Textarkivet

Hjalmar Mörner (1794-1837)

Karl Gustaf Hjalmar Mörner, greve, (son till Gustaf Fredrik) målare, född 7 maj 1794 i Stockholm, död 15 september 1837 i Paris, genomgick krigsskolan och blev 1810 kornett vid Smålands lätta dragoner, följde 1813 regementet till Tyskland, anställdes vid generallöjtnant Skjöldebrands stab och var med i slagen vid Grossbeeren, Dennewitz, Leipzig och Bornhöved, där han erhöll tapperhetsmedalj. 

hjalmar-morner-T

Hjalmar Mörner

1816 reste han till Rom för att bli konstnär och stannade där till 1828, en tid som konstakademiens stipendiat. Han var en jovialisk sällskapsbroder, älskvärd och opraktisk, som konstnär skapad till tecknare, improvisatör, visade livlig iakttagelseförmåga och kvick karakteristik, då han fick skissera efter verkligheten. Hans bestående verk falla inom teckningens område. Det första är Il carnevale di Roma (1820), en samling raderingar i  konturteckning. Mörner hade först tecknat hela serien av karnevalsfigurer och episoder som fris för ett rum i skulptören Byströms hem i Rom. Frisen, som sedan uppsattes i Byströms villa på Djurgården, ägs nu av Nationalmuseum. Mörner studerade emellertid till att bli historiemålare. Utan solidt underlag målade han med stor möda Slagen vid Grossbeeren och Dennewitz (1824, för konungen) och Kalabaliken i Bender (1825), redde sig relativt bättre med enklare motiv, som Häst i stall (1820, Stockholms slott), Röfvare i berglandskap. Tiggande gubbe och Oktoberfest vid Monte Testaccio (1825, Nationalmuseum). 1827 tecknade han i Neapel en följd folkscener, som han utgav i litografi i Paris 1828: Scènes populaires de Naples. Hemkommen samma år – han hade 1823 fått ryttmästares n. h. o. v. – utgav han i litografi Reseminnen från Frankrike, Tyskland och Italien (6 hftn, 1829) och Stockholmska scener (4 hftn, 1830), utförde även en allt annat än lyckad fris, Odens ankomst till Sverige (1829), på Rosendal (han var medlem av Götiska förbundet och kallades där Hjalmar Romfarare). I London, där han vistades 1830-36, utgav han Miscellaneous sketches of contrasts (1831) m. fl. litografiska album. 

1836 överflyttade han till Paris. Hjärtlidande blev orsak till hans död. Mörners sista handteckningar, litograferade af J. Cardon, utkom i 2 häften 1839. Mörners var knappast annat än en spirituell dilettant, men hans teckningar äga liv och karaktär, och hans Stockholmsbilder – källarscener, visiter, supéer med alltid roliga, ibland träffsäkert återgivna typer – ha stort intresse som spegelbilder av 1830-talets huvudstadsliv. En akvarell, Karl X Gustaf vid Prag (1837), finns på Nationalmuseum, likaså ett självporträtt i pastell från Mörners ungdom och ett antal teckningar. 

(Från Nordisk familjebok, Uggleupplagan)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s