Finspångs slott började byggas 1668 av Louis De Geer (1622–1695). Slottet ritades av den holländske arkitekten Adriaan Dortsman och stod klart 1685. Under 1700-talet tillkom slottsflyglarna. De kanoner som finns utanför slottet tillverkades 1866 och 1885.
Slottsparken började anläggas 1690 och byggdes ut i etapper fram till 1820. I parken finns Auroratemplet som byggdes 1791 och lusthuset Lugnet från 1821. Orangeriet uppfördes 1832 och under 1850-talet byggdes broarna i gjutjärn över vattendragen.
Under åren 1764-1815 uppfördes arbetarbostäderna på Bruksgatan.
Värdshuset, Bruksgården, Messingskammaren och Bruksmuseet samt slottet och industrin en av landets vackraste och intressantaste bruksmiljöer, ”Bruksmiljöernas Drottningholm”, som Karl-Gustaf Hildebrand (f. 1911) skrev i boken ”Svenskt järn”. (Wikipedia)
Slottet ägdes länge av släkten De Geer med ägs idag av företaget Siemens.
Länkar:
Finspång (Finspong), landt- och bruksegendom samt kanonverkstad i Östergötlands län, omfattade enl. femårsberättelsen år 1900, då det odeladt egdes af Aktiebolaget Finspångs styckebruk, 64 65/96 mtl jordbruksfastighet i Hällestads, Risinge, Regna, Vånga, Skedevi. Ö. Eneby, Kvillinge, Simonstorps och Tirserums socknar, taxerade till 2,796,800 kr., samt annan fastighet och frälseräntor med ett tax.-värde af 1,643,700 kr., bl. a. F., 2 mtl frälse säteri med 1 mtl ladugård, i Risinge socken, vid Finspångsåns utlopp i sjön Dofvern, jämte 2 masugnar, 1 lancashirehärd, valsverk, ett större och ett mindre tackjärnsgjuteri, klippspiks-, rälsspiks- och hästskofabrik samt mekanisk verkstad eller kanonverkstad, Butbro sågverk och hyfleri vid bolagets järnväg F.–Lotorp, Lotorps järnbruk, Stens bruk vid Grafversfors, Grafversfors stenhuggeri och sliperi samt Näkna såg och hyfleri. F. var då den största possessionen i Östergötland med en egovidd af omkr. 45,000 har, däraf omkr. 3,000 har öppen åker.
Af detta eger Aktiebolaget Finspångs styckebruk kvar i Hällestads socken: 16 11/12 mtl jordbruksfastighet, tax. till 547,700 kr. (1906), samt annan fastighet, tax. till 37,500 kr., däraf frälseräntor 10,000 kr., Djurshytte såg (med 2 ramar) och Ströms kvarn (3 par stenar); i Risinge socken: 20 67/480 mtl jordbruksfastighet, tax. till 823,400 kr., annan fastighet och frälseräntor 48,100 kr., däraf Översäters tegelbruk 3,000 kr.; i Regna socken: 4 9/16 mtl, tax. till 185,500 kr., annan fastighet 9,600 kr., däraf Björkö kvarn (3 par stenar) 6,000 kr.; i Vånga socken: 3 1/4 mtl, tax. till 193,100 kr., annan fastighet 2,300 kr.; i Kullerstads socken: Ljusfors ångsåg, tax. till 25,000 kr.; i Stjärnorps socken: frälseränta med ett tax.-v. af 1,500 kr., och i Tirserums socken 1 mtl, tax. till 38,000 kr. –
Till det 1902 bildade Stens bruks aktiebolag höra i Risinge socken: Finspongs säteri, 2 mtl (tax.-v. 138,000 kr.), jämte 7 7/40 mtl underlydande, tax.-v. 389.800 kr., samt annan fastighet, tax. till 1,804,900 kr., bl. a. F. järnbruk med 2 masugnar (f. n. ej i bruk), stångjärnsbruk, gjuteri, fin- och grofvalsverk, hästsko- och spikfabrik, kvarn (med 5 par stenar och 2 par valsar), slakteri och bageri, Butbro sågverk och hyfleri (med 2 ramar och 3 hyfvelmaskiner), Lotorps bruk med 10 lancashirehärdar och 2 martinugnar, en större manufaktursmedja med 5 ånghammare och yxfabrik; i Hällestads socken: en lägenhet med elektricitetsverk (tax. till 60,000 kr.); i Skedevi socken: 1/4 mtl, tax.-v. 23,000 kr.; i Kvillinge socken: 1 1/2 mtl, tax.-v. 133,500 kr., samt annan fastighet (2 masugnar) tax. till 384,900 kr.; i Simonstorps rocken 7 1/24 mtl, tax. till 482,300 kr., och annan fastighet, tax. till 50,000 kr. Det 1903 bildade Aktiebolaget Nordiska artilleriverkstäderna (aktiekapital 2,7 mill. kr.) inköpte då samtliga vid F. och Lotorp belägna industriella verk och anläggningar samt inom Risinge, Hällestads och Vånga socknar belägna egendomar, omfattande omkr. 3,350 har; men vid 1904 års början övertog Stens bruks a.-b. dessa egendomar med undantag af den mekaniska verkstaden med dithörande anläggningar samt ett område af 168,5 har, hvarå sedermera uppförts nybyggnader till ett värde af 617,529 kr., däribland kanonverkstad (se fig. 2), smedja, träbearbetningsverkstad och ångpannehus samt en större och en mindre uppsättningsverkstad. Dess fastigheter voro 1906 tax. till 566,000 kr., däraf 19,500 kr. för jordbruksfastighet.
Det på en holme i Finspångsån belägna F:s slott (se fig. 3) grundlades 1668 af Louis De Geer d. y. och fullbordades af dennes sonson överintendenten Louis De Geer 1742. Det där förr förvarade stora biblioteket, omkr. 30,000 bd och häften, såldes 1904 till Norrköpings stad. Tafvelsamlingen på F. var en af de äldsta och rikhaltigaste i Sverige och omfattade enl. 1809 års katalog 250 n:r, men minskades s. å. till hälften vid arfskiftet efter frih. J. J. De Geer, tillökades sedermera af K. E. Ekman till 224 n:r, i synnerhet nederländska och svenska mästares taflor (enl. katalog af G. Göthe, 1894), men har sedan dess väsentligen skingrats. I en slottsflygel finnes ett kapell, där gudstjänst förrättas af brukspredikanten. Slottet omgifves af en särdeles vacker park, som prydes af orangerihus med alfreskomålningar, tempel, holmar, förenade med parken genom broar, samt vattenkonster och monument. Vid F. finnes ett större skolhus, dessutom länslasarett med läkare, värdshus, apotek, postkontor, telegrafstation m. m. Vid gården ligger F. järnvägsstation, hvarifrån linjer utgå till Pålsboda och Norsholm samt en Stens bruks aktiebolag tillhörig linje (7 km.) till Lotorp. Skogarna, hvaraf omkr. 22,500 har tillhöra aktiebolaget Finspångs styckebruk och 15,000 har Stens bruks aktiebolag, ha i flera årtionden vårdats rationellt genom en skogsodling, hvartill knappast någon annan enskild egendom torde kunna uppvisa motstycke. Af torfmossarna (flera tusen har) tillverkas årligen (vid Börgöl, Olstorp och Sandudden) stora mängder bränntorf. I förening med landtbruket drifves äfven en betydande mejerihandtering. Vid F. anlades af K. Ekman en fiskodlingsanstalt, som 1891 övertogs af staten, hvarefter där uppfördes ett zoologiskt laboratorium.
Tillverkningen utgjorde 1906 vid F. 3,644,7 ton stångjärn och stål, 130 ton valstråd, 2,049,7 ton söm- och annat finjärn samt 183 ton stångjärnsafhugg (sammanlagdt värde 6,88 mill. kr.), och förarbetades däraf 257,3 ton gjutgods, 1,197 ton plåt, 1,489,5 ton klippspik och 388 ton hästskor, med ett sammanlagdt värde af 613,400 kr. Arbetarnas antal var 66 vid järnverket och 135 i verkstaden. Vid Lotorp var tillverkningen s. å. 5,881 ton lancashiresmältstycken, 5,081 ton martingöt och 20,9 ton gjutgods (värde 1,132,300 kr.), 2,828 ton blooms, billets och plåtämnesjärn, 458,9 ton stångjärn och stål samt 598 ton ånghammarsmiden för afsalu (tills. värde 556,765 kr.), och förarbetades däraf 97,8 ton gjutgods, 35,5 ton yxor (21,324 st.) och diverse järnmanufaktur för 21,800 kr. Arbetarnas antal var 171 vid järnverket och 30 i verkstaden. Vid F. har bolaget anlagt en ny kraftstation för en kostnad af 450,000 kr., hvarigenom hela vattenkraften, omkr. 1,280 hkr, uttages i ett fall och överföres på elektrisk väg till resp. förbrukningsställen, bl. a. till de flesta arbetarbostäderna och omkr. 150 hkr medelst en omkr. 6 km. lång ledning till Lotorp. Vid Grafversfors (Stens) masugnar tillverkades 10,987,4 ton smidestackjärn, bessemer- och martin- samt gjutgods med ett värde af 783,250 kr. Vid stenhuggeriet och sliperiet därstädes ha levererats flera stora arbeten till byggnader såväl i Sverige som i Danmark. – Aktiebolaget Nordiska artilleriverkstäderna, som förfogar över 2 fasta ångpannor, 20 borrmaskiner, 5 fräsmaskiner, 20 hyfvelmaskiner, 61 svarfmaskiner samt 22 maskiner af annat slag, tillverkade i sina verkstäder vid F. 41 ton projektiler af tackjärn, 258,6 ton projektiler af stål och 54 st. kanoner af stål, diverse järnvägsmateriel, arbetsmaskiner och maskingods för tills. 1,256,800 kr. Arbetsstyrkan var 283 man.
Grufdrift förekom i dessa trakter redan på 1300-talet, men först ett par årh. senare möter man namnet F. I en skattelängd från 1535 uppräknas fem bönder i F. 1572 och 1573 nämnes F:s hammare l. järnbruk i en skatteredogörelse för Hällestads och Vånga bergslag. Den drefs då för kronans räkning, men var förfallen. 1580 började nya bruksbyggnader uppföras under ledning af Willam de Wijk, och af räkenskaperna framgår, att. där byggdes kvarnrännor, hytta och hammarsmedja, götos kulor o. s. v., men äfven stångjärn och spik tillverkades. Afkastningen motsvarade ej omkostnaderna, och enligt kontrakt af 1 febr. 1587 bortarrenderades ”F. bruk och gård med Orga hammare och en hytta på Vånga bergslag” för 5,194 rdr till nämnde de Wijk. 1593 förnyade hertig Karl överlåtelsen, och efter de Wijks död 1595 fick sonen W. Willamsson 7 april 1598 tillåtelse att behålla det, men då han befanns tillhöra Sigismunds anhängare, vardt han 11 aug. s. å. fängslad och skjuten, hvarefter hans egendom indrogs till kronan. Hertig Karl lät nu fogden över Östgöta bergslag övertaga förvaltningen af F., som kom att tillhöra hertig Johans hertigdöme. Under hans tid förföll F. genom vanskötsel, så att det, när det 1618 åter kom under kronan, överlämnades 16 juli 1618 ”med dess bruk och underliggande län” på 6 års arrende till Velam Gilliusson de Besche mot en årlig afgift af 5,675 77/156 rdr specie. Förläggare var egentligen Louis De Geer, och sedan han blifvit svensk medborgare (1627) och fått svenskt adelskap (1641), köpte han 1641 hela F:s gods, som då bestod af 79 1/2 hemman jämte 5 1/2 hemman i Dannemora bergslag, för 50,557 rdr 38 öre 6 1/2 penning in specie i afräkning på sina stora fordringar hos kronan. De Geer gjorde F. till ”den svenska storslöjdens förnämsta härd”. Det innehades sedermera af släkten De Geer (af vilken en gren 1797 blef friherrlig med namnet De Geer af F.) till 1841, då sista sjättedelen däraf såldes till arfvingarna efter utrikesministern grefve af Wetterstedt (gift med en dotter till förste frih. De Geer af F.), som vid sin död 1837 egde 5/6 däraf. Dessa arfvingar (styfsönerna riksmarskalken grefve A. F. N. Gyldenstolpe och kammarherren grefve K. A. Gyldenstolpe samt desses systerdöttrar frih. E. J. Leijonhufvud och fröken Ch. E. Troil) egde F. gemensamt i flera år och hade till förvaltare K. E. Ekman (se Ekman 5), som 1856 köpte hela F. Detta tillökade han genom nya inköp, hvarjämte han utvidgade bruksrörelsen, förbättrade landthushållningen i alla riktningar och uppdref skogsskötseln. 1885 bildade han Aktiebolaget F. styckebruk, till vilket samtliga egendomar och verkstäder överlämnades. 1902 frånsålde detta bolag sina industriella verk och anläggningar jämte närmast bruken belägna egendomar till Stens bruks aktiebolag och Aktiebolaget Nordiska artilleriverkstäderna.
(Nordisk familjebok, Uggleupplagan, 1908)
Kategorier:Slott och herresäten
Kulturbilder 