Orter, städer, landskap

Filipstad, Värmland

Filipstad kommun, stad, Värmland. – Staden, som grundades 1606 och fick privilegier 1611, är namngiven efter Karl IX:s yngste son hertig Karl Filip. Efterleden är stad ’köpstad’. (Svenskt ortnamnslexikon)

I delar av Värmland och i trakten kring Filipstad har det bott människor sedan bronsåldern. Fynd av föremål har gjorts på flera platser. Man har hittat svärd, dolkar, yxor, rakknivar och pincetter, men också smycken och dräktdetaljer. I ett gravröse vid Älvenäs hittades ett bronssvärd daterat till ca 1300 f.Kr. Rösen och stensättningar från bronsåldern visar att det var vid tiden omkring 1300 f.Kr. som rösen började uppföras i Värmland. Det gravskicket höll i sig fram till ca år 400 e.Kr. På Ulvudden i Värmlandsnäs finns hällristningar som består av skålgropar och skeppsfigurer. Antalet hällristningar är förhållandevis få. I Hargene söder om Säffle finns många skålgropar och platsen har varit en kultplats i nästan tusen år, mellan ca 700 f.Kr. och 600 e.Kr. Liknande kultplatser finns på flera håll och vittnar om att dåtidens värmlänningar utövade sedvänjor som var snarlika de som utövades på andra håll vid samma tid. Flera fynd visar att det funnits stora kulthus där dåtidens människor sannolikt träffades för att avhandla allt från beslut om det egna samhället till genomförande av riter kring äktenskap, begravningar och utbildning.

Under järnåldern blir människorna fler och särskilt under yngre järnåldern sker en större etablering av samhällen. Idag vet vi att man vid boplatser odlade exempelvis vete, korn och havre. En järnåldersboplats är Sätter på Hammarö där ett 22 meter långt och 7,5 meter brett långhus har funnits tillsammans med andra byggnader som fungerat som förråd eller verkstad där man tillverkat föremål som samhället behövde. Verktyg, möbler, kläder och redskap för jakt och fiske kan ha framställts här. 

Fina gravanläggningar och högar vittnar om att dåtidens värmlänningar tog väl hand om sina samhällen och visade stor respekt för sina medmänniskor. I en gravhög i Årjäng gjordes fynd av en medelålders kvinna som begravdes ca 400 e.Kr. Med sig i graven hade hon dekorerade hårnålar, en kam och en riktigt fin urna. Hon kan ha haft en betydande ställning i samhället.

Nära Filipstad har man hittat lösfynd från stenåldern och järnåldern.

Under 1300-talet hittades järnmalm i Filipstadstrakten och gruvhanteringen blev en viktig näring. Järnmalm bröts tidigt i Nordmark och Persberg samt i Långban där gruvbrytning pågick fram till mitten av 1900-talet. Framväxten av gruvorna gjorde att befolkningen ökade och fasta samhällen etablerades.

Erik av Pommern utfärdade ett privilegiebrev 1413 ”för Järnberghet I Wermlande” och år 1540 omnämns 15 hyttor i Filipstadstrakten i Gustav Vasas jordebok. Förutom ett stort antal järnhyttor har det också funnits silverhyttor och kopparhyttor.

En av många hyttor är Motjärnshyttan som grundades strax efter 1640 av Kristoffer Jönsson, Havuinen och Matti Paapainen. Den första hyttan drevs fram till ca år 1700 då en ny hytta byggdes, som står kvar än idag. En annan hytta är Långbanshyttan som först byggdes före 1560 och sedan utvecklades vidare. Långbanshyttan var den hytta i Filipstad som var i bruk längst, troligen till någon gång under 1930-talet. Nordmarkshyttan var under sin verksamhetstid på 1600-talet en av de mest framgångsrika hyttorna, men lades ned tidigt. Långbanshyttan renoverades 1980-83 och orten Långban är världens mest mineralrika plats med 350 mineralarter. I Nordmark finns ett museum som berättar om 700 års gruvhistoria.

Filipstad fick sina stadsprivilegier 1611 och namnet fick staden efter Karl IX:s son Karl Philip. Efter en stor brand inträffade år 1694 och när större delen av staden lades i aska förlorades stadsprivilegierna. Genom en kunglig resolution den 15 december 1720 bestämdes att 50 familjer skulle få bo kvar och att platsen skulle bli köping eller marknadsplats där bergsmän tilläts driva köpenskap med brukspatroner, bönder och stadsbor. Fulla stadsrättigheter fick staden igen 1835.

Under 1700-talet var gruvbrytning en viktig och framgångsrik näring. Filipstad kunde tack vare sitt läge bli en framgångsrik ort och nya framgångar följde under 1800-talet. Verkstäder och fabriker växte fram.

År 1830 grundades Bergsskolan i Filipstad av Frans Adolf von Scheele. Skolan drivs idag av Stiftelsen Bergsskolan i Filipstad och har en omfattande verksamhet kring gruv- och metallindustrin. Det fanns tidigt också folkskola. Filipstads äldsta kvarvarande skolhus står idag på Hantverksgatan 9. Det byggdes 1843 och när skolan blev för liten byggdes en ny vid Allégatan.

Den 3 april 1876 öppnades en 17 km lång järnväg som gick från Filipstad förbi ett antal gruvor till slutstationen Nordmark. Järnvägen hade stor betydelse på orter där den etablerades då frakt av varor och personer underlättades och fick stor betydelse för samhällsutvecklingen.

Under tre dagar första helgen i september varje år genomförs en av de största marknaderna i Sverige med ca 150 000 besökare. Den kallas Oxhälja och har anor från 1600-talet. Läget mellan Vänerbygden och Bergslagen gjorde att staden blev ett handelscentrum när lantbrukare och handelsmän kom för att saluföra sina varor. Många hade rest långväga och marknaden blev för dem en möjlighet att knyta kontakter med nya människor.

Filipstad blev känt för knäckebrödsfabriken Wasabröd. År 1919 grundades AB Skellefteå Spisbrödsfabrik som flyttade till Filipstad 1931. Två år senare startades produktionen av knäckebröd. 1964 togs namnet Wasabröd AB och företaget blev mycket framgångsrikt. 1982 såldes företaget till ett schweiziskt läkemedelsföretag, men ägs idag av italienska Barilla.

Den kände ingenjören och kanalbyggaren Nils Ericsson föddes 1802 i Långbanshyttan. Brodern John Ericsson var uppfinnare och flyttade till USA där han blev framgångsrik skapare av propellern och varmluftsmaskinen. I Filipstad finns sedan 1953 en minnessten för att hedra brödernas gärningar.

I centrala Filipstad finns tre små öar i Skillerälven som sammanbyggdes 1873 och bildade en holme kallad Monitorholmen. Namnet togs efter John Ericssons skapelse pansarbåten Monitor som användes i amerikanska inbördeskriget. Båten förliste i en storm 1862, men hittades 1973 vid den nordamerikanska atlantkusten.

Filipstad var en ganska normal stad fram till omkring 1980. Det var då som kommunen och även Sverige fick politiker som var tydliga med att svenskarna skulle dela sitt land med folk från jordens alla hörn. Egentligen började det 1975 när Socialdemokraterna drev igenom att Sverige skulle bli mångkulturellt, vilket i praktiken kom att innebära en ökad invandring som över tid skulle bli större och ge främmande folk fri tillgång till vårt territorium, det land som svenska folket skapat och byggt åt sig själva. Och precis så har det blivit. Med hjälp av massiv propaganda, lögner, hot mot invandringskritiker och falska löften om att ”berikas” av främmande kulturer ser vi nu facit. Ett land som söndras socialt, demografiskt och kulturellt. Förändringar som inte kommer att upphöra förrän svenska folket är i minoritet i sitt eget land eller bara en liten folkspillra bland andra folk som importerats hit i stor skala. De som är mest ansvariga är utan tvekan Socialdemokraterna, men de har fått god hjälp av andra partier.  Trots den uppenbara politiken röstar folk på partier som vill förstöra landet. Syftet med Socialdemokraternas politik är inte att värna om svenska folket och ge dem trygghet. De värnar om alla andra folk och skapar otrygghet, samtidigt som de gör många av oss fattigare.

Så här röstade invånarna i Filipstad i den två senaste valen. Resultat i kommunvalet i Filipstad 2014:

S: 40,63 % av rösterna
M: 19,44
SD: 17,57
V: 7,04
C: 4,62
FP (L): 3,14
Filipstadspartiet: 2,72
MP: 2,44
KD: 2,11

Resultat i kommunvalet i Filipstad 2018:

S: 43,03 % av rösterna
M: 22,66
SD: 16,04
V: 7,07
C: 5,68
L: 2,43
KD: 1,58
MP: 1,40

Politikerna i kommunen har visat sig vara totalt inkompetenta och förvandlat en kommun med möjligheter till en kommun med stora problem. 2012 visade siffror att många svenskar flyttade från kommunen medan invandrare flyttade in. Mellan 2012 och 2018 minskade antalet inrikesfödda (huvudsakligen svenskar) med 640 personer medan de utrikesfödda ökade med 963 personer.

Som en följd av valresultatet i landet och i kommunen fick Filipstad flera asylboenden. I gamla sjukhuset bodde 170 asylsökande år 2015. Efter en brand renoverades boendet och kunde ta emot 200 personer varav i stort sett alla kom från dysfunktionella kulturer. Bakom asylboendet stod Bert Karlsson som också öppnade ett boende i Nykroppa. Under 2015 kom Filipstad på sjundeplats av de kommuner i landet som tog emot flest asylsökande. Bert Karlsson som levde gott på den vansinniga migrationspolitiken öppnade också asylboende på Hotell John på John Ericssonsgatan 8 i Filipstad. Dessutom öppnade han mängder av asylboenden runt om i landet. Redan 2013, före den stora migrationsvågen, var Bert Karlssons bolag det som fick mest betalt för tillfälliga asylboenden. Året efter hade bolaget en omsättning på 100 miljoner bara för tre asylboenden med 900 platser. Samtidigt hade han ansökt om att få bygga ytterligare 18 asylboenden. Det är skattebetalarnas medel som hamnar rakt i fickorna på människor som på ett hänsynslöst sätt utnyttjar ett dåligt system. 

Hela asylpolitiken är bisarr. Bara för att det är någon konflikt i en annan världsdel så vill politikerna att Sverige ska ta emot människor från dessa konflikthärdar och att asylsökande ska få permanent tillstånd att bo i vårt land och dessutom leva på skattemedel från hårt arbetande svenskar. Ännu mer bedrövligt blir det när ”entreprenörer” som Bert Karlsson och många andra skor sig på en politik som skadar landet. Under 2015 räknade man med att över 1 000 asylsökande skulle bo i Filipstad.

Jim Frölander, integrationsansvarig i Filipstad sade 2019:

”Vi håller på och byter befolkning. Det kan man tycka vad man vill om, det beror på hur man är lagd. Men det är bara konstaterande av fakta att det faktiskt är det vi håller på att göra och då måste vi förhålla oss till det”

Kommunalrådet Per Gruvberger (S) i augusti 2019:

”Det behövs resurser och en nationell utjämning för att klara det här uppdraget som uppstod på grund av hur vi organiserade vårt asylmottagande under en viss tidsperiod.”

GP skriver den 4 februari 2020:

”Filipstad behöver som en konsekvens av invandringen ett tillskott på 100 miljoner kronor. Regeringen lovar inte mer än en tiondel av den summan.”

(Läs också: Etniska svenskar är snart i minoritet i sitt eget land)

De stora kostnader som migrationspolitiken har medfört borde betalas av politikerna själva. Det är deras beslut och deras ansvar. Skulden ska inte behöva betalas av människor som är oskyldiga till vanstyret. 

Eftersom kommunens socialdemokratiska politiker har skapat stora problem och konfliktytor när de öppnade kommunen för storskalig invandring är det många som reagerar på den politiken. Det gäller inte minst föräldrar till skolbarn som upplever den demografiska förändringen som katastrofal när så många elever inte ens har svenska som modersmål. Kommunen vill tvångsblanda elever med invandrarbakgrund med svenska elever vilket många har reagerat på. 

Tanken från styrande politiker är att barn på förskolan och lågstadiet på Åsenskolan ska tvingas gå i Strandvägsskolan där över hälften av barnen har ett annat modersmål än svenska. Nu har oroliga föräldrar samlat in underskrifter för att kunna genomföra en lokal folkomröstning i protest mot hur politikerna hanterar frågan. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill inte ha någon folkomröstning. De vill fortsätta att vanstyra kommunen och orsaka ännu mer problem och kostnader är vad invånarna hittills drabbats av. De vill också fortsätta att ändra på demografin och göra Filipstad ännu mer otryggt och söndrat. Det räcker inte med att Socialdemokraterna har skapat hundratals ”utanförskapsområden” som Rinkeby, Skäggetorp delar av Borlänge och många andra orter runt om i landet.

Det vill upprepa samma sak i Filipstad för att de antingen är korkade och tror att det gagnar kommunen eller för att de är onda och medvetet vill förstöra något som har varit bättre. Oavsett vilket så har de inget intresse av att folket ska få inflytande över besluten. Kommunalrådet Åsa Hååkman Felth (S) säger att ”det är orimligt med en folkomröstning”. Hon och hennes parti kräver att Filipstads invånare underkastar sig den socialdemokratiska politiken som bevisligen har misslyckats och visar sig vara direkt skadlig. Att hon inte begriper det går inte att göra så mycket åt. 

Det sorgliga är att så många legitimerar massinvandringspolitiken genom att rösta på partier som slår sönder det svenska Sverige. Om svenska folket hade fått folkomrösta om migrationspolitiken så skulle vi inte ha haft alla de problem som politikerna har påtvingat oss. Den enda folkomröstning i ämnet som Sverige har haft var i Sjöbo 1988 när en stor majoritet röstade nej till att kommunen skulle ta emot flyktingar. Sedan dess har det varit locket på debatten och påtvingad massinvandring.

Även om politiken är bedrövlig så finns det många duktiga företagare och individer i kommunen som strävar efter att göra något gott för invånarna. Det är till dem tilliten måste sättas om kommunen ska kunna räddas från fortsatt vanstyre.

Trots de stora politiska bristerna finns det flera sevärdheter i Filipstad. Man kan gå runt i staden och betrakta de äldre husen som lyckades klara sig från den socialdemokratiska rivningsvågen. Det man kan tycka är tråkigt att många av de äldre fastigheterna idag huserar kina- eller thaimat, sushibarer och pizzerior istället normal svensk husmanskost. Svenskägda näringar blir i takt med de demografiska förändringarna allt färre vilket också är en medveten politik. Mera betong, mera mångkultur och mera globalisering är vad som eftersträvas. Allt svenskt ska bort.

Några av flera sevärdheter i Filipstad:

Museet Kvarnen med Ferlinmuseet.
Långban gruvby
Lesjöfors museum
Rämmens herrgård
Nordmarks gruvmuseum
John Ericssons mausoleum på Östra kyrkogården
Monitorholmen
Statyer av Nils Ferlin och Gunde Johansson
Mineralsamling på Bergsskolan
Storbrohyttan
Bergmästargården där Nils Ferlin och Frans von Scheele har bott

Samma ämne:

Filipstad skjuter på folkomröstning om tvångsintegration
Tage Erlanders kungsord
Sverige som krigszon
Socialdemokraterna skapade Rinkeby
Lesjöfors, Värmland
Socialdemokraternas ansvar för den omfattande brottsligheten
Sverige är värst i hela världen! Absolut värst!
Kommer Sverige att gå under?
Socialdemokrat vill ha fler Mohammed i Sverige
Ylva Johansson (S) vill ha MER invandring
Propaganda för islam i barnprogram
Socialdemokraterna vill ha fler invandrare som lever på bidrag
John Ericsson (1803-1889)
Nils Ericsson (1802-1870)
Nils Ferlin (1898-1961)

Filipstad, Värmland (Text från 1908)

Filipstad, bergsstad i Värmlands län, i en mycket naturskön trakt, vid norra ändan av sjön Daglösen och genomfluten av ett från Lersjön kommande och i Daglösen utfallande vattendrag. Stadsplanen har varit omkr. 18 har, men ny sådan, omfattande det närmast n. om staden belägna området, är utarbetad för att under den närmaste tiden underställas K. M:ts prövning. Dess areal blir därigenom mer än fördubblad. Stadens hela ägovidd, satt till 4 mantal, utgör 2,555 hektar, därav 379 hektar vatten. 3,983 invånare (1906). Taxeringsvärdet var samma år 5,974,300 kr., varav 835,300 kr. för jordbruksfastighet och 655,500 kr. för bevillningsfri fastighet. 

Staden är oregelbundet byggd, med krokiga gator och gränder. Förnämsta byggnaden är kyrkan (påbörjad 1775, invigd 1785). 1905 var antalet handlande 89 med 136 betjänte och en uppskattad inkomst av handelsrörelsen av 186,800 kr. 61 hantverkare med 131 arbetare och en uppskattad inkomst av hantverksdriften av 85,600 kr. samt 20 fabriker med 174 arbetare och ett tillverkningsvärde av omkr. 600,000 kr. Staden har en samskola (huset är under byggnad) samt en bergselementarskola, stiftad 1830 och upprätthållen genom anslag av Järnkontoret (f. n. 19,000 kr.) och staten (gällande reglemente av Järnkontorets styrelse fastställt 9 september 1903). I F. finnas sparbank (stiftad 1823) samt avdelningskontor av Värmlands enskilda bank och Kristinehamns enskilda bank. 

Staden har vattenledning (sedan 1896) och elektrisk belysning. Genom Bergslagernas, Filipstads norra bergslags och Mora-Vänerns järnvägar äger staden förbindelse med det svenska järnvägsnätet. Från tryckerier i staden utges ”Filipstads stads och bergslags tidning”, ”Bergslagen” och ”Bergslagernas nyheter”. För riksdagsmannaval är Filipstad förenat med Kristinehamn till en valkrets. I kyrkligt hänseende utgör Filipstads stadsförsamling jämte Färnebo (Filipstads landsförsamling) ett regalt pastorat i Karlstads stift, Nyeds kontrakt.

På översta kullen av Filipstads nya kyrkogård vilar i ett 1895 fullbordat gravkapell John Ericssons stoft. – Stadens vapen är en harneskklädd ryttare i silverfält. – Staden anlades på grund av privilegier, utfärdade av Karl IX 6 april 1611, och erhöll sitt namn efter hans yngste son, Karl Filip. Till följd av tvister mellan bergsmännen och borgarna samt en eldsvåda, som 1694 lade större delen av staden i aska, förlorade den 11 april 1695 sina privilegier och lades under landsrätt. 

Genom en k. resolution 15 dec. 1720 bestämdes, att 50 familjer skulle få bo kvar på platsen och att densamma skulle ”blifva en köping eller marknadsplats, hvarest bergsmän måge drifva köpenskap med brukspatroner, bönder och stadsbor, sälja sitt tackjärn och tillhandla sig ätande och nötande varor till sina bergsbruk”. Några år senare erhöllo ytterligare tio familjer bosättningsrätt, och Filipstad fick (1731) egen justitiarius, men först 1835 fulla stadsrättigheter. 

Filipstads bergslags kanal, i Värmland, mellan sjöarna Daglösen och Lungen med Alkvättern m. fl., fullbordades 1857. Slussarna har en längd av 28,8 m., en bredd av 3,8 m. och ett djup av 1,8 m. Kanalen, som före anläggningen av Östra Värmlands järnväg förmedlade trafiken mellan Filipstad och Sjöändans lastningsplats och järnvägsstation vid Bergsjön och då trafikerades av flera ångbåtar, användes numera obetydligt, i det inkomsterna under 1906 utgjorde endast 151 kr. Från Alkvättern fortsätter den s. k. Knapfors kanal längs Timsälven ned till Bofors järnvägsstation. 

Filipstadsgranit, petrogr., en i friskt tillstånd violettgrå, vittrad, mera röd, vanligen porfyrisk granit med stora, ofta oligoklaskantade fältspatsindivider i en glimmerrik och stundom hornbländeförande, medel- till småkornig grundmassa. Förekommer inom östra Värmland och angränsande delar av Dalarna och Västmanland, ävensom kring norra delen av Vättern samt i trakterna söder och sydöst om Linköping. 

Filipstads norra bergslags järnväg, en Filipstads norra bergslags järnvägsaktiebolag tillhörig, smalspårig (0,891 m.), 17 km. lång järnväg, som utgår från Bergslagernas järnvägars station i Filipstad i nordlig riktning förbi Änggruvorna, Agegruvorna och Finnmossegruvorna till Nordmarks hytta och gruvor. Vid ändpunkten, Nordmarks station, anknyter densamma till Nordmark-Klarälvens järnväg. Banan som öppnades för allmän trafik 3 april 1876, trafikeras av denna senare järnväg. Byggnadskostnaden uppgick 31 dec. 1905 till 924,243 kr., varav för rullande materiel 103,950 kr. Järnvägsbolagets styrelse har sitt säte i Filipstad. Aktiekapitalet är 319,400 kr. och kan utgöra högst 400,000 kr. 

(Nordisk familjebok, Uggleupplagan 1908)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s