I Hållnäs, som ligger i Tierps kommun, finns ett projekt som kallas ”Projekt Hållnäshagar”. Syftet med projektet är:
att de värdefullaste betes- och slåttermarkerna åter betas eller slås,
att kunskaperna om skärgårdens natur- och kulturmiljövärden ökar,
att människors tillgänglighet till fina platser ökar.
Projekt Hållnäshagar är ett samarbete mellan Upplandsstiftelsen, Världsnaturfonden WWF, djur- och markägare m.fl. medfinansierat av statliga bidrag till lokala och kommunala naturvårdsprojekt.
En informationsskylt i Hållnäs berättar:
Landskapet
Här i Hållnäs finns ett speciellt, småskaligt jordbrukslandskap med många smågårdar. Småskaligheten, i kombination med en traditionell skötsel som pågått under lång tid, har gett ett rikt växt- och djurliv.
Igenväxning av landskapet
Sedan slutet av 1900-talet har betes- och slåttermarker börjat växa igen, skogsbete upphört och skog planterats på åkrar. Då djuren minskar och jordbruk läggs ner hotas de rika natur- och kulturhistoriska värdena.
Hagar och ängar restaureras
I projekt Hållnäshagar restaureras värdefulla ängs- och hagmarker i samarbete med mark- och djurägare. Restaureringen sker genom röjning av igenväxta områden, stängning samt återupptagande av bete. Då djur åter betar i hagarna hålls jordbrukslandskapet med det rika växt- och djurlivet öppet.
Sällsynta djur och växter
Man hittar många sällsynta växter och djur i betande hagar på på slagna ängar. På Hållnäshalvön kan man t.ex. se blommor som toppklocka, ängsskära och ängsvädd samt fjärilar som ängspärlemofjäril och bastardsvärmare.
Vänliga och nyfikna kossor i Lingnåre
Hållnäslandskapets historia
Vid tiden omkring år 800-1050 e.Kr ökar antalet bosättare i området i takt med landhöjningen. Byar bildades och fick namn som idag finns kvar och vittnar om en lång och anrik historia. Några av bynamnen är Sikhjälma, Barknåre och Julö.
När Hållnäsområdet befolkades var det troligen av bönder som kom från trakterna kring Tierp och Vendel. Undersökningar av gravfälten i Hållnäs visar att de vikingatida hushållen ofta bestod av en familj med man, hustru och deras barn samt ytterligare några vuxna personer.
Hållnäs vikingatida bönder tycks ha haft en bra hälsa. Skeletten visar inga spår av svält, tillväxtstörningar eller karies och ibland uppnåddes en ålder på 60-70 år. Några individer blev över 180 cm långa.
I Hållnäsbygden finns 23 vikingatida gravfält där varje gravfält kan ha representerat ett gårdshushåll. En slutsats man dragit av dem är att den totala befolkningen i Hållnäs kan ha varit 120-150 personer vid vikingatidens slut.
Befolkningen levde huvudsakligen på jakt och fiske. Husdjurshållning gav kött, mjölk och ägg och odling på åkern var ett komplement. Den vanligaste fisken man tog upp var abborre, gädda och sik, men man jagade också sjöfågel och säl.
Försvaret
Hållnäs ingick i medeltidens sjöburna försvarsorganisation som kallades ”ledung” och tillhörde området Norra Roden. Bönderna bildade skeppslag med manskap och ledungsskepp. Båtarna var grundgående och runt 15-20 meter långa, ibland ännu längre. Besättningen utrustades med sköldar, svärd, spjut och pilbågar. Man skulle ställa upp varje gång kungen utlyste ledung.
I det område som idag är kulturreservatet Lingnåre har man kunnat identifiera namnen på fem personer som bodde i det medeltid Lingnåre. De hette Anders, Gunnar, Johan, Oliver och Thorner. Första gången Lingnåre nämns i skriftliga källor är år 1312. I mitten av 1300-talet övergavs gårdarna i Lingnåre och det kan ha berott på den dödliga farsoten digerdöden som härjade i landet eller följderna av den i form av sämre livsvillkor.
På 1500-talet återupptogs bruket av ängar och betesmarker, nu i Ängvreta strax norr om Lingnåre.
Hållnäshalvön idag
Hållnäshalvön har till stora delar bevarat ett ålderdomligt odlingslandskap med små åkrar, hagar, odlingsrösen och stenmurar. Det småskaliga och splittrade odlingslandskapet ledde till att byarnas bebyggelse i Hållnäs blev utspridd. Många Hållnäsbor har haft fiske som binäring. Fiskelägen ligger utspridda runt hela Hållnäshalvön. Fagerviken, Sikhjälma, Fågelsundet, Slada och Gudinge. Varje by hade sina egna fiskebodar och kokhus.
Idag bor omkring 1 200 personer på Hållnäshalvön. En resa genom landskapet är en resa i ett landsbygdssverige som är på väg att överges även om Projekt Hållnäshagar gör sitt bästa för att hålla landskapet levande.
Det finns mycket att se och uppleva i landskapet. Hållnäshalvön är en oas som uppskattas av alla som vill bort från betongen och stressen. Det är en resa tillbaka till det gamla Sverige som vi ser allt mindre av. Här finns strövområden i naturreservat som leder till vackra utflyktsplatser och besök i gamla fiskebyar. En promenad i Grönlundsbacken som är Hållnäs största gravfält med en skeppssättning eller en vandring till Rödhäll eller Örnstenen med vidunderlig havsutsikt där även en fornlämning i form av en kompassros lagd av stenar. Vandringsleden är markerad och man får uppleva ovanliga växter och fågelsång.
Man kan också åka bil eller båt till Ängskär och äta goda mat på restaurang Kolboden medan man betraktar den fina utsikten mot havet. Man kanske dricker en god öl från Leufsta Bryggeri.
(Texten delvis från informationsblad om Hållnäs)
God mat på Kolhuset
Öl från närmaste lokala bryggeri
Mer om Hållnäs:
Kategorier:Sevärda platser
Kulturbilder 