Textarkivet

Gustaf Wilhelm Palm (1810-1890)

Gustaf Wilhelm Palm, målare, född 14 mars 1810 på Herrelöf vid Kristianstad, död 20 september 1890, blev 1828 elev vid akademien i Stockholm, började 1831 utställa små landskap, gjorde 1833 en studieresa till Norge och utgav 1837 två häften litograferade Croquier efter naturen. För att söka bot för en ögonsjukdom reste han 1837 till Berlin, fortsatte med ett litet understöd hemifrån resan söderut, genom Ungern, Wien, Venezia till Rom, dit han anlände sommaren 1840. Där gjorde han stora framsteg och fick avsättning för sina tavlor – flera av dem såldes till Ryssland, England och Amerika. 

gustaf-vilhelm-palm-T

Gustaf Vilhelm Palm

Från 1847 var han akademiens stipendiat under två och ett halvt år. Under den oroliga tiden 1848 var Palm liksom andra i Kom bosatta konstnärer inskriven i borgargardet, men enligt hans egen utsago deltog han aldrig i någon strid. Efter ett längre besök på Sicilien begav han sig 1851 till norra Spanien och därifrån till Paris och återkom i december 1852 till Stockholm efter 16 års frånvaro. Han blev nu ledamot av konstakademien och var teckningslärare i dess principskola från 1859, till dess skolan indrogs vid slutet av 1878, då han erhöll avsked. 

Han fick vice professors titel 1881. I kamratkretsen kallades han ”Palma vecchio”. Det var genom italienska landskap Palm vann sitt namn som målare, och den italienska naturen förblev hans bästa område. Redan hans kamrater i Rom fann hans sätt att arrangera och idealisera naturen överdrifvet. Hans tavlor – landskap, stadsutsikter, gatpartier – är med mycken smak komponerade och med största omsorg genomarbetade; blommor och träd är utförda med vetenskaplig noggrannhet. Färgen är klar och brokig, men saknar atmosfäriskt och koloristiskt liv. 

Hans främsta verk äro hans teckningar efter naturen, där hans plastiska stil kommer förträffligt till sin rätt (många teckningar på Nationalmuseum, såväl teckningar som målningar i Konstakademien). Bland hans målningar från Italien äger Nationalmuseum Utsikt vid Civitá Castellana (1846), Canal Grande i Venezia (1860) och Ariccia i aftonsol (1864). Nämnas böra även Insurgenternas avtåg från Civitá Castellana (1849), Neapel (1854), Selinunt (1857) och Colosseum (Säfstaholmsgalleriet). Efter sin hemkomst målade Palm även motiv från svenska städer i en teknik, som blev alltmera hård och sträv, och i en kolorit utan nordisk karaktär. Flera gånger varierade han Riddarholmskanalen i Stockholm efter skisser från 1835 (ett exemplar 1875 i Göteborgs museum, ett annat 1880 i Nationalmuseum) liksom S:t Hansgatan i Visby och Östergatan med domkyrkan i Lund 1827 (1868, tillhör staten, deponerad i Lunds universitets konstmuseum). I Göteborgs museum och Östergötlands museum finnas landskap av Palm En samling trädstudier är utgiven i litografi. –

(Från Nordisk familjebok, Uggleupplagan)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s