Fornminnen

Fornlämningsområdet Digerrojr, Gotland

På gränsen mellan Garda och Lau socknar finns ett omfattande fornlämningsområde från bronsåldern (1800-400 f.Kr). I områdets mitt ligger det stora röset Digerrojr. Enligt traditionen är Gotlands förste hövding i Sudertredingen begravd där.

På 1701 års karta betecknades området som Rojrskogen (rojr = röse). Det är en talande beteckning, för norr och söder om det stora röset finns gravfält med sammanlagt 14 skeppssättningar, ett flertal stensättningar, resta stenar och en slipskåresten (svärdslipningssten).

Placeringen invid sockengränsen gör området extra intressant. Det kan visa att en del socknar på Gotland har mycket gammal grund.

En 1 kilometer lång skogsstig förbinder fornlämningarna med varandra.

Skeppssättning

Rösen och skeppssättningar är gravar och de på Gotland vanligaste fornlämningarna från bronsåldern. De flesta skeppssättningar ligger i nordsydlig riktning vid den dåtida kusten.

Ca 350 skeppssättningar finns på ön. De är byggda av tätt ställda stenar. Ofta ligger flera skepp tillsammans, ibland till och med sammanbyggda. Deras längd varierar. Den största skeppssättningen finns i Gnisvärd i Tofta. Den är 46 meter lång.

På detta lilla gravfält finns, förutom resterna av en skeppssättning, en låg stensatt grav, sk stensättning och 4 resta stenar. Det är möjligt att de resta stenarna utgör återstoden av ytterligare en skeppssättning.

Digerrojr

Bronsåldersröset Digerrojr är 5 meter högt och 35 meter i diameter. Enligt folktron har det lagts över Graipr, hövding i Sudertredingen och sonson till Tjelvar, den förste som enligt Gutasagen landsteg på Gotland.

Röset byggdes under tidig bronsålder, ca 1800-1100 f.Kr. På ön finns ca 400 storrösen. Några av dem är torvtäckta. De flesta ligger längs den dåtida kusten och vid farleder.

Bronsålderns människor levde ett rörligt liv med jakt, fiske, boskapsskötsel och jordbruk. De placerade gärna gravar i utmarker för att markera sina revir.

Mestadels är rösen gravplats för flera personer. Under stenmassorna finns ofta staplade murar, torn eller kistor av kalkstenshällar. Förutom skelett i kistor kan brända ben av människa påträffas bland stenarna. Sydväst om rösen finns ibland resta stenar eller kistliknande konstruktioner, vid vilka de kan ha offrat. Så är fallet här.

Om många rösen berättas sägner, oftast förknippade med troll. Om detta berättas följande:

En bonde från Folkedarve i Garda ville ha trollens guldbägare. En klok kärring rådde honom då att plöja nio varv runt röset och förse sina kläder med korstecken, innan han en bestämd natt begav sig till röset, ridandes på en hingst med svansen i knut. Vid röset skulle han be trollen om att få dricka och när han fått bägaren i sin hand skulle han snabbt slå ut drycken och sätta sig i säkerhet.

Bonden gjorde som han blev rådd. Tack vare de nyplöjda fårorna fick han ett försvarligt försprång, eftersom de förföljande trollen var så små, att de först måste springa i alla de nio fårorna runt röset. Vid kyrkogården var de dock nästan ikapp. Då kastade bonden bägaren över muren och sig själv på ett kors. Där blev han sittande till gryningen, då prästen kom och befriade honom.

Gravfält

Under senare delen av bronsåldern (ca 1100-400 f.Kr.) byggdes gravar i form av skepp. Till skillnad från rösen är skeppssättningar ensamgravar.

Efter det att den döde bränts på bål, krossades och tvättades benen och lades i ett lerkärl, ibland utformat som ett litet hus. Små gåvor som en rakkniv eller pincett kunde också få följa med. Urnan placerades i en stenkista i eller invid skeppssättningen.

Här finns 9 skeppssättningar, de flesta sedan länge plundrade och i dåligt skick. På gravfältet finns också en slipskåresten i röd granit med 4 sliprännor. Det finns många teorier om slipskårestenar, men ännu vet man inte hur det använts.

(Texter från informationstavlor på platsen)

Det man slås av vid besöket är att den här stora anläggningen är igenvuxen och vanskött. Informationstavlorna är av äldre datum och delar av stigen genom skogen är igenväxt av höga ormbunkar. Här vilar några av de första gotlänningarna och platsen förtjänar bättre underhåll och bättre skyltning. Men i Sverige är många fornlämningar bortglömda, igenväxta eller bara dåligt skötta. När det gäller betydande platser som Digerrojr borde den av respekt för Gotlands historia vara väl underhållen.

Samma ämne:

Gårdsbutiker på Gotland
Torsburgen, Gotland
Verktygsskatten från Mästermyr på Gotland
Graute gård, Gotland
Gotlandsvisan
Lojstahallen, Gotland
Gotlandslagen
Katthammarsviks hantverkshus, Gotland
Petesgården i Hablingbo, Gotland
Kauparve, Lärbro socken, Gotland
Bröllopsseder på Gotland. (1908)
Kastalen i Fröjel, Gotland
Intressanta platser – Bungemuseet, Gotland
Trullhalsars gravfält på Gotland
Tjelvars grav på Gotland
Gålrum i Alskogs socken på Gotland
Runstenar: Gotland
Bildstenar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s