Museum

Voxnabruk, Ovanåker (Woxna bruk)

Voxnabruk (Woxna bruk) är en småort och tidigare brukssamhälle i Ovanåkers kommun med omkring 125 invånare.

Historia

Voxnabruk har på många sätt en spännande historia. Många kända personligheter har varit involverade i driften av bruket. En av dem är Wilhelm Kempe som 1881 blev ägare till Voxna bruk Furudals bruk, Ljusne bruk och Dalfors bruk. Bruket har under sin tvåhundraåriga historia drivits av 17 olika brukspatroner.

Voxna bruk var i slutet av 1700-talet ett av Nordens största järnbruk där omkring 1 000 personer verkade och bodde. Fem generationer av Jussi Björlings förfäder arbetade där och det var Jussis farfar som tog namnet Björling när han som mästersmed flyttade från Voxna till Strömsbruk.

Voxna gamla masugn

År 1724 upptäcktes järnmalm i Gymåsberget. Efter det ansökte assessor Anders Swab om att få anlägga ett bruk vid Selmån i Ovanåkers socken och kalla det Voxna bruk. 1726 erhölls bergsprivilegium som innefattade masugn och en hammare med två härdar. Masugnen placerades där för att det fanns god tillgång på skogsråvara. Grundarna av masugnen var Anders Swab, Johan Urlander, Henrik Gahn och Johan Munktell.

År 1838 revs den gamla hyttan och en helt ny byggdes upp med underdel av huggen gråsten. År 1857 byggdes den om igen och gjordes högre. 1874 stängdes hyttan men stångjärnssmidet vid bruket fortsatte till 1888.

Smedjan

I Voxnabruk började man framställa järn 1726. En stångjärnssmedja byggdes 1893 på samma plats där det tidigare funnits en stångjärnshammare som förstörts av brand. Tackjärnet till smedjan hämtades från Ljusne. Järnbruket lades nedefter första världskriget och i stället arbetade man en tid med stålframställning. 1932 lades smidestillverkning ned. Den gamla masugnen och det som var smedjan ligger på olika platser i Voxnabruk.

Herrgården

Voxna Herrgård började byggas 1791 åt den då nyblivne bruksägaren J C Müller. Voxna bruk. Byggnaden uppfördes på samma plats där en äldre herrgård funnits. Den revs av Müller som lät byggmästaren Lars Rehnvall från Bollnäs bygga den nya herrgården.

Fastigheten är byggd av slaggsten och korsvirke och fasaden är vitputsad. Byggnadsstilen är en blandning av rokoko och gustaviansk klassicism och herrgårdens storlek gör att den ibland kallas för Hälsinglands enda slott.

Under brukstiden fungerade slottet som pensionat, semesterhem och sommarkoloni för barn till bolagets anställda.

Ett klocktorn i barockliknande stil tillkom år 1800.

Under 1970- och 1980-talet tillverkade Dr Skora från Hamburg vaxdockor som ställdes ut på herrgården. Så länge dockorna fanns att se på herrgården besöktes den av över 60 000 personer om året. 1983 flyttades de först till Huskvarna och köptes sedan upp av Pigge Verkelin på Gotland. Det har länge funnits önskemål om att få tillbaka dockorna till herrgården vilket kan vara på väg att realiseras.

Idag används herrgården som konferensanläggning och festvåning.

svenska kulturbilder

Herrgården

svenska kulturbilder

Del av Smedjan

svenska kulturbilder

Masugnen

Länkar:

Voxna hembygdsförening

Jussi Björlingsällskapet

Litteratur: Skogen bakom palatset, av Ingalill Jansson

Voxnabruk och masugn:

Kategorier:Museum

Märkt som:,

1 svar »

  1. Hej!
    Mina fädernerötter kom till Voxna Bruk från Lekeberg (Närke) omkring 1742. I Voxna träffade personen en ung tjej omkring 16 år. Historien från 1742 till 1744 är okänd. Då 1744 flyttade paret till Dahlfors Bruk där min ana blev masmästare. Tillbaka till Voxna Bruk omkring 1750, blev han kolare och paret fick 4 barn (tre pojkar och en flicka). En av pojkarna född 1757 var både knippsmed i Forsbacka och Strömbacka. Tillbaka till Voxna Bruk blev han uppsättare i den den masugn som revs 1838. Då hade hans liv tagit slut sedan länge i lungsot. Han dog 1807. Nu söker jag för min släkthistoria vad hans änka kunde sysselsätta sig med efter 1807. Tidigare hade hon arbetat som piga. Jag utgår här från det var svårt att få förskoleplats. I England vid denna tid sysselsatte sig kvinnor med handarbeten av olika slag fram tills dess affärsmännen ville ha full kontroll över produktionen, men det är en annan historia Jag är nyfiken!
    Hälsar Hans Kihlberg (nämnde knippsmed/uppsättare Johan Pehrsson tog tillsammans med sin bror Lars år 1779 efternamnet Kihlberg!)

Lämna en kommentar