sjuhundra kyrka byggdes på 1100-talet intill en plats där det funnits en kungsgård. Vid kyrkan finns flera runstenar och i kyrkan förvaras många runstensfragment. En av runstenarna (U 539) är tillägnad Sven och restes av hans bröder. Texten på stenen lyder.

Djärv och Orökja och Vige och Joger och Gerhjälm, alla dessa bröder lät resa denna sten efter Sven, sin broder. Han blev död på Jylland. Han skulle fara till England. Gud och Guds moder hjälpe hans själ bättre än han förtjänade. 

Om stenen kan man läsa i Upplands runinskrifter:

Fem bröder, Djärv, Orökja, Vige, Joger och Gerhjälm, ha låtit resa stenen till minne av sin broder Sven. Om honom säges det, att han blev död på Jylland, när han skulle fara till England. Sven har sålunda deltagit i ett härnadståg till England men dött på vägen dit på Jylland. von Friesen har satt Husby-Lyhundra-stenen i samband med andra runstenar, som är resta över Englandsfarare, först och främst de båda stenar, vilkas inskrifter tala om män, som ha uppburit Knutsgäld i England och sålunda deltagit i Knut den stores erövring av England år 1016: Väsby-stenen (U 194) och Yttergärde-stenen (U 343-U 344). Dessa stenar erbjuder en hållpunkt för dateringen. De måste vara resta icke långt efter 1016, sålunda sannolikt omkring 1020. Husby-Lyhundra-stenen tillhör nu en grupp av runstenar, som typologiskt måste anses vara äldre än Väsby-stenen och Yttergärde-stenen. Den ”är ristad med en teknik, som hänvisar den till något av 1000-talets första decennier, snarast 1010- eller 1020-talen”. Under sådana för­hållanden förefaller det mycket sannolikt, att även den Sven, till vars minne Husby-Lyhundra-stenen är rest, har varit en av de svear, som deltog i Knuts Englandståg. Detta företag utgick från Limfjorden på Jylland. ”Uppgiften att Sven dog på Jutland har sålunda sannolikt ett större syfte än att ange platsen för hans död. Den framhåller honom som en av deltagarna i det världs­historiska företag, om vilkets lyckliga utgång ryktet just sommaren 1016 nådde Sveabygderna och där väckte ett stort och djupt intresse. Är denna min kombination riktig, kan Husby-Ly­hundra-stenen nästan på året dateras till 1016.”

Den äldsta avbildningen av en gudstjänst är från tidigt 1100-tal och är inhuggen i en berghäll (U 529) strax söder om Norrtälje. Motivet föreställer en mässa där kvinnor och män finns på varsin sida vilket kan visa att kvinnor och män hade olika platser i tidigmedeltida kyrkor. I en äldre lag från Norge angavs att män skulle begravas söder om kyrkan och kvinnor norr om kyrkan. Bilden omges av runliknande tecken som inte går att tolka.

Efter kristendomens införande fanns fortfarande behov av mötesplatser för människor som ville utöva samhälleliga angelägenheter, festligheter, giftermål, dop och begravningar. Kyrkorna byggdes på de gamla kultplatserna och sederna fick nya uttryck men hedniska folkseder levde ändå kvar och gör det än idag.

Folket levde vidare. De gifte sig, födde barn, kämpande för sin utkomst och begravde sina döda. I generation efter generation fortsatte de sina liv. De fiskade, de röjde mark, de brukade jorden och de idkade handel. De fällde timmer som de använde vid husbyggen, för att bygga skepp och snickra vardagsföremål som stolar bord och annat. De transporterade gods över havet till skärgården, Åland och Finland.

Viksbåten

En av båtarna som byggdes på 1000-talet var Viksbåten. Båten är den äldsta som hittats i Uppland och den förmedlar kunskaper om vår och Roslagens historia. Båten är byggd av en ek som började växa på 700-talet och höggs ned efter år 1033 för att sedan bli en båt. När båten rekonstruerades fick den en längd av 9,60 meter och blev 2,2 meter bred. Den byggdes ursprungligen för rodd men har också kunnat bära segel. I skriften ”Viksbåten” av Gunilla Larsson står det att läsa:

”Viksbåten överensstämmer med skeppen inom den minsta storleksklassen i ledungsflottan bestående av skepp på mellan 6 och 15 par åror, vilka gick under benämning karv eller skuta.

Ledungsskeppens bemanning var mycket väl organiserad och erinrar om den flera hundra år senare införda roteindelningen. Söderby-Karls socken, där Viksbåten är funnen, ligger i Lyhundra härad, ett namn som vittnar om den territoriella indelning som funnits för länge sedan för ledungsorganisationen. För att förse flottan med manskap, blev Mellansverige (Svealand) tidigt indelat i hundaren, vilka föregåtts av områden med den äldre benämningen hund. Eftersom hundaresindelningen endast förekommer i detta område måste indelningen ha tillkommit före rikets enande, vilket ofta dateras till 700-800-talet. Enligt Upplandslagen, som är skriven medan ledungsorganisationen ännu var i bruk år 1296, skulle varje hundare ställa upp med fyra skepp till ledungsflottan.

Ledungsplikten var en slags tidig allmän värnplikt, vilken åvilade alla män som uppnått en viss ålder och ägde minst 4 öresland jord, dvs en halv ”normalgård”…. Den som till slut blev utsedd, skulle av hamnan förses med fulla folkvapen, dvs sköld, svärd, spjut, järnhatt, båge och tre tolfter med pilar.

Det sammanhålla sveariket, som Roslagen var en del av, utsattes vid 1000- och 1200-talet för krigiska angrepp utifrån när estniska och vendiska vikingar härjade i vårt rike. Det var en av anledningarna till att man byggde rejäla torn i kyrkorna som skulle kunna skydda lokalbefolkningar vid angrepp. 

Viksbåten förvaras idag på Erikskulle hembygdsgård.

Digerdöden

När digerdöden kom till Sverige år 1350 var det en av de största katastrofer som drabbat vårt land. Gårdar och byar ödelades när invånarna dog i massor. Vi drabbades av en kraftig befolkningsminskning och det tog omkring 100 år innan befolkningen ökade igen. Nya vågor av pestsjukdomar följde och orsakade död och stora komplikationer i samhällsordningen. Hur digerdöden påverkade Norrtälje med omgivningar kan man inte säga säkert mer än att även här drabbades invånarna hårt.

Slott

Ett av många slott i Norrtälje är Penningby slott som började uppföras omkring 1466 på platsen där en äldre byggnad som förstörts i strider stod. Nära slottet finns en runsten (U 524) som rests efter Vidbjörn. I Rimbo finns ruinen av Mörby slott som uppförde på 1450-talet och senare blev i släkten Oxenstiernas ägo under 250 år. Björnö som idag är en herrgård tillhörde under 1360-talet Vasaätten. Björnö har bytt ägare flera gånger. Johannesbergs slott är en herrgård som under senare delen av 1600-talet ägdes av Johan Leijonhufvud. När han skänkte egendomen till Adam Ludwig Lewenhaupt gav Adam egendomen namnet Johannesberg som tack. Egendomen där Ekebyholms slott ligger ägdes på 1500-talet av Magdalena Hansdotter. År 1523 köptes  den av änkan till Bengt Kristiernsson (Oxenstierna) och blev en del av släkten Oxienstiernas egendomar. Finsta gård är känd sedan 1200-talet när Ragnhild Erlandsdotter sålde gården till kusinen Birger Persson. Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes på 730-talet. Gården har haft många ägare men köptes 1945 av Stockholms län landsting.

I Länna kyrka finns ett ståtligt monument över riksrådet och friherren Axel Nilsson Ryning, född 1552, död 1620 och hustrun Margareta Bielke som tillsammans ägde Penningby slott. Ryning ägde också Tuna gård i Österåker, Penningby slott och Nynäs herrgård i Ösmo.

Centrala Norrtälje i vinterskrud

Rysshärjningar

Norrtälje fick sina stadsprivilegier år 1622 och samtidigt grundades Norrtälje gevärsfaktori som från början var en statlig verksamhet. Faktoriets alla byggnader brann ned när ryssarna härjade och brände ned staden 1719.

Sommaren 1719 förstördes stora delar av Ostkusten när den ryska flottan brände, plundrade och förstörde gårdar och egendom i stor omfattning under de sista åren av stora nordiska kriget som pågick mellan år 1700 och 1721. Även Norrtälje drabbades när ryska galärer och båtar kom in i Norrtäljeviken. På en dag förstördes ett stort antal gårdar och delar av själva staden. På öarna utanför Norrtälje brändes gårdar ned systematiskt. Ryssarna slog läger på Singö en månad och brände ned allt i närheten. Östhammar och Öregrund brändes ned. Flera betydande bruk i Uppland förstördes också.

Den 18 augusti brände ryssarna ned 28 hemman på Rådmansö och samma dag brände de ned bebyggelsen på Tjockö och Lidö. Dagen efter gick ryska galärer och skärbåtar med tusentals soldater ombord mot Norrtälje. En liten skara borgare fanns på plats för att möta ryssarna, men det blev ett totalt misslyckande. På Stora torget där de samlats ankom en beriden polsk trupp som med spjut i händer skrev fram. Borgarna trodde att de var ryssar och flydde hals över huvud. Det så kallade försvaret uteblev och då hade ryssarna ännu inte nått staden. 

På eftermiddagen steg 150 ryssar i land vid Kärleksudden, men efter en kort marsch kom polackerna till undsättning och trängde tillbaka ryssarna. Men de hämtade bara förstärkning och nådde strax staden som de tände eld på. En annan rysk styrka satte eld på gårdar längs stränderna och orsakade stor förödelse.

En allmogehär kom till undsättning och kunde  skingra ryssarna, men deras skövlingar fortsatte i hela Roslagen. De brände ned hälften av husen i Harka, men Björnö herrgård klarade sig.

Rysshärjningar orsakade nöd och lidande längs hela kusten. Människor blev ruinerade och hemlösa i en tid när fattigdomen redan var stor. Hösten och vintern blev blev fruktansvärd för många som inte längre hade något hem och nu tvingades frysa och svälta. Omkring 200 hus hade bränts ned och det tog lång tid innan staden kunde återuppbyggas. Norrtälje fick stöd i form av skattefrihet och den nya stadsplanen är delvis densamma som idag. Ett par av husen som klarade sig från bränderna är Wallinska bodarna vid Lilla torget och Rådhuset på Stora Torget. Vid tiden för ryssarnas härjningar hade Norrtälje stad omkring 1 000 bofasta invånare.

Ålänningar som tvingats lämna sin ö och fly till Sverige under ryssarnas härjningar kunde senare flytta tillbaka. I Sverige genomfördes ett program för återuppbyggnad av förstörda samhällen och efter det kunde livet återgå till det normala. Men tre personer dömdes för försummelse av försvaret och en av dem var ryttmästare Nils Lilliehöök som år 1726 dömdes till sex månaders fängelse och böter, men beviljades nåd och fick dubbla böter istället för fängelse. Överstelöjtnant Lagerborg fick 100 daler i böter. Fabian Zöge dömdes till tre års fängelse och tre tusen daler i böter för att han inte lyckades försvara viktiga delar av kusten.

Under kriget tog ryssarna tusentals svenska krigsfångar som frigavs efter freden. Kanhända fanns också någon soldat från Norrtälje bland de frigivna. (Mer om rysshärjningarna kan läsas i boken Brända hemman, Roslagen av Gunnar Lind, 2019)

Kulturföreningen Carolinen brukar arrangera 1700-talsveckan för att påminna om tiden när Norrtälje brändes den, men också hur vi levde under 1700-talet.

Sjöfarande rospiggar

Roslagens invånare kallas rospiggar. Ordet kommer från ett fornsvenska ”rosbyggiar” och betyder att man är en invånare i Roden. Namnet Roden kommer i sin tur från det fornsvenska roðer som är ett kustnära historiskt område längs Upplandskusten.

Rospiggarna har alltid var ett sjönära folk som förutom jordbruk haft fiske och handel som näring. Under 1800-talet fraktade stora fartyg som var hemmahörande Roslagen trä och andra varor till hamnar i Östersjön och även England. Stora segelfartyg med rospiggar som sjömän kunde segla långt och vara ute länge. Medan männen var på resa tog deras hustrur hand om hemmet och barnen. Redan vikingatida rospiggar seglade över haven, men hade alltid sitt hjärta i hembygden.

Roslagens Sjöfartsmuseum berättar mycket om Roslagens spännande sjöfartshistoria och är värd ett besök.

Norrtälje skärgård
Norrtälje skärgård

Postrodden

När postverket bildades 1636 byggdes postväsendet ut över hela landet. År 1638 inrättades en postrutt för att frakta post till Åland och Finland samt Baltikum. En av sträckorna för att leverera post gick från Grisslehamn på Väddö till Eckerö på Åland. Bönderna fick svara för att leverera posten och olika rotar skulle se till att någon rodde eller seglade över havet med posten. Under åren har omkring 200 postroddare förlorat sina liv i samband med uppdraget. Ett enda år, 1711, dog 16 personer under sådana strapatser.

Postrodden upphörde 1911 men har idag återupplivats som en tävling för att hedra dem som med livet som insats fraktade post till och från Åland. Under tävlingen klär man sig i tidstypiska kläder. Tävlingen går varje år men växelvis från Grisslehamn och Eckerö. Eckerö Hembygdsförening, Roslagens Sjöfartsminnesförening och Postroteföreningen är arrangörer för denna folkfest.

I Grisslehamn finns också Postroddmonumentet som är ett minnesmärke över alla postroddare. Samma dag som postrodden avgår lägger man ned en krans till minne av alla män och kvinnor som utfört sina farliga uppdrag på havet.

Kurort och industriort

När ett badhus anlades i Societetsparken i Norrtälje år 1844 fick skärgården sin första badort. Det var läkaren Pehr Georg Palmgren som upptäckte den mineralrika gyttjan i Norrtälje och ville att medborgarna skulle få möjlighet att prova den hälsobefrämjande leran. År 1846 kunde stockholmare resa med ångbåt till Norrtälje hamn och besöka badhuset. Parken byggdes vid den tiden för att badgästerna skulle kunna vistas där under trivsamma förhållanden. Pensionat Granparken byggdes 1891 för att kunna ta emot gäster som besökte Norrtälje. De kom med järnvägen som blev klar 1884 eller med båt. Båten S/S Norrtelje byggdes på Södra Varvet år 1900 och gjorde reguljära turer fram till 1915. Idag ligger båten i hamnen och fungerar som restaurang. Själva badhusepoken varade fram till andra världskriget.

År 1898 grundades industriföretaget AB Pythagoras som år 1903 började tillverka tändkulemotorer till båtar och arbetsmaskiner. Företaget blev så framgångsrikt att de också kunde exportera sina produkter. Pythagoras hade som mest 80-anställda och var under en tid det största företaget i Norrtälje. År 1992 lades verksamheten ned och idag är fabriken ett museum. Flera andra framgångsrika företag har startats i kommunen och har givit arbete åt många.

Flykten från Baltikum

Sverige och Norrtälje tog emot tusentals ester och andra flyktingar från grannländerna i öst under andra världskriget. När Sovjetunionen ockuperade Baltikum 1944 försökte de som kunde ta sig över till Gotland och det svenska fastlandet. Omkring 20 000 flydde i enkla båtar under hösten och vintern. Ett stort antal av dem dog på på havet under flykten. Till minne av dem finns i Societetsparken ett minnesmärke i brons som föreställer en båt i havet. 

Regemente

Norrtälje var under en period en militärstad. Stockholms luftvärnsregemente flyttades från Stockholm 1952 och anlades i stadsdelen Nordrona. Norrtälje uppfyllde önskade krav på övningsterräng och dessutom blev priset för en flytt dit förhållandevis lågt. Regementet fick heta Roslagens luftvärnsregemente (Lv 3). I Mellingeholm fanns skjutbana och flera anläggningar för att öva med handgranater och annat. På Väddö utbildades luftvärnsförband som fick träna med att skjuta skarpt på Väddö skjutbana. Den 30 juni 2000 inleddes avvecklingen av regementet och området Nordrona öppnades för civila verksamheter. De förband som fanns i Nordrona var Stockholms luftvärnsregemente (1952-1957), Roslagens luftvärnsregemente (1957-1994), Roslagens luftvärnskår (1994-2000), Arméns luftvärnscentrum (1991-1997), Luftvärnet stridsskola (1979-2001).

Evert Taube

Evert Taube sjunger I Roslagens famn:

Roslagens famn på den blommande ö
Där vågorna klucka mot strand
Och vassarna vagga och nyslaget hö
Det doftar emot mig ibland

Där sitter jag uti bersån på en bänk
Och tittar på tärnor och mås
Som störta mot fjärden i glitter och stänk
På jakt efter födan, gunås
Själv blandar jag fredligt mitt kaffe med kron

Till angenäm styrka och smak
Och lyssnar till dragspelets lockande ton
Som hörs från mitt stugugemak
Jag är som en pojke, fast farfar jag är
Ja, rospiggen spritter i mig

Det blir bara värre med åren det där
Med dans och med jäntornas blig
Se måsen med löjan i näbb, han fick sitt
Men jag fick en arm om min hals
O, eviga ungdom, mitt hjärta är ditt

Spel opp, jag vill dansa en vals
Det doftar, det sjunger från skog och från sjö
I natt skall du vara min gäst
Här dansar Calle Schewen med Roslagens mö
När solen går ner i nordväst

Då vilar min blommande ö vid din barm,
Du dunkelblå, vindstilla fjärd
Och juninattsskymningen smyger sig varm
Till sovande buskar och träd
Min älva du dansar så lyssnande tyst

Och tänker att karlar är troll
Den skälver, din barnslig hand, som jag kysst
Och valsen förklingar moll
Men hej, alla vänner som gästa min ö
Jag är både nykter och klok

När morgonen gryr, skall jag vålma mitt hö
Och vittja tvåhundrade krok
Fördöme dig skymning, och drag nu din kos
Det brinner i martallens topp
Här dansar Calle Schewen med Roslagens ros
Han dansar när solen går opp.

Mångkultur och asylmottagning

1975 fattade riksdagen i enighet beslut om att Sverige ska bli en mångkultur. Den 24 november 2010 såg Fredrik Reinfeldt till – att i det tysta – ändra i grundlagen och skriva in att Sverige numera är ”mångkulturellt”. Den 1 mars 2016 infördes Bosättningslagen som tvingar alla kommuner att ta emot personer som fått uppehållstillstånd i landet. Lagen antogs helt utan offentliga debatter och blev ytterligare en lag som syftar till att fortsätta söndringen av det svenska samhället. Samtliga partier utom SD röstade för att alla kommuner skulle tvingas ta emot asylsökande som fått uppehållstillstånd.

Endast SD röstar mot lagen som tvingar kommuner att ta emot asylsökande


Politikerna har över huvudet på svenska folket och mot folkviljan beslutat sig för att med hjälp av massinvandring ändra på demografin och göra Sverige till ett allemansland som vem som helst i världen kan komma till. Svenskarna är sedan gammalt ett folk med egna mångtusenåriga rötter, men nu har historielösa och ansvarslösa politiker bestämt sig för att slå sönder allt detta. Sverige ska inte längre vara ett svenskt land utan en mångetnisk mångkultur. Det är mot den bakgrunden även Norrtälje nu genomgår den största demografiska förändringen i historien – tillsammans med övriga landet där det på många håll gått betydligt längre. Politikerna i Norrtälje hade kunnat ta varning av vad som skett i andra orter som söndrats av mångkultur, men det tycks inte vara kapabla att begripa sambandet mellan stor migration och minskad tillit i samhället.

Norrtäljes politiker såg under ”asylkrisen” 2015 till att det öppnades mängder av asylboenden i kommunen. Men flera år innan den krisen öppnade Norrtälje sin famn för migranter från hela världen. Inte sällan fanns privatpersoner med i bakgrunden som ville tjäna stora pengar på en sjuk politik. I många idyller tvingades invånarna att bli grannar med stora grupper migranter som politikerna påtvingat omgivningen. Kommunen hade som mest omkring 20 asylboenden och efterhand fick många asylsökande förtur till bostäder och flera anläggningar kunde läggas ned. Några av platserna där asylboenden var klara eller planerades var Kvisthamra, Edsbro, Hallstavik, Älmsta, Nysättra, centrala Norrtälje, Skebobruk, Bergby. På det nedlagda regementet Lv3 uppfördes modulhus åt migranter. I dessa anläggningar skulle hundratals migranter från Afrika och Mellanöstern bo och sedan skulle de ”integreras” genom att få förtur till bostäder, skattefinansierade arbeten, leva på bidrag eller i bästa fall lyckas få jobb. År 2016 gick 180 asylsökande gå på kurs och syftet med kursen var att få stopp på stenkastning från broar som förekommit i kommunen.

Det viktiga för politikerna var inte längre att göra gott för svenska folket utan att förverkliga utopier om det mångkulturella samhället och göra Sverige mångetniskt – med hjälp av tvingande lagar. Dessutom försöker politiker försvara kritik av den politiker genom att införa lagar som inskränker yttrandefriheten och med hjälp av media se till att offentliga debatter i ämnet begränsas så mycket som möjligt.

Utvecklingsstrategen Torkel Andersson i Norrtälje uttryckte 2016 ett gillande av ett experiment som statliga Boverket ligger bakom. Det handlar om att förtäta villaområden och skapa mer etniskt blandade bostadsområden. Andersson säger till Norrtälje Tidning:

”Om man får en tätare befolkning kan det innebära bättre service och kollektivtrafik. Många villaområden har också en ganska homogen befolkning till ålder sett. Det här kan ge en större mångfald, även kulturellt och etniskt.”

Förtätning och betydligt fler migranter i våra bostadsområden är hur staten vill forma det framtida Sverige. Hela landet ska bli ett enda stort mångfaldsgetto och inga svenskar ska kunna komma undan den påbjudna politiken.

Så här ser valresultatet ut i de tre senaste valen.

Kommunalvalet 2010 Norrtälje

M:  33,08 % av rösterna
S: 29,60
C: 10,74
FP (L): 7,88
MP: 7,57
V: 3,97
SD: 3,93
KD: 3,09

Kommunalvalet 2014 Norrtälje

S: 31,06 % av rösterna
M: 26,57
C: 9,57
SD: 8,79
MP: 7,65
FP (L): 6,07
V: 4,38
KD: 2,28
Roslagens oberoende parti: 2,63

Kommunalvalet 2018 Norrtälje

S: 25,16 % av rösterna
M: 22,90
SD: 15,45
C: 10,51
L: 8,78
V: 5,41
MP: 4,07
KD: 3,21
Roslagens oberoende parti: 3,14

Trenden är tydlig. Väljarna röstar i högre grad på SD i protest mot den stora invandringen. SD är det enda riksdagsparti som vill ändra inriktning på politiken. Men fortfarande röstar många på partier som arbetar för att omvandla Sverige till oigenkännlighet och upplåta vårt territorium till folk från hela världen. 

Brottsligheten ökar i Norrtälje – en följd av öppna gränser

Tjuvar länsade sadelkammaren oktober 2020
Gårdsstölderna ökar oktober 2020
Skottlossning i Rimbo oktober 2020
Knark och mordförsök oktober 2020
Mordförsök vid busstationen oktober 2020

Trygg eller otrygg i Norrtälje?

Norrtälje har i sort sett alltid var en trygg kommun. Men i takt med gränslösheten som gjort det möjligt för utländska ligor att bosätta sig i vårt land och arbeta härifrån så har otryggheten ökat.  Socialdemokraterna i Norrtälje följer den socialdemokratiska politiken i allmänhet och vill ha öppna gränser och storskalig invandring.

Socialdemokraten Jan Emanuel Johansson var en av dem som tjänade enorma belopp på asylmottagningen genom de egna företagen som han drev. Han är en av personerna i Norrtälje som aktivt har medverkat till att demografin ändras och otryggheten ökar.

I oktober 2020 bjöd Johansson in till debatt om tryggheten i kommunen. Medverkande var debattören Hanif Bali från moderaterna och kommunpolitiker från alla partier.  Johansson förklarade syftet med mötet: 

”Visionen och idén med mötet är att vi tillsammans ska kunna skapa Stockholms läns och kanske landets tryggaste kommun.”

Johansson påpekade nogsamt i samband med sin inbjudan att det skulle vara ”förbjudet att skylla på någon annan eller på tidigare tagna beslut.” Han ville alltså inte att någon skulle få tillfälle att kritisera redan tagna beslut, tex om asylmottagning eller hans egen eller socialdemokraternas medverkan i hur kommunen förändrats och blivit mer otrygg. Enligt en Polisens  trygghetsundersökning är 28 procent av invånarna i kommunen rädda för att bli utsatta för våld.

Jan Emanuel framhöll att brottsligheten i kommunen hade ökat sedan 1996 med ca 42 procent och sedan 2019 med 9 procent. Någonting har alltså redan hänt och under de senaste år ser man en ökning av typiskt mångkulturella brott som personrån, inbrott och stölder av båtmotorer. Polisen Björn Cewenhielm berättade om utländska ligor och sade att ”de som har oärliga avsikter har lätt att ta sig in i Sverige”. 

Eftersom det inte var tillåtet att kritisera tidigare beslut som uppenbarligen bidragit till att göra Norrtälje mer otryggt ville arrangören att kommunpolitikerna skulle föreslå trygghetsskapande åtgärder som kan införas i framtiden. Det mesta handlade då om fler övervakningskameror och fler ordningsvakter vilket är bara att skjuta ett växande problem framför sig. Ingen berörde ämnet migration och dess påverkan på otryggheten. Hanif Bali kom närmast det väsentliga och påpekade följande: 

”Jag har hört talas om områden och kommuner där man först förnekat problemet, förminskat problemet och sedan pekat finger åt dem som påpekat problemet för att senare på en femöring vänder alla och säger ’nu har det gått för långt’, hjälp, hjälp hur ska vi lösa det här?”

Iakttagelsen är riktig och ett sorgligt exempel på hur bristfällig kommunikationen är mellan medborgare och politiker och hur lite politiker lyssnar på medborgarna. Jan Emanuel Johansson kände sig säker på att det gick att stoppa brottsutvecklingen, men frågan är då varför ingen redan har gjort det. Precis allt tyder på att Norrtälje kommer att bli än mer mångkulturellt och än mer otryggt från att ha varit en mycket trygg kommun. Media gör dessutom sitt bästa för dölja invandringsrelaterade problem. Norrtälje har haft många fördelar som landsortskommun med småskalig bebyggelse och i stort sett inga gettoliknande områden. Men sedan 2015 har antalet migranter från Afrika och Mellanöstern ökat påtagligt och ser ut att fortsätta att öka. Demografin ändras snabbt i kommunen som för bara ett par decennier sedan var helsvensk. 

Norrtälje hamnområde förtätas

Norrtälje växer

År 2018 hade hela Norrtälje kommun omkring 61 500 invånare och år 2027 beräknas kommunen ha 77 800 invånare. Norrtälje har haft relativt stor inflyttning av invånare från stockholmsområdet som har valt att lämna förtätade och trista delar av storstaden för att kunna bo mer småskaligt, nära naturen och få friskare luft. Men nu kommer också migranter i stora antal och hur det kommer att påverka framtiden är det inte så svårt att räkna ut. Norrtälje är på väg att göra samma fel som andra redan kommuner har gjort och ytterst beror det på att väljarna röstar på partier som vill fortsätta med massinvandring.

Norrtäljes landbygd krymper

Liksom i många andra delar av landet krymper landsbygden genom avfolkning och medveten urbanisering. Jordbruk läggs ned och stadskärnorna växer och förtätas. Det är en medveten politik som ligger bakom den utvecklingen. I Norrtälje sker just nu en kraftig utbyggnad i de centrala delarna som fått sina första riktigt stora höghus. De ingår i ett nytt förtätat område intill hamnen och tanken är att så mycket som möjligt efterlikna andra stadscentra. Högre och mera förtätat – och dessutom mera etniskt och kulturellt blandat –  är nyckeln till den moderna bostadsplaneringen och det genomsyrar all planering i hela landet genom statliga Boverket. Landsbygden ska krympa och städerna växa. År 2003 fanns över 60 mjölkgårdar i Norrtälje kommun, idag är de färre än hälften.

Inbrott och stölder av båtmotorer

Norrtälje är en till ytan stor kommun med omkring 25 000 sommarstugor. Ett stort antal stockholmare kommer till kommunen under sommarmånaderna för att uppleva en rofylld tillvaro i Roslagen. Många av dem har drabbats av inbrott i sina stugor och blivit av med båtmotorer och vet att såväl Norrtälje liksom större delen av landet har blivit mer otryggt. Larm installeras i större omfattning än någonsin tidigare och ingen vågar längre lämna dörren hemma olåst när de åker och handlar. Folk vet och känner på sig vad som håller på att hända med Sverige och – än så länge i liten skala i Norrtälje. De som förstår det överger i allt högre grad de politiska partier som bär skulden till att tillitssamhället krackelerar.

Summering

Man kan sitta stilla och vänta på att problemen i kommunen växer eller försöka sätta sig in i vad som händer  – i Sverige och i Norrtälje – och rösta för en förbättring innan det är försent. Norrtälje har trots allt många stora fördelar och det finns möjligheter att ändra inriktning. Men i andra orter där det gått för långt finns inga sådana möjligheter. Rinkeby, Hagalund, Upplands Väsby och delar av Borås är bara några få exempel på områden som med påtvingade demografiska förändringar blivit så kallade utanförskapsområden, vilket är en omskrivning för att det kan vara farligt att vistas där. Dit åker ingen för att semestra och uppleva den svenska sommaren, men än så länge åker man gärna till lummiga Roslagen för att mycket av den gamla karaktären finns kvar.

Utsikt från Södra Bergen vintertid. Byggnaderna till höger är gamla silos som har rivits och ersatts med höghus.

Samma ämne:

Hallstavik, Norrtälje
Gunnar Sandelin om tillståndet i Sverige
Norrtälje lyfte fram profetens Mohammeds födelsedag

Mer i samma ämne:

Någonstans i Norrland
Avfolkningsbygder i Ångermanland

Arkitekturupproret
Borlänges förfall
Borås
Dikanäs, Lappland
Glommersträsk
Politikernas drömsamhälle: Hagalund, Solna
Hallstahammar
Hoting, Ångermanland
Lysekil är en totalt misskött kommun
Norberg i Västmanland
Politikernas drömsamhälle: Rinkeby
Sollefteå i Ångermanland
Sorsele, Lappland
Söderhamn, Hälsingland
Tibro, Västergötland
Upplands Väsby som misskött kommun
Uppsala i fritt fall
Vingåker, Södermanland
Vällingby som misslyckat experiment

Liknande ämnen:

Ett trasigt folk behöver hitta kompassen
Polisen Peter Springare om brottsutvecklingen
Lägg ner Sveriges Television
Hela Sverige snart ett enda ”utsatt område”
Gunnar Sandelin om tillståndet i Sverige

Mer om Norrtälje:

Tistelkullen i Rimbo
Axel Rynings ståtliga gravmonument
Boktips! Brända hemman. Roslagen.
Furusunds värdshus
Länna gamla prästgård
Lidö
Erikskulle hembygdsgård
Rådmansödagen
Vad ett föremål kan berätta
Norrtälje historiska dagar
Norröra och Söderöra
Sjöfartsmuseet
Samstorps gård saluför närproducerat

Norrtälje

Norrtälje, sjöstad i Upplandsdelen (Roslagen) av Stockholms län, ligger i en dalgång på båda sidor om sjön Lommarens utfallså (Norrtäljeån) vid denna ås utlopp i västra ändan av en 20 km. lång vik av Östersjön (Norrtäljefjärden). Med ett område av 455 har, satt till 6½ mtl, hade staden 1912 ett taxeringsvärde av 4 786 500 kr., varav 217 900 kr. för jordbruksfastighet och 523 900 kr. för bevillningsfria fastigheter. Ny stadsplan över betydligt större område än den nu gällande är antagen, men ej ännu fastställd. Folkmängden var samma år 3 931 personer. 1911 var handlandenas antal 68 med 102 biträden och en för bevillning uppskattad inkomst av handelsrörelsen av 134 400 kr. och fabrikernas 23 med 276 arbetare och ett tillverkningsvärde av omkring 960 000 kr. 

Stadens inkomster för 1910 utgjorde 161 107 kr., dess utgifter 170 433 kr.; dess bokförda tillgångar uppgick 1912 till 384 258,84 kr., skulderna till 301 375,40 kr. För kommunens utgifter utdebiterades 1912 kr. 6,16 för hvarje bevillningskrona. Genom en smalspårig järnväg står Norrtälje över Rimbo station i förbindelse dels med Stockholm, dels med Uppsala. 

Hamnen, som är tillräcklig för 3,5 m. djupgående fartyg, besöktes 1911 av 1 326 in- och utgående fartyg om tillsammans 76 701 ton, de flesta reguljärt trafikerande ångbåtar. På platsen hemmahörande fartyg voro 16 segelfartyg om 4 064 ton och 4 ångfartyg om 334 ton. Huvudexport är trävaror, förnämligast ved. 

Stadens förnämsta byggnader äro kyrkan (”Fredriks”), Mellersta Roslags domsagas tingshus med vackert läge n. om stationshuset samt societetshuset med vacker park. Privatbyggnaderna äro merendels oansenliga trähus. Norrtälje är sedan 1844 badort, nu en av de mest besökta svenska badorterna vid Östersjön (omkr. 500 bad- och sommargäster). Den undergick 1848 utvidgning och fick 1865, då det nya aktiebolaget bildades, nytt badhus, vilket ännu är i bruk och i fullt tidsenligt skick. Norrtälje är mest berömt för sina goda gyttjebad, som ges efter en gammal metod: efter ingnidning med gyttjan erhåller patienten en stark stråldusch av 35°–38° och därefter ett varmt karbad under 20 min. med efterföljande kall regndusch. Staden har en 6-klassig samskola, elektrisk belysning och till en del kloakledning, och vattenledning torde komma att anläggas inom den närmaste framtiden. 

I kyrkligt hänseende utgör den ett pastorat i Sjuhundra kontrakt av ärkestiftet. Från 2 boktryckerier i staden utges två tidningar, ”Norrtälje tidning” och ”Roslagens nyheter” (3 ggr i veckan); där finnas sparbank, A.-b. Roslagens folkbank (1908) samt avdelningskontor av Upplands ensk. bank och A.-b. Stockholms diskontobank. För riksdagsmannaval till Andra kammaren tillhör staden länets norra valkrets. Stadens vapen är ett upp- och nedvänt ankare.

Norrtälje var av ålder en marknadsplats och fick stadsprivilegier 29 mars 1622, sedan Gustaf II Adolf där anlagt ett gevärsfaktori. Detta ägdes till 1793 av kronan, därefter och in på 1800-talet av enskilda och utgjorde stadens såväl största märkvärdighet som förnämsta inkomstkälla. Det nedlades 1842. Staden hörde 1648–80 till torstensonska grevskapet Ortala. 1719 brändes den av ryssarna. 

(Nordisk familjebok, Uggleupplagan 1914)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s