Sevärda platser

Skampålens torg, Djurgårdsstaden, Stockholm

Skampålens torg kallas platsen efter en skampåle i form av en båtsmansfigur, som stod här. De dömda fästes vid en halskedja. Figuren stals en höstnatt 1849.

På Södra Djurgården har det funnits skeppsvarv sedan slutet av 1600-talet. Under första hälften av 1800-talet byggdes och reparerades här åtskilliga skepp, broggar, skonare, galeaser, koffar, jakter, slupar, pråmar och lustfartyg. Fregatten af Chapman, som nu är vandrarhem och ligger förtöjd vid Skeppsholmen, byggdes här, liksom i ångans tidiga år flera ångfartyg och ångslupar.

Redan på 1600-talet hade Tjärhovet flyttats från Södermalm till Beckholmen. Tjärhov kallades den lokal där tjära ”vräktes”, dvs befriades från vatten och kokades till beck – en brandfarlig verksamhet, som skulle ligga långt från bebyggelsen.

Torget och Breda gatan har bevarat mycket av sin karaktär från den tid då Djurgårdsstaden var varvsarbetarnas, tjärvräkarnas och båtsmännens hem. Sedan Djurgårdsvarvet lags ned år 1865 fann en del av varvsarbetarna sysselsättning vid Tegelviksvarvet men bodde kvar i Djurgårdsstaden. Det fanns ångslupsförbindelse mellan Allmänna gränd och Tegelviken.

Den lilla röda stugan vid torget byggdes 1749. Den är timrad och panelad och har brutet tak mot öster och sadeltak mot väster. Fönsterluckorna stängdes nattetid med en skruvbult inifrån. Skruvbultens hål syns i fönstrets mittpost. Fönsterluckorna har små kikhål ut mot torget. Huset disponeras av Djurgårdens hembygdsförening.

Längs Breda gatan står en rad hus med fina detaljer. Det är panelade timmerhus målade i ljusa oljefärger och med skulpterade dörr- och fönsteröverstycken i empirstil. Några har fönsterluckor som hakas fast med s.k. vridpilar för att inte slå i vinden. Huset till höger, Breda gatan 7, har hantverksmässigt utförda plåtarbeten på stuprören. Det grå huset till vänster, Breda gatan 8, har två portar invid varandra. Den vänstra är den stensatta körporten in till gården. På gårdarna låg ofta ytterligare bostadshus, stall, bodar och dass.

Bebyggelsen i Djurgårdsstaden utgör ett s.k. reservatsområde. Sådana omfattar ett antal fastigheter i ett bevarat kulturhistoriskt värdefullt område som exempel på rester av den gamla staden.

(Information från skylt på Skampålens torg)

Djurgårdsstaden är idag ett litet område (nära nuvarande nöjesparken Gröna Lund) som började bebyggas i början av 1700-talet. Idag finns välbevarade byggnader från 1700- och 1800-talet. En byggnad som är märkt Djurgårdsbageriet uppfördes 1852 åt bagaren Johan Thiel. I området som bebos av omkring 200 personer finns också ett antal hyreshus som uppfördes på 1930-talet. Djurgårdsstaden hette tidigare Båtmansstaden och donerades av Drottning Kristina till Amiralitetens krigskassa för att inrätta sjukhus och bostäder för sjömän. Ett kvarter som heter Krigsmanskassan hette tidigare Kyrkogården efter en begravningsplats för sjömän som fanns där.

Djurgårdsstaden ska inte förväxlas med Norra Djurgårdsstaden som är en helt annan och nybyggd stadsdel.

Samma ämne:

Sveriges fulaste byggnad

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s