Textarkivet

Kommer Sverige att gå under?

Om Sverige går under som svenskt land så finns det orsaker till det. Just nu tyder det mesta på att Sverige verkligen kan gå under etniskt och kulturellt. Svenska folket är på väg att bli en minoritet i sitt eget land. De mest pessimistiska betraktarna av samhällsutvecklingen ser inte så mycket hopp om att landet och folket ska kunna bestå i framtiden bortsett från att vi riskerar att bli en liten folkspillra utan inflytande över det som en gång var vårt. Pessimisterna är ofta äldre personer som har sett skillnaderna mellan det gamla Sverige och det nya Sverige och också har sett orsakerna till att landet förändras. De som inte ser några direkta hot eller som tror att Sverige minsann kommer att fortsätta vara ”som det är” i all evighet är ofta de yngre som inte sett eller upplevt det gamla Sverige med de seder och traditioner som då utgjorde normen. De yngre optimisterna behövs, men de äldre pessimisterna behövs också för att hitta vägar till överlevnad. Vägar som vi gått på förr, men som har övergivits. För att kunna överleva måste vi först upptäcka vad som är fel i vår tid och sedan åtgärda felen, men inte genom att göra nya fel utan genom att göra rätt. Att göra fel kan vara både kontraproduktivt och onödigt slöseri med tid och resurser. 

Delar av Sverige har redan gått under. Betongförort efter betongförort är områden som det en gång bodde enbart svenskar i, men som efterhand förvandlats till oigenkännlighet. De heter allt från Rinkeby till Rosengård och är ett resultat av en medveten politik som påtvingats svenska folket. Om en dag i Rinkeby är en dag i helvetet så kan en dag i Sundborn i Dalarna eller på Utö i Stockholms södra skärgård vara rena himmelriket i jämförelse. Men istället för att skapa fler himmelriken skapar politikerna fler helveten när de förvandlar tidigare helsvenska orter till först mångkulturella och sedan mångkriminella orter. Det finns gott om trivsamma platser i landet som ännu inte blivit förstörda, men de är allvarligt hotade redan idag. Att motsätta den förstörelsen av landet borde vara en självklarhet för varje ansvarsfull svensk.

Sverige är idag också så kulturellt söndrat att om det uppväxande släktet skulle få uppleva några dagar i det gamla Sverige så skulle de chockas. För det första var folk prydligt klädda när de befann sig ute i samhället. Skulle någon ut och handla eller bara promenera i någon stad så satte man på sig fina vardagskläder. Det handlade om att vara respektfull mot andra och att visa sig från sin bästa sida. 

Folk var hövliga på ett helt annat sätt än idag. Man hälsade artigt på varandra och ungdomar visade respekt för äldre. Redan i hemmen lärde sig ungdomar hur man skulle uppföra sig mot andra människor och att lärdomarna från hemmen skulle följas. Föräldrarnas råd kunde man i familjen diskutera kring, men att lyssna och respektera var självklart. Ungdomar som var på väg att frigöra sig och ville gå ut på kvällarna för att träffa vänner var alltid prydligt klädda. Det var en självklar sedvänja att vara så prydlig som möjligt inför vänner och på det sättet också visa att man kom från en bra familj. 

Moralen var hög och den var det av flera skäl. Att ha umgänge med vem som helst har alltid varit skamligt. Det var olämpligt för att man riskerade att få oönskade barn, kanske med någon slashas som inte hade de kvaliteter som normalt ska ställas på en blivande far. Då skulle hela släkten få skämmas och i värsta fall kunde kvinnan stå där som ensamstående med ett barn. Hon hade då visat upp en mindre bra sida av sig själv och hennes föräldrar fick skämmas inför släkten och omgivningen. Den sociala miljön som begärde ett gott uppförande och en blivande förälder av bra kvalitet var en del av vår kultur. Det gav också resultat i form av bra familjer och barn som fick växa upp i hela och väl fungerande kärnfamiljer. 

När en ung kvinna träffade en man så informerade hon sina föräldrar om vad som var på gång. De fick träffa mannen och göra en bedömning av hans kvaliteter. När mannen sedan skulle fria till henne gick han först till fadern med frågan och om fadern godkände friaren kunde han gå vidare med sitt frieri till kvinnan. Genom dessa traditioner kunde olämpliga män sållas bort och lämpliga män kunde träda in i familjegemenskapen och föra det goda arvet vidare. Den här ungefärliga sedvänjan (som varierat en aning över tid) som har varit vår kultur sedan hednisk tid är det som har skapat ett folk med goda kvaliteter. Under förkristen tid var lojaliteten till ätten och familjen av högsta betydelse och det var under hela den eran som folkets kvaliteter vaskades fram. Senare kunde lojaliteten till en påtvingad gud väga tyngre även om de folkliga sedvänjorna bestod så mycket att folket överlevde ända in i vår tid.

Sedvänjan om trohet och lojalitet till familjen började upplösas på allvar efter mitten av 1900-talet när preventivmedel blev vanliga och särskilt när p-piller kom. Då inleddes en era som fick kulturen och traditionerna att börja krackelera. Unga par med en lovande framtid kunde nu sätta stopp sätta stopp för barnafödande, genom att skjuta upp familjebildningen. De kunde satsa på karriären vilket gjorde att första graviditeten sköts upp flera år och barnen i varje familj blev färre. Begåvade kvinnor som lätt kunde göra karriär på grund av sin begåvning valde oftare karriären istället för minst tre barn som var vanligt tidigare. Om färre begåvade kvinnor föder allt färre barn så blir resultat färre begåvade barn i samhället. P-piller blev ett sätt för många som var lämpliga att bilda familj tidigt att senarelägga familjebildningen, vilket bidrog till färre barn. Istället för tre-fem barn som var vanligt för 100 år sedan blev normen efter p-pillerrevolutionen ett eller två barn. Vi fick en obalans i samhället som utnyttjades av krafter som inte brydde sig om det svenska folkets väl eller framtid utan hade andra agendor.

År 1971 slopades sambeskattningen som innebar att ett gift par vardera beskattades med hälften av den sammanlagda inkomsten, vilket var en fördel för en familj. Sambeskattningen slopades 1971 som ett led i att tvinga ut fler kvinnor på arbetsmarknaden. En relativt familjevänlig skattepolitik blev en dolkstöt i ryggen för många familjer. När kvinnorna uppmuntrades att göra karriär istället för att bilda familj var det ytterligare en del i en politik som skulle skada Sverige på lång sikt.

Många svenska män hade inga invändningar mot att kvinnor åt p-piller. Nu kunde de förlusta sig med olika kvinnor utan att behöva ta ansvar för några barn. Familjerna var på väg att upplösas, gamla normer var på väg bort och värre skulle det bli. 1974 beslutade riksdagen att införa en lag som innebär att varje kvinna som önskar har rätt att avbryta sin graviditet när hon vill före den 18:e veckan. Det var en kraftig liberalisering av en tidigare lag där abort endast var tillåtet av medicinska, humanitära eller rashygieniska skäl.

Aborter blev istället för ett ingrepp som var nödvändigt av medicinska skäl ett komplement till preventivmedel i en tid där ansvarslöshet bredde ut sig i samhället. Sverige har det högsta antalet aborter i Norden med omkring 35 000 utförda aborter varje år. Sedan fri abort infördes har över en miljon foster aborterats i Sverige och de flesta av dem hade säkert kunnat födas och bli söner eller döttrar i väl fungerande familjer. Det hade varit bra för Sverige.

Medan vi valde bort barn antingen genom att äta p-piller eller att göra abort istället för att bilda sunda familjer och ge plats för flera barn började makthavarna att importera arbetskraft och ”flyktingar” till Sverige. För att få svenskarna att acceptera inflödet av stora grupper människor från främmande kulturer påstods att vi behövde dem inom vissa näringsgrenar eller att vi tog emot dem för att hjälpa människor på flykt. Ungefär samma argument har använts sedan början av 1970-talet för att dupera folket och ge någon slags legitimitet åt en politik som var på väg att börja söndra landet.

Svenskarna var nu på väg att förlora sina traditioner, sin identitet och sina möjligheter att ifrågasätta en politik som var påtvingad. Vi styrdes av ett mäktigt socialdemokratiskt parti som var så starkt att de kunde göra som de ville. De ändrade inriktning ganska plötsligt vilket författaren Roland Huntford kunde vittna om i sin bok ”Det blinda Sverige” som publicerades 1972. Han skrev:

”Ännu i slutet av 1950-talet blev konventionell nationalism med lätt bismak av längtan tillbaka till den tid då Sverige var en stormakt, den läxa som inpräntades i skolbarnen. Ett årtionde senare hade detta svängt över till en styrd och ledd internationalism, uttryckt i solidaritet med de underutvecklade länderna. Ett bra exempel på den makt de centrala myndigheterna har att dirigera vad som läres. Skolöverstyrelsen föreskrev denna ideologiska helomvändning och blev omedelbart åtlydd. Skolbarn och ungdom som lämnat skolan framvisade över hela landet samma åsikt, något de alltid gjort, och det på statens befallning.

Det var också på partiets befallning. Vid den tidpunkten hade det socialdemokratiska partiet beslutat att intresset för u-länderna och stöd till dem i form av teknisk hjälp var politiskt fördelaktigt.” 

Medan svenskar uppmuntrades att inte föda barn ökade invandringen till Sverige och det propagerades systematiskt för att inbilla folk att vi behövde importera arbetskraft från södra Europa. Efter några år av sådan invandring beslutade politikerna i riksdagen 1975 att Sverige skulle bli mångkulturellt. Det var ytterligare ett steg i en nedåtgående spiral för Sverige och inga offentliga debatter i ämnet förekom eftersom Sverige i praktiken var näst intill en totalitär stat när det kom till vissa frågor som inte ficks ifrågasättas. 

Någon hade bestämt att Sverige skulle ”öppnas”. Sverige skulle inte längre få vara svenskt. Landet skulle förändras i grunden och bakom den idén fanns politiker, finansmän och opinionsbildare. Utländskt ägande i Sverige blev vanligare. Svenska företag köptes upp och det utländska inflytandet över landets ekonomi ökade. 

1994 hölls en folkomröstning om EU-medlemskap och efter omfattande propaganda från näringslivet och vissa liberala tankesmedjor med stora resurser röstade en majoritet av svenskar för ett medlemskap utan att begripa de långsiktiga konsekvenserna. Debatten i landet var styrd och kraftigt vinklad till förmån för ett medlemskap. Medlemskapet skulle innebära fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. En majoritet av svenska ansåg alltså att det var bra att överge sin nationella självständighet och låta sig styras av byråkrater i andra länder.

Sverige fortsatte att förändras etniskt och kulturellt utan att det förekom några som helst offentliga debatter om det. Inte ens om Sverige skulle gå under på grund av den politiken så skulle det debatteras offentligt. Det makthavarna bestämde fick inte ifrågasättas eftersom Sverige nu hade blivit ännu mer totalitärt – när det kommer till vissa frågor. Den 24 november 2010 såg Fredrik Reinfeldt till – att i det tysta – ändra i grundlagen och skriva in att Sverige numera är ”mångkulturellt”. Den åtgärden kan mest liknas vid en statskupp eftersom saken inte debatterades offentligt. Sveriges Television och andra monopolmedia gav i sann totalitär anda sitt tysta medgivande till denna statskupp.

Den 16 augusti 2014 höll Fredrik Reinfeldt talet ”öppna era hjärtan” som var en uppmaning till svenska folket att acceptera storskalig migration till Sverige i form av ”flyktingmottagande”. Då hade Sverige ändå ökat antalet migranter kraftigt, vilket Fredrik Reinfeldt personligen såg till. Under Reinfeldts tid som statsminister fick långt över 800 000 migranter uppehållstillstånd.

Under hösten 2015 öppnade den svenska regeringen dörren för storskalig migration av människor från Mellanöstern och Afrika och samtliga myndigheter var involverade i att placera ut dem över hela landet. Som mest kom det omkring 10 000 migranter i veckan. Statsminister Stefan Löfven sade: ”Mitt Europa tar emot människor som flyr från krig, solidariskt och gemensamt. Mitt Europa bygger inte murar, vi hjälps åt när nöden är stor.” Men den storskaliga migrationen handlade bara till liten del om ”människor som flyr från krig”. De flesta var lycksökare och hade dessutom redan passerat länder där de hade kunna få skydd om de hade varit verkliga flyktingar. Den svenska staten med alla sina myndigheter samordnade mottagandet och bidrog på det sättet till något som mest liknade en kollektiv självmordspolitik.

2016 införde Socialdemokraterna en Bosättningslag (Lag 2016:38) som innebär att alla kommuner är tvingade att ta emot ”nyanlända invandrare” utan att kunna överklaga sådana beslut.

2016 fick 163 005 migranter uppehållstillstånd och när Stefan Löfven senare låtsades strypa delar av migrationen hjälpte Sveriges Television till att sprida lögner och myter som inte hade med verkligheten att göra. SVT framställde nu migrationen som ”liten”. Allt för att hjälpa Löfven att framstå som ansvarsfull.

Sedan har uppluckringen av nationen Sverige fortsatt helt utan offentliga debatter om utvecklingen eller konsekvenserna av den vettlösa politiken. Och den fortsätter dag efter dag år efter år. Om det fortsätter på den inslagna vägen går Sverige oundvikligen under.

Det går endast att lösa Sveriges problem genom att folket i så stor utsträckning som möjligt ändrar sin beteenden och hittar tillbaka till gamla sedvänjor samt omfamnar dem i så stor utsträckning att det märkbart påverkar åtminstone delar av samhället. Vi behöver ersätta en familjefientlig politik med en familjevänlig politik. Vi behöver ersätta en svenskfientlig politik med en politik som ger svenska folket hopp och framtidstro. För att kunna göra det behövs politiker med förstånd och hjärta för Sverige som förstår vad som är bäst för folket. 

Gräv där du bor! Upptäck din egen ort eller din kommun och se vilken spännande historia den har. Det finns säkert mycket att lära sig om hur förfäderna levde och vilka umbäranden de gick igenom för att överleva och ge sina barn en dräglig tillvaro. Ta med dig familj och vänner till historiska platser och ge dem kunskaper om hur det var förr.

Stöd svenska småföretag! Undvika att handla i globala handelskedjor om du inte måste. Försök ge stöd åt svenska småföretag och gynna småföretagare så långt det går.

Uppträd föredömligt! Uppträda föredömligt, artigt och korrekt i alla sammanhang. Det gjorde våra förfäder som idag är ett utrotningshotat folk. Bli som de var!

Respektera äldre! Respektera alltid äldre människor. Idag är alldeles för många totalt respektlösa för äldre, vilket är särskilt tydligt när vi ser ut äldre rånas, misshandlas och blir bedragna av människor som inte borde få vistas i vårt land. Att bete sig illa eller ohyfsat mot äldre är osvenskt, okultiverat och ociviliserat. 

Bo så bra du kan! Om du har oturen att tvingas bo i eller nära något betonggetto så kan du höja din boendekvalitet genom att flytta till något bättre, kanske till någon helt annan ort, till en by eller till landsbygden. Alla har inte möjlighet att flytta hur som helst, men många önskar att de kunde. Ofta kan det med hjälp av planering och arbete ändå fungera.

Bygg nya relationer! Framtiden i Sverige kommer att tvinga fram nya vänskapsband mellan människor som delar Sverigevänliga värderingar. De hot vi ser mot Sverige idag kommer att förvärras och det är bra om du inte står ensam med dina tankar.

Skapa en stark familj! Det gäller särskilt unga personer som växt upp i ett familjefientligt samhälle. Följ de gamla sedvänjorna och fria till din flickvän när det är dags. Glöm inte att fråga hennes far om tillstånd först. Planera för minst 3-4 barn och håll ihop familjen. Blir ett föredöme för alla i din omgivning! Håll ihop släkten!

Rösta rätt! Nu gäller det att stoppa förfallet och hotet mot svenska folket. Det finns flera partier i Sverige som vill lösa de problem som politikerna från gammelpartierna har skapat. Landsbygdspartiet, SD och AfS är tre av dem. Det finns också flera lokala partier som Habodemokraterna i Habo och Örebropartiet i Örebro. Att ändra på politiken går inte om man inte ens röstar på bättre partier. Bra information kan man få på Swebbtv, Exakt24, Samnytt, Katerina Magasin och Fria Tider.

Men varje individ har också en skyldighet att göra betydligt mer än att lägga en röst. En gång hade vi allmän värnplikt för att vi skulle kunna försvara landet. Idag är försvarsmakten en del av problemet genom att de legitimerar ett stort inflöde av potentiella fiender istället för att försvara landet.

Det normala borde vara att svenskar också har företräde till arbete, bostäder och social service. Tyvärr finns inga sådana bestämmelser vilket i praktiken är diskriminerande mot svenskar och gör många svenskar till andra klassens medborgare.

Samma ämne:

Det heter inte Sambo

Trolovning (1919)

Vett och etikett anno 1910

Krönika: Från artighetskultur till normlöshet.

Normlöshet eller normfasthet

Boktips: Hur mår egentligen våra barn?

Vänskap, kärlek och tradition

Massinvandring till döds

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s