Kastelholms slott i Sunds socken på Åland började byggas i slutet av 1300-talet. Första gången det omnämns är i riksdrotsen Bo Jonsson Grips bouppteckning 1388. Det byggdes ursprungligen på en holme, men på grund av landhöjningen har slottet bara vatten långs två sidor.
Kastelholms slott uppfördes ursprungligen som en försvarsborg och omnämns första gången år 1388. Slottet fungerade som administrativt centrum för Åland fram till år 1634 när Åland upphörde att vara ett eget slottslän.
Under Engelbrektsupproret 1434 intogs Kastelholm av en bondehär under Erik Pukes befäl. År 1507 intogs slottet av en dansk flotta under Sören Norrby.
Under Gustav Vasas tid blev slottet ett kungligt jaktslott och Gustav Vasa vistades där med sin familj några månader under första delen av år 1556. Sonen hertig Johan fick Finland och Åland som hertigdöme och vistades på Kastelholm åren 1557, 1559 och 1561. Hösten 1571 satt Erik XIV och hans hustru Karin Månsdotter fängslade där. Slottet besöktes av Gustaf II Adolf år 1616 och 1622.
Efter en brand år 1619 byggde ståthållaren Stellan Otto Mörner upp slottet igen och gjorde det mer representativt.
När en stor brand bröt ut 1745 förstördes större delen av slottet vilket innebar slutet för slottsepoken. Norra längan som klarade sig bra i branden fungerade sedan som spannmålsmagasin.
Kastelholms slott är Ålands enda slott. I närheten finns friluftsmuseet Jan Karlsgården som är Ålands motsvarighet till Skansen.
Vallgraven och pålverket
Slottet ligger på en udde, vid ett långt och smalt sund i den östra delen av fasta Åland. I väster sluttar terrängen brant ner mot vattnet, medan sluttningen österut är mindre markant. Under medeltiden hade slottet varit kringflutet av vatten.
I mitten av 1500-talet hade landhöjningen, som på den här delen av Åland uppskattas till c:a 0,5 m per 100 år, medfört att området söder om slottet blivit torrlagt. Av denna anledning beslöt man sig för att gräva en vallgrav som skulle skära av landförbindelsen åt söder. Vallgraven omnämnes i skriftliga källor för första gången 1546, då bönder i trakten beordrades hit för att göra dagsverken.
Under 1400-talet anlades i vattnet runtomkring slottet ett pålverk vilket hade till syfte att hindra direkt landstigningen från sjösidan. Pålverket kompletterades flera gånger och torde omkring 1500 ha omfattat upp till 31 000 granpålar i tredubbla rader. Pålarnas var 2-8 m långa, med diameter på 8-14 cm och var försedda med vassa toppar.
Idag är slottet en välbevarad ruin och fungerar som ett museum.
Slottets historik:
1388: Slottet nämns första gången i källorna i kvarlåtenskapen efter Bo Jonsson Grip.
1434: Slottet dras in i Engelbrektsupproret.
1507: Slottet plundras och förstörs av den danske sjökrigen Sören Norby.
1514-18: Länsherre Hemming Gadh rustar upp slottet.
1521: Duellen mellan två riddare i maktkampen mellan kung Gustav Vasa och Kristian II.
1530: Gustav Vasa besöker slottet.
1537-56: Gustav Vasa beordrar ombyggnader och gör slottet till kungligt jaktslott.
1556: Gustav Vasa besöker slottet; sonen Johan blir hertig över Finland och Åland.
1571: Erik XIV hålls fängslad på slottet av sin bror Johan III.
1599: Kastelholm blir indraget i striden mellan hertig Karl och kung Sigismund.
1619-1620: Vådeld förstör borgen.
1624-31: Slottet återuppbyggs av den siste ståthållaren.
1634: Slottet införlivas med Åbo län.
1714-1740: Stora ofreden. En palissad av timmer uppförs framför slottets östra del.
1745: Kungsgården och slottet förstörs i eldsvåda.
1772: Slottet brinner. Kungsgården flyttas från Slottsholmen till västra sidan av sundet.
1809: Under ryska tiden och fram till 1932 är Norra längan sädesmagasin.
1891: Den första restaureringen påbörjas.
1933-1984: Ålands kulturhistoriska museum inryms i norra längan.
1982-2001: Slottets senaste restaurering.
Kategorier:Slott och herresäten
Kulturbilder 