Museum

Långbans gruvby, Filipstad

Sedan medeltiden har östra Värmland, som är en del av den mellansvenska bergslagsbygden, präglats av järnhanteringen och dess kringverksamheter.

Detta är ett särdrag i landskapet att malmfyndigheterna är belägna längst österut, i de stora gruvfälten Persberg, Nordmarksberg och Långban.

Innan järnmalmen började brytas, utgjorde Långban inte någon boplats i egentlig mening. Yxhuvud i grönsten påträffades visserligen på 1940-talet och daterades till omkring 4000 f.Kr., men hur de hamnat där är höljt i dunkel.

Under senmedeltid började emellertid en liten gruvby växa fram när hytta och hammare anläggs och civilisationen började bryta mark.

År 1540 omtalas i Gustav Wasas jordebok 15 hyttor på det värmländska järnberget. Till en början framställdes smidbart s.k. osmundsjärn, men från mitten av 1500-talet övergick man på Gustav Wasas order, till att i en ny typ av hyttor, masugnar, producera ett hårt tackjärn, som sedan i hammarsmedjor på nytt smältes och smiddes ut till smidbart stångjärn, som under lång tid förblev Sveriges viktigaste exportvara.

Från 1800-talets slut drabbades den svenska järnhanteringen av ”den stora bruksdöden”. Den orsakades av att ny teknik, med stenkol som bränsle istället för träkol, uppfunnits i England.

Den hårdnande konkurrensen från utlandet gjorde att merparten av de små träkolshyttorna och hamrarna lades ned. Bara några få av de större moderniserades och överlevde.

Vid de värmländska gruvorna fortsatte brytningen, men från 1950-talet började nedmonteringen av gruvindustrin. I Långban upphörde brytningen 1972, Persberg 1980, Nordmark-Tabergs gruvor stängdes för gott 1981.

Värmlands enda gruva som fortfarande är i drift är Gåsgruvan, som ligger ca 15 km söder om Långban.

Samma ämne:

John Ericssongården
Filipstad, Värmland
Nils Ericsson (1802-1870)
John Ericsson (1803-1889)
Borgviks bruksmiljö, Grums
Gårdsbutiker i Värmland

(Information från skylt på platsen)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s