I ett intressant reportage i mars 2023 gör tidningen Amelia en genomlysning av konsekvenserna av spermadonationer. Artikeln har skrivits av Josefin Olevik och innehåller flera uppgifter som är okända för många.
En kvinna som blivit till efter en spermadonation gjorde en dna-test och upptäckte då att hon hade ett stort antal halvsyskon som var helt okända för henne. Efter ett samtal med ett av dessa syskon framkom att hon kunde ha 70 syskon på olika håll i världen. Varje år föds i Sverige omkring 1 000 barn som en följd av spermadonation.
När någon har undersökt förhållanden bakom en spermadonation så har många allvarliga missförhållanden upptäckts. Några exempel:
– Läkare har använt sina egna spermier för att göra sina patienter gravida.
– Ärftliga sjukdomar har fått spridning till många som fått sperma av donatorer som inte var friska.
– Sperma från andra än donatorer har använts olovligen.
– Risken att personer som är släkt träffas och skaffar barn ökar när fler barn föds genom donationer.
– Många som fötts genom donation känner inte till sin bakgrund.
– Finns det risker med genetiska defekter på donationsbarn?
Så här skriver Akademiska sjukhuset om spermadonationer:
Spermiedonation innebär att ni som barnlöst par kan få donerade spermier om utredningen visat att mannen har nedsatt kvalitet eller saknar spermier, om ni är ett lesbiskt par eller om du är ensamstående kvinna.
Vilka erhåller behandling med donerade spermier?
Samkönade kvinnliga par
Kvinnor som vill bilda familj på egen hand
Heterosexuella par där mannen saknar eller inte har fungerande spermier. Detta kan vara medfött eller orsakat av sjukdom. En annan indikation kan vara genetiska faktorer som riskerar att föras över till barnet.
Vi är på väg mot ett samhälle där homosexuella par tillåts både adoptera och ta emot sperma från donator för att få barn, något som blir vanligare. Vi är också på väg mot ett samhälle där den traditionella och svenska kärnfamiljens status krymper.
I ett TV-program med Carina Bergfeldt den 17 mars fanns festfixaren Micael Bindefeld och hans man Niclas Sigurdsson med för att berätta om hur de fick sin son. Sonen tillkom genom ett arrangerat surrogatmödraskap i USA. Surrogatmödraskap är en ren affärsuppgörelse där man köper ett ägg med en uppsättning egenskaper från en donator.
Paret genomförde sin beställning i USA där surrogatmödraskap är en etablerad affärsverksamhet. Man kontaktar någon som vill bli surrogatmamma och sedan blir hon bärare av ett barn som inte är hennes. Ett befruktat ägg från någon annan förs in i livmodern som används för att föda fram ett barn som bäraren inte blir släkt med. Det är en djupt omoralisk handling och en metod som inte är tillåten i Sverige.
Paret letade aktivt efter en viss typ av personlighet och ville ha ett barn med judisk mor. Kanske fanns andra egenskaper som de sökte efter med på deras kravlista. Alla genetiska särdrag kan man beställa, som sportintressen, musikalitet och annat.
Att detta är synnerligen oetiskt råder det inga tvivel om. Hur mår ett sådant barn när han eller hon växer upp och får klarhet om sin bakgrund?. Man vet ju av erfarenhet att adopterade kan ha både ärftliga sjukdomar och må dåligt av att växa upp utan sina biologiska föräldrar i en miljö som de känner sig främmande i. Även internationella adoptioner är en på många sätt omoralisk hantering. Barn borde rimligen få växa upp i det egna landet och den egna kulturen. Man kan ju föreställa sig det omvända, att en svensk familj adopterar bort sitt barn till någon i Kina. Det är omoraliskt på många sätt.
Paret Bindefeld-Sigurdsson berättade i programmet om hur de blev ”pappor”.
Niclas Sigurdsson: Det är en ganska lång urvalsprocess. Dels så får man alternativa äggdonatorer presenterade för sig där dom har en självbiografi där de beskriver vem de är som person och sedan så beskriver de sin familj bakåt i tiden. Vi hade en lång lista vi tittade på, men till slut valde vi bara någon. För mig var det bra att man hade någorlunda längd.
Niclas Sigurdsson: Där (i USA) är surrogatmödraskap en etablerad business och det kändes väldigt bra att göra det på det sättet eftersom det är ett ganska omdiskuterat ämne.
Micael Bindefeld: Vi hade sett någon dokumentär för länge sedan från Ukraina om flickor i Ukraina som bär andras barn och det ville vi inte vara med om, Indien också likaså. Här kändes det som om det var kontrollerat och vi fick en otroligt fin kontakt redan från början med den tjejen som sedan skulle bära Simon och vi kände oss trygga med henne och hennes familj och vad hon stod för.
Niclas Sigurdsson: Vi träffades på intervjuer och sedan var det en utvärdering efteråt både av oss och av henne. Vi fattade våra beslut var för sig och så var det en match. Det blir ju ett ömsesidigt beslut i den processen.
Micael Bindefeld: Vi kände mycket tydligt att det inte bara var en affärsuppgörelse utan att hon var oerhört tydlig med från första samtalet att hon hade alltid velat hjälpa barn och någon barnlös familj, så hon hade bestämt sig för att hon ville hjälpa två killar som ville ha barn. I ett surrogatmödraskap så är det då en äggdonator, en spermie och den här flickan som vi pratar om bär barnet. Det är inte hennes biologiska barn utan hon är livmodern så att säga.
Micael Bindefeld: Vi letade aktivt efter en judisk flicka (som var äggdonator).
Det är samtidigt viktigt att påpeka att man inte kritiserar barn som är adopterade eller har fötts på konstgjord väg, men att det är tillåtet att ha åsikter om sådana regler och processer.
Samma ämne:
Folkutbytet fortsätter, åtgärder saknas
Kraftigt minskat barnafödande
Det heter inte Sambo
Svenska familjer mer splittrade än någonsin
Normlöshet eller normfasthet
Krönika: Från artighetskultur till normlöshet.
Trolovning
Vänskap, kärlek och tradition
Vett och etikett anno 1918.
Om bröllop bland allmogen under 1500-talet.
Etniska svenskar är snart i minoritet i sitt eget land
Enklare att byta namn innebär en uppluckring av traditioner och identitet.
Bröllopsseder på Gotland.
Så här ser den demografiska hotbilden ut i Sverige
Kategorier:Tankar om samhället
Kulturbilder 
1 svar »