Orter, städer, landskap

Valdemarsvik, Östergötland

Valdemarsvik kommun, Småland och Östergötland, tätort, Hammarkinds härad, Östergötland. Wallmarswijk 1644, Wamalswijk 1652. – Tätorten, belägen inom f.d. Valdemarsviks köping, har utvecklats vid en marknadsplats och hamn med namn efter läget vid havsviken Valdemarsviken. Förleden innehåller Vammar (fornsvenska Wagmare 1383), namn på en by vid dagens tätort. I bynamnets förled ingår dialektordet våg ’vik. Utbuktning (av fjärd, alv osv.)’, fornsvenska vagher ’vik’. Efterleden är mar ’grund och sumpig vik’ o.d. Namnet Vammar har äldst syftat på Valdemarsvikens nu uppgrundade förlängning av byn. Äldre former av tätortsnamnet går igen i vår tids dialektuttal, t.ex. ”Valmersvik”, ”Vammarsvik”, med anslutning till ordet vadmal. Den felaktiga anknytningen till mansnamnet Valdemar kan spåras tillbaka till 1600-talets slut och 1700-talet (Waldmars-Wijk 1698, Waldemarswik 1766). (Svenskt ortsnamnslexikon)


För omkring 2 000 år sedan låg de nuvarande centrala delarna av Valdemarsvik under vatten. Tusen år senare var delar av skärgården utanför Valdemarsvik bebodd. Byn Wagmare låg norr om den nuvarande tätorten och därifrån utvecklades orten sedan vidare.

Vid Stjärneberg söder om centralorten finns ett gravfält från yngre bronsåldern. Gravarna ligger på höjden av en sluttning och innehåller 60 fornlämningar. På gravfältet finns två domarringar, tio högar och treuddar. Treuddar innehåller inga gravar utan kan ha varit någon form av rituell plats eller minnesplats över människor som inte har begravts på fältet.

Fågelviks herrgård i Tryserums socken har anor sedan 1300-talet. Den första kända ägaren av egendomen Fågelvik var Margareta Sunesdotter (Båt) som var syster till Erengisle Sunesson (Bååt) som en gång var en av Sveriges mäktigaste män. Han ingick i en grupp stormän som motarbetade kung Magnus Eriksson. Erengisle dog år 1392. År 1429 ärvdes Fågelvik av Karl Knutsson Bonde som gav bort egendomen till sin dotter Kristina efter att hon år 1446 gift sig med riddaren Erik Eriksson. Eriksson är stamfader till en svenska ätten Gyllenstierna som behöll Fågelvik i sin ägo fram till början av 1700-talet. Egendomen förstördes 1542 under Dackefejden och vid utgrävningar under 1800-talet hittades yxor, kulor av sten och järn som användes när Fågelvik stormades. En ny byggnad uppfördes på 1770-talet och resterna av den gamla borgen finns ännu kvar 1,5 km söder om den nuvarande byggnaden. Under 1800-talet ägdes egendomen av släkten Posse som sålde den till kronprins Karl (senare kung Karl XV) som i sin tur sålde den vidare. Fågelvik är sedan 1983 byggnadsminne.

Tryserums gamla kyrka uppfördes i slutet av 1200-talet men förstördes i en brand 1660. Efter att ha byggts upp igen och nya ombyggnader senare revs den omkring år 1820. Ruinen är idag en sevärdhet. Då hade en ny kyrka redan byggts och tagits i bruk. Den nya kyrkan byggdes på initiativ av Gustaf Horn, ritades av Jean Eric Rehn och invigdes 1784. Valdemarsviks kyrka byggdes mellan 1875 och 1877 och har sedan dess renoverats flera gånger. I kommunen ligger också Gusums kyrka som uppfördes 1730-31, Ringarums kyrka från 1777-1779 som hade en föregångare från 1200-talet, Gryts kyrka från 1798-1800, som hade en föregångare från 1300-talet och Östra Eds kyrka från 1785.

I början av 1600-talet anlades en hamn för lastning och lossning av varor från fartyg. Ungefär samtidigt fick Valdemarsvik en marknadsplats som var underställd borgerskapet i Söderköping. På 1700-talet byggdes ett handelshus och flera tillkom under 1800-talet.

En stor industri som växte fram i Valdemarsvik under 1800-talets andra hälft var Lundbergs läderfabrik. Den grundades 1869 i Gärdserum i Småland och flyttade till Valdemarsvik 1873. Den hade som mest 600 anställda och var under lång tid den mest betydande näringen i kommunen. Fabriken lades ned under 1960-talet på grund av att det blev billigt att importera och för att andra material än läder började användas. Lång tid efter nedläggningen upptäcktes att Valdemarsviken var förorenad av kvicksilverrester och krom. Under åren 2012-2015 muddrades viken i försök att få bort så mycket gifter som möjligt. Muddringsmassorna har placerats i ett område som inte kommer att bebyggas i framtiden. Fortfarande finns det gifter kring viken. I början var garvningen vegetabilisk och hade bark som garvämne. Metoden frångick i början av 1900-talet för att den var så tidskrävande och då infördes garvning med krom som gjorde att processen gick betydligt snabbare. 

År 1653 lades grunden till Gusums bruk när Henrik de Try och Hubert de Besche köpte gården Gusum av Sven Thorsson som bar löjtnant innehade gården. Henrik och Hubert startade ett järnbruk med masugn för att kunna gjuta kanoner. De grundade ett par år senare även Överums bruk och Ankarsrums bruk. Järnbruket upophörde 1666 och Henrik avled 1669. Efter en tid av ekonomiska problem startas 1707 en verksamhet för tillverkning av knappar och spännen av mässing. På bruket tillverkades sedan knivar och andra produkter. Gusum blev sedan känt för att 1931 starta den första svenska tillverkningen av blixtlås.

Fångö i Gryts skärgård bedrevs gruvdrift under 1800-talet. Under gruvepoken bodde omkring 200 personer på ön som haft ett antal fastboende redan innan gruvdriften kom igång. Själva gruvan där kopparmalm bröts låg på Gruvholmen på den östra sidan om Fångö. Idag ser man många tydliga spår efter gruvdriften. Gruvbrytningen upphörde 1874.

I kommunen finns flera naturreservat, bland annat följande: Ekön naturreservat, Skrickerum naturreservat, Kvädöfjärdens naturreservat, Åsvikelandet naturreservat, Arnö Naturreservat, Forsums gammelskog, Örmö Naturreservat, Bokö Naturreservat, Stjärnö Naturreservat och Rögölsskogen.

Valdemarsvik har en gästhamn med 90 platser och även ställplatser för husbilar som ligger vackert belägen med utsikt över hamnen och viken. Vill man se stora delar av staden från en höjd kan man med fördel ta sig upp på Flaggberget, Lejonberget eller Majeldsberget. Under sommaren är hamnområdet den mest livaktiga delen av orten.

En sevärdhet är ön Häradskär som ligger i det östgötska havsbandet. Ön har varit en viktig fiskeplats och där finns idag en fyr och viss bebyggelse. År 1741 uppfördes en båk av trä som revs 1863 i samband med att en fyr byggdes. Fyren ritades av Gustaf von Heidenstam som var dåtidens störste fyrbyggare. På ön finns lägenheter som man kan hyra under vissa perioder.

Bebyggelsen i kommunen är småskalig och antalet invånare i tätorten är ca 2 800, hela kommunen ca 7 700. 

Valdemarsvik är en turistort dit många kommer med båt. Det vackra läget lockar också många besöker med bil. I hamnen finns det ställplatser för husbilar.

Vissa politiker i kommunen vill marknadsföra Valdemarsvik på ett positivt sätt för att locka till sig turister och besökare. Men om kommunen väljer att ta klivet in på den mångkulturella banan istället för att bibehålla sin egen karaktär och satsa på svenska invånare och företagare bäddar man för framtida problem.

Liksom i andra kommuner finns det i Valdemarsvik politiker som inte bryr sig om vilken framtid uppväxande svenskar ska tvingas möta. Politikerna sitter där i sina styrelserum och möter varandra i sina små kotterier utan att bry sig om folkliga opinioner. Det finns gott om kloka människor som har vettiga åsikter om tillståndet i landet, men de tystas ofta eller förtalas av etablerade politiker som inte vill ha konkurrens. Även i Valdemarsvik finns det kloka människor och det är bara att hoppas de kan få framgång.

Så här såg valresultatet ut i Valdemarsvik 2018:

S: 29,49 % av rösterna
M: 19,68
C: 16,49
SD: 12,76
Nybyggarpartiet: 4,72
Landsbygdspartiet Oberoende: 4,72
V: 4,35
KD: 3,98
MP: 1,83
L: 1,72

Under 2015 var Valdemarsvik en av de tio kommuner i landet som tog emot flest flyktingar. Hotell Viken var en av flera anläggningar som blev asylboende. Svenska kyrkan har också särskilda aktiviteter för asylsökande i kommunen och arbetar för att de ska få stanna i landet. Den migrationspolitik som förändrar landet i grunden påverkar också Valdemarsvik som blir alltmer mångkulturellt. Politikerna vill alltså inte att Sverige ska vara svenskt i framtiden. Lägger man grunden för att etablera en främmande befolkning i Sverige så kommer inte bara att få en främmande befolkning utan man kommer också att få de problem som följer när man ändrar demografin till det egna folkets förfång. Det är inte bara ett svek mot kommande generationer, det är ett svek mot tidigare generationer som arbetade hårt för att deras efterkommande skulle få en trygg framtid.

Valdemarsvik (1921)

Valdemarsvik, köping i Östergötlands län, Hammarkinds härad, belägen vid innersta ändan av den 16 km långa, 1/3-1,5 km breda Valdemarsviken (Vammarn), slutpunkt för järnvägslinjen Norrköping-Söderköping-Valdemarsvik (39 km från Söderköping). 907 hektar 1 861 invånare (1 januari 1920). Valdemarsvik har provinsialläkare och apotek, postkontor, tullstation, sparbank samt avdelningskontor av AB Svenska handelsbanken och AB Göteborgs bank. 

Hamnen, som till följd av uppgrundning i Valdemarsviken är tillgänglig endast för fartyg om högst 3 1/2 m. djupgående, besöktes 1917 av 598 fartyg om 49 064 ton (ankomna och avgångna sammanräknade). Hamnavgifterna utgjorde 4 752 kr. På platsen finnas många handlande och hantverkare. Av industriella anläggningar märkas i främsta rummet C. J. Lundbergs läderfabriks AB:s stora garveri, med tillverkning av svecia-, smor- och kipsläder, samt därjämte sågar och snickerifabrik.

Taxeringsvärdet å fastighet utgjorde 1919 för bevillningsskyldig 2 933 000 och för bevillningsfri 193 500 kr.; bevillningstaxerade inkomsten av kapital och arbete uppgick till 3 235 790 kr. I kommunalskatt utdebiterades 1920 7,50 kr. pr 100 kr. inkomst. 1917 utgjorde köpingens inkomster 100 673, utgifter 121 086, tillgångar 482 400 och skulder 280 739 kr. Valdemarsvik utgör sedan 1 maj 1919 egen församling och eget pastorat i Linköpings stift, Hammarkinds kontrakt (dessförinnan ingick Valdemarsvik i Ringarums församling). Kyrkan, som byggdes på 1870-talet, har nyligen undergått en genomgripande nydaning under ledning av arkitekten A. Lindegren. Valdemarsvik omnämnes första gången 1664 som lydköping under Söderköpings stad. Köpingen, som ej utgjorde egen kommun, ansågs omfatta, förutom det egentliga köpingsområdet i Ringarums socken i Östergötlands län, jämväl ett område i Tryserums socken i Kalmar län. Enligt kungligt brev 20 december 1912 utgör Valdemarsvik från 1 januari 1914 egen kommun, varvid köpingsområdet betydligt utvidgades i såväl Ringarums som Tryserums socken. Samtidigt överflyttades området i Tryserum till Östergötlands län. Genom k. brev 31 dec. 1919 har köpingen från början av 1920 ytterligare utvidgats med ett område av Gryts socken. Om den till skydd för inloppet till Valdemarsvik på 1600-talet anlagda skansen se Stjärnökalvskansen. 

(Nordisk familjebok, Uggleupplagan 1921)

Samma ämne:

Borlänges förfall
Borås, från textilstad till problemkommun
Borås, från textilstad till problemkommun
Dikanäs, Lappland
Glommersträsk
Hallstahammar
Hallstavik, Norrtälje
Hoting, Ångermanland
Lysekil är en totalt misskött kommun
Norrtälje, Uppland
Politikernas drömsamhälle: Hagalund, Solna
Politikernas drömsamhälle: Rinkeby
Skäggetorp, Linköping
Sollefteå i Ångermanland
Sorsele, Lappland
Sverige som krigszon
Söderhamn, Hälsingland
Tibro, Västergötland
Upplands Väsby
Uppsala i fritt fall
Vingåker, Södermanland
Vällingby, Stockholm

Liknande ämne:

Kommer Sverige att gå under.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s