Orter, städer, landskap

Upplands Väsby som misskött kommun.

Upplands Väsby kommun, Uppland. Kommunen, bildad 1952, har fått sitt namn efter det samhälle som växte upp kring post- och järnvägsstationen Väsby vid den år 1866 öppnade banan mellan Stockholm och Uppsala. Redan 1919 fogades landskapsnamnet till poststationsnamnet i särskiljande syfte (Upplandsväsby), men först 1939 ändrades järnvägsstationens namn. Namnet Väsby, som är övertaget från godset Stora Väsby (Vestby 1291), är sammansatt av väderstrecksbeteckningen väst och by ’gård; by’, således ’den västra gården/byn’. (Svenskt Ortnamnslexikon)

Politiker brukar säga när problem uppstår någonstans i samhället att ”vi såg det inte komma” eller ”vi står inför utmaningar”. De skulle ju då kunna konsultera människor som såg problem komma lång innan de blev synliga och förstod varför problem skulle komma. Det kommer aldrig att ske för politiker tror att de kan och vet bäst, när de i själva verket förvånansvärt ofta inte är kapabla att förstå vidden eller konsekvenserna av sin egen politik.

Stora delar av landet utsätts för en demografisk förändring som är påtvingad och innebär att det till Sverige kommer stora skaror migranter, över 100 000 per år, varav de flesta kommer från kulturer som inte är kompatibla med vår egen. Politikerna har öppnat dörren för en storskalig migration som innebär att det traditionella Sverige, det svenska Sverige, det trygga Sverige, det homogena Sverige, krackelerar. 

Upplands Väsby har varit befolkat i tusentals år. Våra förfäder bodde och verkade här och liksom vid andra sjönära byar var fiske en viktig näring. Det finns gravhögar, stensättningar, fornborgar och runstenar som vittnar om våra förfäders liv. Där Runsa fornborg finns bodde människor under bronsåldern. Borgen uppfördes under perioden 300-500 e.Kr och har varit en befäst stormansgård. Läget var strategiskt och i närheten fanns en hamnplats. Runsa har varit en samlingsplats där olika typer av sammankomster, festligheter och rådslag hölls.

På ett stort flyttblock (U 112) som ligger vid en förhistorisk ridväg finns runor ristade av Ragnvald som ville hedra sin mor med ett vackert minne. Ragnvald var en uppländsk storman som haft en ledande roll i Väringagardet, den elitstyrka som skyddade den bysantiske kejsaren i Miklagård. Han har genom sin mor tillhört den berömda Borrestasläkten i Orkesta. 

På 1300-talet fanns en gård i Runsa som år 1313 såldes till ärkebiskopen i Uppsala. Gustav Vasa drog in den efter beslutet på Västerås riksdag om den stora kyrkoreduktionen år 1527. Runsa herrgård uppfördes på 1660-talet och arkitekten bakom byggnaden var Jean De la Vallée. Runsa anses vara ett av hans främsta verk. Runsa var en större gård med flera verksamheter som kunde ge arbete och försörjning åt många. I området kring Runsa finns ett antal torp som var underställa herrgården. Söder om herrgården finns ett gravfält från järnåldern med en kungshög, där någon storman kan vara begravd.

Det finns en kontinuitet i Uppland-Väsby där våra förfäder bott och verkar i generation efter generation i mer än tusen år.

När järnvägen mellan Stockholm och Uppsala byggdes under åren 1863-1866 fick Väsby en järnvägsstation och ett stationshus som blev klart 1865. Kring stationen växte ett litet samhälle upp och år 1903 etablerades Väsby Werkstäder, som var den första industrin här. År 1899 grundade industrimannen Petter Adolf Östberg företaget Optimus i Upplands Väsby som inledningsvis tillverkade kaminer och fotogenlampor.

Väsby fick ett litet centrum och där öppnades butiker och post. Under 1950-talet bestod centrala Väsby huvudsakligen av villor. Vid industrierna fanns arbetarbostäder. Väsby hade också fått några hyreshus som tillgodosåg behovet av bostäder.

Upplands Väsby

 År 1966 beslutade kommunen om en stadsplan för ett nytt centrum. Det planerades att åtta höghus och tre sjuvåningshus skulle byggas av det kommunala bolaget Väsbyhem. Dessutom skulle 32 tvåvåningshus byggas i samma område. År 1971 var de åtta höghusen på Dragonvägen klara och därefter byggdes centrum för butiker, banker, systembolag och annat. Året efter invigdes den nya centrumdelen.

I Optimus gamla industrilokaler finns idag Väsby Konsthall, som invigdes 1995. Konsthallens inriktning är att ”främja kontakter mellan människor från olika kulturer, med olika bakgrund”.

Politikerna i Upplands Väsby fortsätter även i vår tid att bygga miljonprogramliknande områden, men lite mer moderna sådana. Samhällsplanerarna tycks har inte lärt sig något av de dåliga erfarenheterna med miljonprogrammet. Nu bygger man fortfarande tätt, högt och alldeles intill trafikerade vägar. Det är modernistiska fyrkantiga eller rektangulära lådor man bygger och det helt utan känsla för egna traditioner eller folkliga önskemål om hur människor vill leva och bo i sin stad.

Politiker och stadsplanerare föredrar att bo i villor eller radhus. När de bygger hus som mest påminner om förvaringsanstalter och sedan fyller dessa hus med migranter från tredje världen står det ganska klart att det saknas förstånd någonstans. 

Upplands Väsby centrum är modernt, men inte så kul

Så här röstade invånarna i kommunen i de tre senaste kommunalvalen:

Kommunalvalet 2010 i Upplands Väsby

M: 36,67 % av rösterna
S: 27,18
FP (L): 8,25
MP: 7,03
KD: 5,52
V: 5,17
SD: 4,82
C: 4,01

Kommunalvalet 2014 i Upplands Väsby

S: 31,36 % av rösterna
M: 26,17
MP: 9, 92
FP (L): 6,95
V: 6,62
SD: 6,31
KD: 4,45
Väsbys Bästa: 3,58
C: 3,20 

Kommunalvalet 2018 i Upplands Väsby

S: 25,68 % av rösterna
M: 23,40
SD: 12,94
Väsbys Bästa: 9,16
V: 7,60
KD: 5,62
L: 5,19
C: 4,73
MP: 4,72

Moderaternas nedgång måste ha att göra med Fredrik Reinfeldts ökända utspel om att vi ska öppna våra hjärtan för storskalig invandring. Svenska väljares benägenhet att rösta på de etablerade partierna sjunker, men i de områden där många migranter bor får Socialdemokraterna alltid höga siffror. I valdistriktet Fyrklövern fick Socialdemokraterna 39,29 procent av rösterna i valet 2018.

Upplands Väsby

I Upplands Väsby har den demografiska förändringen gått oerhört fort. Från att ha varit en kommun med en befolkning som till nästan 100 procent har utgjorts av svenskar på 1960-talet ligger kommunen (år 2019) på nionde plats av de kommuner i landet som har flesta invånare med utländsk bakgrund. Hela 42,4 procent hade utländsk bakgrund 2019, vilket är en ökning från 40,9 procent 2018. Kommunen har idag omkring 47 000 invånare.

Kommunen har de senaste åren fått uppleva ökad brottslighet, ökad otrygghet och dessutom fortsätter den demografiska förändringen vilket kommer att leda till fortsatta sociala och andra problem.

Området Smedby fanns tidigare på polisens lista över utanförskapsområden, men togs bort 2019. Det innebär inte att det är lugnare i kommunen. Bilbränder, rån, misshandel, mord och annan brottslighet som är relaterad till den demografiska förändringen förekommer alltjämt och tenderar att öka.

Om invånarna i Upplands Väsby vill bo och leva i ett nytt Rinkeby så ska de fortsätta att rösta på de partier som vill ta emot migranter från hela världen. Men ingenting blir bättre av en sådan politik. Det leder i stället till nationellt självmord.

I Upplands Väsby fortsätter man att bygga förvaringsanstalter i stället för bostäder

Samma ämne:

Arkitekturupproret

Borlänges förfall

Dikanäs, Lappland

Glommersträsk

Lysekil är en totalt misskött kommun

När svenska tillgångar blir handelsvaror på en internationell marknad

Politikernas drömsamhälle: Hagalund, Solna

Politikernas drömsamhälle: Rinkeby

Sollefteå i Ångermanland

Sorsele, Lappland

Sverige som krigszon

Söderhamn, Hälsingland

Uppsala i fritt fall

Vällingby som misslyckat experiment

Ett trasigt folk behöver hitta kompassen

Polisen Peter Springare om brottsutvecklingen

Runsa

Runsa, fideikommiss i Eds socken, Stockholms län, vid den långsträckta Mälarfjärden Skarven, utgör med underlydande gårdar 9 1/4 mantal med en ägovidd av 1 144 hektar och ett taxeringsvärde av 288 000 kr. Huvudbyggnaden, från mitten av 1600-talet, möjligen uppförd av Ebba Brahe som änka, består av ett nästan kubiskt mittparti i två våningar och två likartade något mindre sidopartier sammanbundna med mittpartiet genom lägre längor. 

Egendomen omtalas på 1300-talet, då 3 öresland Runsa 1313 såldes till ärkebiskopen i Uppsala. Den indrogs av Gustaf Vasa, men såldes av hans sonson till Jakob De la Gardie, vars änka, ”gref Ebba”, överlede sin make i 22 år och lämnade Runsa i arv till sin dotter och hennes man i andra giftet, fältmarskalken, greve G. O. Stenbock, vars dotter Charlotta Maria 1725 sålde Runsa till riksrådet greve H. H. von Liewen (d. 1733). Efter att några år ha innehafts av friherre O. R. Strömfelt inköptes Runsa 1744 av amiralen och landshövdingen T. Ankarcrona. Hans änka stiftade 1753 fideikommisset för sin mans brorson, majoren K. V. Ankarcrona, vars sonsons sonsons son T. Kr. Ankarcrona, nu (1916) innehar det. 

(Nordisk familjebok, Uggleupplagan 1916)

1 svar »

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s