Orter, städer, landskap

Söderhamn, Hälsingland

Söderhamn i Hälsingland grundades 1620. Det var när kung Gustav II Adolf den 7 september 1620 befallde rör- och kopparsmederna i Hälsingland att flytta till Söderhamn och bygga en stad. Namnet betyder södra hamnen och skrevs år 1552 Sødre hampn. Det finns också en norra hamn som varit belägen i havsviken Norrfjärden nordöst och öster om staden.

De tidiga invånarna som kom till Gävleborgstrakten för omkring 6 000 år sedan ägnade sig år jakt och fiske. Vid Hedningahällan utanför Hudiksvall har det troligen funnits en plats för handel där människor tillverkat och bytt föremål. Vid slutet av yngre stenåldern kom jordbruket hit.

Längs hela kusten söder och norr om Söderhamn finns många stenrösen, högar och gravfält som är forntida begravningsplatser. Under perioden 500 f.Kr till 550 e.Kr. finns tydliga spår av mänsklig aktivitet och bosättningar. Under en period av mitten av 500-talet inträffade en tillfällig klimatförsämring som gjorde att vissa bosättningar övergavs. Idag är några av dessa forntida husgrunder fortfarande synliga.

svenska kulturbilder

svenska kulturbilder

Obelisk med porträttmedaljong av stadens grundare Gustav II Adolf

När Söderhamn erhöll sina stadsprivilegier 1620 fick staden också ett eget stadsvapen. Det föreställde en båt med två korslagda gevär för att symbolisera fisket och gevärstillverkningen som var två viktiga näringar. När vapensmeder i Hälsingland flyttade till Söderhamn grundades Söderhamns gevärsfaktori. Där tillverkades vapen åt kronan och företaget blev en del av den svenska vapenindustrin.

År 1692 invigdes Ulrika Eleonora kyrka som fått sitt namn efter drottningen för att hon bidragit med stora donationer. Redan 1621 uppfördes en mindre kyrka i trä som stod kvar till 1721 då den brändes ned av ryssarna i samband med deras härjningar längs den svenska östkusten. Övriga Söderhamn drabbades hårt av förstörelsen och stora delar av staden förstördes. Även gevärsfaktoriet förstördes och det tog över fyra år innan produktionen kunde komma igång igen. År 1813 lades faktoriet ned i Söderhamn och flyttades till Eskilstuna.

svenska kulturbilder

Ulrika Eleonora kyrka invigdes 1692

Herman Hofberg berättar om Söderhamn i boken Genom Sveriges bygder som utkom 1896:

Det af gammalt i Helsingland bofasta vapensmedsyrkets idkare hade begärt att få bosätta sig i Söderhamn och där grundlägga en stad. Det sålunda samtidigt med staden anlagda gevärsfaktoriet ägde bestånd till 1803, då det flyttades till Eskilstuna, och af dess byggnader finnes nu blott en kvar, nämligen det s. k. borrhuset, som nu är ullspinneri. Detta beror bland annat af de många svåra eldsvådor, som härjat staden. Efter den senaste af dessa, år 1876, har staden uppstått i förskönadt skick med breda gator och esplanader samt vackra planteringar: dess folkmängd och handel, som förnämligast bero af den starka träutförseln, äro också i ständigt och raskt stigande. Kyrkan, som grundlades 1685, är stor och vacker samt i våra dagar restaurerad; den har ett särdeles prydligt inre och altartafla af Westin. Rådhuset är äfven en ståtlig byggnad, och flera bland stadens nya byggnader äro mycket tilltalande.

Strax söder om Söderhamn synas ännu lämningar efter det i historien bekanta Faxeholm. Slottet, som legat på en fordom kringfluten kulle, har bestått af en fyrkantig byggnad, som inneslutit en mindre borggård. Hvem som uppbyggt det är obekant. Det omtalas redan i slutet af 1300-talet, då det med framgång försvarades mot drottning Margaretas trupper, hvilka uppbyggt ett fäste tätt invid. Under Erik XIII:s eländiga styrelse innehades Faxeholm af en dansk fogde, som icke gaf de andra efter i utpressningar och grymhet mot bönderna. När Engelbrekt begynte sitt befrielseverk, grepo helsingebönderna därför genast till vapen emot sin förtryckare. Erik Puke, som Engelbrekt utnämnt till höfvitsmän i Norrland, sände dem till anförare en erfaren krigsman, Olof Djekn, under hvilkens ledning de stormade fästet. Danskarne sökte väl i början försvara sig, men blefvo snart utdrifna och försökte fly till sina båtar, men dessa hade bönderna bortfört, och då ingen räddning nu var möjlig, blef största delen af fienderna nedhuggen, hvarefter slottet nedbrändes.

En mil norr om Söderhamn ligger Norrala kungsgård, hvilken vunnit ett oförgängligt minne genom det tal, som Gustaf Vasa här höll till de församlade helsingarne 1521. På kullen, från hvilken Gustaf talade och uppmanade dem att förena sig med dalkarlarne till fäderneslandets räddning, och som endast ligger ett par bösshåll från kungsgården, lät Gustaf III uppresa en pyramid af sandsten, som i en prunkande inskrift påminner om händelsen. Ej långt ifrån kungsgården ligger äfven Norrala kyrka, på hvars kyrkogård ett litet kapell utmärker det ställe, där helsingarnes apostel, den helige Staffan, tros ligga begrafven.

I väster och söder omgifves Söderhamn af Söderala socken, hvars öppnare delar, särskildt trakten närmast kyrkan, äro en gammal kulturbygd. Härom vittna ej blott de prydliga, nästan ståtliga bondgårdarna, utan ännu mera den mängd fornlämningar, grafhögar och rösen, som finnas i socknen. Bördigheten har i senare tider väsentligen ökats genom stora utdiknings- och torrläggningsarbeten.

Landsvägen från Söderhamn inåt landet är under flera mil lagd på en sandås, som från trakten af Söderala kyrka med några afbrott går åt väster och nordväst i en bred dalgång norr om Ljusnedalen. Men för en kännedom om det inre Helsingland erbjuda numera järnvägarne en vida bekvämare väg, helst de äro framdragna genom landskapets vackraste nejder.

svenska kulturbilder

Söderhamns rådhus

Söderhamns rådhus uppfördes 1860 och är det fjärde rådhuset i ordningen som byggdes i Söderhamn. Det första byggdes 1621 och förstördes i en brand 1675. Det andra invigdes 1683 men brändes 1721 i samband med ryssarnas härjningar längs ostkusten. Det tredje rådhuset invigdes 1724 och stod på samma plats som nuvarande rådhus. Det förstördes i en brand i februari 1860. Bygget av det nuvarande rådhuset påbörjades omgående och det stod klart senare samma år. År 1876 skadades rådhuset efter en stor brand i staden, men byggnaden genomgick en omfattande renovering och kunde åter vara i bruk 1878.

År 1861 öppnades en smalspårig järnvägssträcka mellan Söderhamn och Bergvik. Den byggdes senare om till en normalspårig bana.

Efter en stor brand i Söderhamn år 1876 tog stadsplaneringen en ny inriktning då man byggde bredare gator och anlade planteringar. Söderhamn skulle bli en vackrare och mer funktionell stad. Trävaruhandeln fick staden att blomstra och befolkningen ökade.

svenska kulturbilder

Stadshotellet ligger i hörnet Oxtorgsgatan – Rådhusgatan

Stadshotellet ligger centralt intill Rådhustorget vid hörnet Oxtorgsgatan och Rådhusgatan. En del av byggnaden är från slutet av 1870-talet och en tillbyggd del är från 1970-talet. Det är med glädje många konstaterar att det finns en del stadshotell kvar som är centralt placerade i en småskalig trivsam miljö.

svenska kulturbilder

svenska kulturbilder

Centralhotellet vid Oxtorgsgatan – Kyrkogatan

svenska kulturbilder

Hörnet Oxtorgsgatan – Kyrkogatan

Nordisk familjebok (Uggleupplagan) berättar om Söderhamn vid 1915 år slut:

Då var antalet handtverkare 100 med 187 arbetare samt en uppskattad inkomst af tillhopa 156,160 kr. Samtidigt funnos 177 handlande,  handels-a.-b. och handelsföreningar med 304 biträden samt en inkomstbevillning af 631,450 kr. Fabriksindustrien med 29 arbetsställen, 1,309 arb. och tillv.-v. af 7,5 mill. kr. (1915) representeras af 1 mekanisk verkstad, som specialiserat sig på träbearbetningsmaskiner, 1 möbelfabrik, 1 kättingfabrik, 2 lådfabriker, 2 kvarnar, 1 karamellfabrik, 1 teknisk fabrik, 1 vattenfabrik, 2 bryggerier, 1 litografisk anstalt, 5 tryckerier, 2 hyflerier, 1 tegelbruk och 5 sågverk, de sistnämnda af betydande storlek. Dessutom ha flera längre inåt landet liggande sågverk stora trävaruupplag — brädgårdar — å stadens område. Ett rätt betydande fiske, hufvudsakligen fångst af strömming, bedrifves. 

svenska kulturbilder

Söderhamns centralstation

svenska kulturbilder

Söderhamns centralstation

Byggnaden där Söderhamns centralstation låg uppfördes 1886 i samband med invigningen av järnvägssträckan Kilafors-Söderhamn-Stugsund. 1926 fick Söderhamn järnvägsförbindelse med Gävle och 1927 med Hudiksvall. Stationen var i bruk tills järnvägstrafiken upphörde i Söderhamn 1997.

Under 1930-talet lades flera sågverk ned vilket fick till följd att arbetslösheten ökade kraftigt. Arbetsmarknadspolitiska insatser gjordes för att minska effekterna av krisen. År 1945 inrättades Hälsinge flygflottilj och tre år senare öppnade L M Ericsson en fabrik i Söderhamn.

Flygflottiljen lades ned 1998 och när Ericsson såldes till multinationella Emerson Electric lades fabriken i Söderhamn ned år 2004. Liksom i flera andra orter är förvarets avveckling och utförsäljning eller utlokalisering av inhemska företag till utlandet bidragande orsak till instabilitet på arbetsmarknaden. För att motverka arbetslöshet i Söderhamn har staten försökt kompensera för bortfallet av arbetstillfällen. En avdelning av Patent- och registreringsverket och Premiepensionsmyndighetens kundtjänst flyttade till Söderhamn för att ge arbete åt Söderhamnsborna.

Politikernas bristande förmåga att fatta klokt avvägda politiska beslut tycks vara rätt stor eftersom kommunen bjudit in stora skaror migranter från fjärran länder som ska försörjas av skattebetalarna och gå före på bostads- och arbetsmarknaden. I stället för att lösa lokala arbetsmarknadsfrågor och ge invånarna en skjuts inför framtiden väljer man en politik som undergräver demografiska, ekonomiska och andra problem. Söderhamn går då samma väg som flera andra kommuner har gjort och överger det fundament som Söderhamns historia och utveckling har vilat på. Det svenska folket med djupa rötter i sitt eget land ersätts med folk från fjärran länder utan hänsyn till  folkliga opinioner eller till de långsiktiga konsekvenserna.

svenska kulturbilder

Utsiktstornet Oscarsborg

Det som utgör Söderhamns stolthet är av gammalt datum. Det är dels folket som byggde staden, men också de byggnader och den ordning som de skapade. Ulrika Eleonora kyrka ritades av Nicodemus Tessin d.y. Söderhamns rådhus ritades av byggmästaren Gustav Runer. Borrhuset ritades av Christopher Polhem. Där huserade Söderhamns gevärsfaktori och i vår tid har byggnaden varit stadsmuseum. Utsiktstornet Oscarsborg som finns på Östra berget byggdes 1895 och ritades av Gustaf Hultquist. Söderhamn har också många bevarade träbyggnader från slutet av 1800-talet som bidrar till charm och karaktär. Det är den äldre arkitekturen, det är söderhamnsborna som hjälpt till att bevara och utveckla staden vidare in i vårt tid. Det är människor som arbetar i hembygdsföreningar, människor som bildat familj och fostrat nya generationer svenskar och människor som bor kvar och inte faller för frestelsen att överge sin hemort för en tillvaro i någon av de alltmer ogästvänliga storstäderna.

svenska kulturbilder

svenska kulturbilder

svenska kulturbilder

Östra storgatan

svenska kulturbilder

Skylt vid ett hus som uppmanar till försiktighet i trafiken

svenska kulturbildersvenska kulturbilder

svenska kulturbilder

Kanalen

svenska kulturbilder

Södra hamngatan med äldre magasinsbyggnader som delvis används idag

Socialdemokraterna har varit största politiska parti i Söderhamn i hundra år vilket är problematiskt när man ser till vad de har åstadkommit. Fram till slutet av 1960-talet eller omkring 1970 var Socialdemokraterna fortfarande ett parti som ville åstadkomma sociala och andra förbättringar i landet. Socialdemokraterna kunde rida på fördelen att Sverige var ett etniskt homogent land med hederliga och arbetsamma medborgare som tillsammans skapade ett gott samhälle.

Sedan 1970 har antalet invånare i Söderhamn minskat från 31 000 till 25 000 år 2015. Då är antalet invånare med utländsk bakgrund inräknade och utgjorde år 2015 omkring 12 procent. Det är lätt att få intrycket att politikerna försöker upprätthålla invånarantalet med hjälp av import istället för egen inhemsk produktion. Socialdemokratiska politiker bryr sig inte om vilka människor som bor i Söderhamn. Om det är svenskar, kineser eller afrikaner spelar ingen roll  för dem. Kommunalrådet Sven-Erik Lindestam (S) säger i Gefle Dagblad den 18 december 2015 att ”tack vare invandringen” har antalet invånare ökat de senaste tre åren. Det är ett mycket märkligt sätt att förhålla sig till samhället. Om den svenska befolkningen minskar i Söderhamn så borde det vara politikernas främsta uppgift att lyfta den frågan genom att först diskutera orsaken till att befolkningen minskar. Beroende på om utflyttning, låg nativitet eller annat är orsaken så borde det naturliga vara att föreslå och vidta åtgärder som leder till önskade resultat. De politiker som säger sig vara glada över befolkningstillskott från fjärran länder, men inte gör något för att upprätthålla det inhemska invånarantalet är inte kapabla att förvalta det samhälle de ska styra över. Sådana politiker är en belastning hela landet.

Söderhamn är bortsett från en del ansvarslösa politiska beslut som fattats de senaste decennierna en trivsam stad. Landsbygden i Hälsingland har trots politiker som sviker invånarna många levande byar och inslag av kulturhistoriskt intresse.

Hälsingegårdarna är ett kulturarv från bondesamhällets tid och sju av dem finns med på Unescos:s världsarvslista. En del är öppna för besök under sommaren medan andra är privata. Andra sevärdheter i Söderhamn är F 15 Flygmuseum, Utsiktstornet Oskarsborg, Bruksmuseet i Ljusna, Fiskarbostaden på Öster, Söderala hembygdsgård, Gamla kyrkan i Trönö och Söderhamns äldre träbebyggelse.

En rundtur i det sommarvackra Hälsingland är ett sätt att upptäcka en del av Sverige.

År 1850 bodde 1 690 personer i Söderhamn. År 1890 hade staden växt till 10 093 personer. 1920 firade Söderhamn 300 år och år 2020 fyller Söderhamn 400 år. En bra present till invånarna vore om de kunde befria sig från det politiska maktmissbruk som  söndrar den folkliga identiteten.

Mer om Hälsingland:

Runstenar i Hälsingland

Skogs kyrkoruin i Söderhamn

Hälsingegården Karlsgården i Järvsö

Gården Ol-Ers i Delsbo

Hälsingegården Oljons, Järvsö

Söderalaflöjeln

Bronsspänne från Jättendal

Hälsingland, Hofberg 1896

Minnen af heden tro och kult i norrländska ortnamn (1881)

Källor:

Nordisk familjebok, Uggleupplagan
Söderhamns kommun
Wikipedia

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s