fornminnen

Nämforsens hällristningar, Ångermanland

I takt med att inlandsisen drog sig undan i Sverige för över 12 000 år sedan började landet befolkas söderifrån. När Ångermanland var isfritt så slog sig människor ned även här och bildade små samhällen. För ca 8 400 år sedan bodde människor i Snickerstensmon strax norr om Näsåker där Nämforsen ligger (i nuvarande Sollefteå kommun). Det var människor som livnärde sig på jakt och fiske som hittade dit efter att ha följt vattendragen norrut. En skylt på platsen beskriver de första norrlänningarna:

Beräkningar tyder på att 500-1000 personer levde samtidigt i nuvarande Västernorrland under jägarstenåldern. Du bilade kanske upp till 40 samverkande familjegrupper. Man levde av jakt och fiske samt ätbart från naturen.

De levde i storfamiljer som samarbetade väl med varandra och varje individ hade en given roll. Männen jagade säl, fiskade det som havet, älvarna eller sjöarna gav och kvinnorna skötte omvårdnaden om barnen och hushållet.  Älgen var ett viktigt bytesdjur då en enda älg kunde ge en jägarfamilj föda en hel månad.

För 6 000 år sedan nådde Bottenhavet nästan fram till Nämforsen (i Näsåker i Sollefteå kommun). Här skulle våra förfäder bygga flera boplatser och utöva sina vardagliga sysslor. De lämnade spår efter sig i form av figurer som de högg in i berghällarna och som idag är ett av de största hällristningsområdena i norra Europa. Mellan år 4000-1000 f.Kr. högg de in inte mindre än omkring 2 600 figurer varav 500 är bilder på älgar. Hällbilderna är till ungefär halva antalet uthuggna, medan den andra hälften är konturristade. Här finns även skålgropar och avbildningar av båtar och människor.

Arkeologer har hittat omkring 700 hela eller delar av pilspetsar, 750 skrapor och flera kilo krukskärvor. I Ryssland har man hittat keramik som påminner om den man funnit vid Nämforsen. På norra sidan av Nämforsen har man funnit spår efter produktion av rödockra och hällristningarna kan ha fyllts i med röd färg. Boplatsen vid Nämforsen har daterats till ca 4200 f. Kr.

Den röda färgen kan ha haft en viktig betydelse. Att man lade ned så mycket kraft på att producera den och använda den på hällristningar tyder på en rituell betydelse. Rödockra har använts i 10 000 år i rituella sammanhang på våra breddgrader och kan vara en tradition som binder samman oss med tidigare traditioner i Europa.

Nämforsens hällristningar kan var ett resultat av två olika hällristningstraditioner, en nordlig och en sydskandinavisk där den äldre ersattes av en yngre när nya kulturimpulser nådde hit.

De människor som tog sig hit var en del av samma folk som ristat eller huggit symboler i södra delarna av Skandinavien. Fynd av flinta och huggna bilder av skepp, som är vanligt förekommande söderut, är tecken på närkontakt med folk från liknande kultur.

På andra platser i Sverige finns hällristningar vid forntida havsvikar. Himmelstalund i Norrköping, Släbro i Nyköping, Laxforsen vid Öreälven och Norrfors vid Umeälven är exempel på hällristningsområden som låg vid en forntida älvmynning med direkt kontakt med havet.

Det var av praktiska skäl man slog sig ned där. Familjerna och bosättarna kunde hitta föda och de kunde utöva sina ritualer i generationer.

I trakten kring Nämforsen använde sig jägarna av fångstgropar för att underlätta jakten. Groparna grävdes på platser där älgar var vanligt förekommande. Jägarna rörde sig över ett vidsträckt område, men hade Nämforsen som sin centrala plats. Det var där man utövade sina ritualer.

Figurerna i Nämforsen har tillkommit under olika perioder där de äldsta kan var över 6000 år gamla och de yngsta från omkring 1000 f.Kr. Älgfigurerna tillhör de äldsta ristningarna medan fotsulor, solkors och de konturristade älgarna är av senare datum. I området finns 16 grupper av ristningar som tycks ha arrangerats som en komposition eller en berättelse som idag är svårtolkad. Det finns ristningar av människor i rörelse som om de utövar en ritual och omkring 400 skepp. Det finns också omkring 400 skålgropar i området och de förekommer i stora antal på många håll i Sverige. De tycks ha huggits ut huvudsakligen under bronsåldern och ingen kan med säkerhet säga vad de använts till. Skålgroparnas funktion och innebörd är en olöst gåta.

Det är inte bara i Nämforsen som älgristningar förekommer. De finns också i Glösa i Jämtland, Alta i Norge och Hegra i norra Tröndelagen. Även i taigaområdet i Ryssland finns älgar på hällar.

Nämforsen var mötesplats för människor fram till 600-talet e.Kr. Därefter utövade man sina näringar på andra håll.

Det är svårt att inte känna respekt för hur människorna som levde här hade det i sin vardag. Den som besöker Nämforsens hällristningar gör klokt i att sätta sig ned en stund och försöka se framför sig hur de fiskade, jagade och hur de tillbringade sina dagar på platsen.

svenska kulturbildersvenska kulturbildersvenska kulturbildersvenska kulturbildersvenska kulturbildersvenska kulturbildersvenska kulturbildersvenska kulturbildersvenska kulturbildersvenska kulturbildersvenska kulturbildersvenska kulturbildersvenska kulturbildersvenska kulturbildersvenska kulturbildersvenska kulturbildersvenska kulturbildersvenska kulturbildersvenska kulturbildersvenska kulturbildersvenska kulturbildersvenska kulturbildersvenska kulturbildersvenska kulturbilder

svenska kulturbilder

Utsikt från hällristningsmuseet. Hällristningsområdet skymtar till höger i bild

Mer från Ångermanland:

Avfolkningsbygder i Ångermanland

Nämforsens hällristningar

Holms gravfält

Olofsfors bruk

Bredbyns gästgiveri

Ångermanland

Bryne från yngre stenåldern

Kramfors (1856)

Minnen av heden tro och kult i norrländska ortnamn.

Gammelgården, Myckelgensjö

Sollefteå, Ångermanland

Hällristningar i andra delar av landet:

Flyhovs hällristningar

Nämforsens hällristningar, Ångermanland

Hällristningar i Kållandsö, Läckö slott

Glösa hällristningar i Jämtland

Släbro hällristningar, Nyköping

Stora Rickebyhällen, Enköping

Järrestadsristningen, Skåne

Hemstahällen i Hemsta hagar, Enköping

Simrislundsristningen eller ”Yxornas häll”

Brandskogsskeppet, Enköping

Himmelstalunds hällristningar

Hästholmens hällristningar

Hällristningar i Tanum

Åbyhällen, Sotenäs kommun, Bohuslän

Hästhallen, Torhamn, Karlskrona

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s