Olika ämnen

Stjälphyttan, Filipstad, Värmland

Vid hyttorna tillverkades tackjärn, en produkt som var alltför kolhaltig för att kunna användas till annat än gjutning. För att göra järnet smidbart förädlades det till stångjärn vid något av de många bruken med sina smedjor.

Den första hyttan vid Stjälpet (som förr stavades Stjelpet) erhöll sina privilegier 1664. Den var ursprungligen en s.k. hjälphytta till den betydligt större Nordmarkshyttan, några kilometer söderut, men blev 1699 avskild som självständig. Malmen hämtades från de närbelägna gruvorna på Nordmarksfältet.

Verksamheten vid hyttorna utgjorde aldrig någon helårssysselsättning. Många av dem stod övergivna flera år i sträck på grund av virkes- eller vattenbrist. De sju bergsmän som tillsammans ägde och brukade Stjälphyttan i början av 1700-talet blåste tackjärn enbart vintertid under 7 á 8 veckor.

Östra Värmland har under gångna århundraden präglats av malmbrytning och järnhantering. Hyttorna byggdes där det rinnande vattnet kunde utnyttjas för att driva bälgar, blåsmaskiner, slaggstampar och malmkrossar.

Hyttruinen består idag av en hyttruin, tre slaggvarp, två husgrunder och en vattenränna. Hyttruinen är kallmurad av gråstensblock och förstärkt med järnkrampor. I mitten av hyttruinen finns en pipa murad av stenskiffer med gråsintrad slagg.

(Information delvis från skylt på platsen)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s