Textarkivet

Fredrik August Dahlgren (1816-1895)

Fredrik August Dahlgren, författare, född 20 september 1816 i Nordmarks socken i Värmland, död 16 februari 1895 på Djursholm, blev student i Uppsala 1834 och filosofie doktor 1839, ingick 1841 såsom e. o. tjänsteman dels i Riksarkivet, där han tjänstgjorde till 1861, och dels i Ecklesiastikdepartementet, där han 1862 blev protokollssekreterare, 1871 expeditionssekreterare, 1874 t. f. chef för byrån för hälso- och fattigvårdsärenden samt 1878 kansliråd och chef för nämnda byrå, från vilken plats han tog avsked 1882. 1866 invaldes han i Musikaliska akademien (vars preses han blev 1878) och 1871 i Svenska akademien 1875-80 var han av sistnämnda akademi utsedd till ledamot i Direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk. 

Dahlgren försökte sig tidigt som skald, med utgångspunkt i och beroende av romantiken, och erhöll 1841 andra priset i Svenska akademien för skaldestycket Sappho på Levkas. Denna osjälvständiga, efterklangsromantiska diktning tynade emellertid och lämnade plats för en originell, realistisk hembygdsdikt. Redan under sin vistelse i Uppsala, där han företrädesvis idkade estetiska och språkliga studier, hade Dahlgren författat visor på sin hembygds allmogemål, vilka, länge bekanta för trängre kretsar och först 1842 offentliggjorda i ”Värmlandstidningen”, väckte uppmärksamhet såsom i hög grad vittnande om förtrolighet med folkets språk, lynne och uppfattning. 

Jämte flera på senare tider författade utgavs de 1875 under titeln Viser på värmländske tongmåle deckta åttå Fredrek på Rannsätt (gården Ransäter ägdes av Dahlgrens fader), vilken samling 1876 utkom i en ny upplaga (”annre pränte”) och samma år efterföljdes av Speller nye viser på varmlanske tongmåle, deckta åttå Fredrek på Rannsätt. Dessa ingick jämte några Sprett sprang nye viser i en samling av år 1886 (ny upplaga med nya tillägg och levnadsteckning 1896). Flera af dessa sånger har, särdeles inom Värmland, blivit verkliga folkvisor, t. ex. i den första samlingen: Å jänta å ja’ samt Nils Annerssas vise (”Ja’ fråger fan ätter hårrgåls-Ola”). Dahlgren har genom dessa visor, som han själv tillmätte föga betydelse, skapat vår första egentliga allmogedikt av konstnärlig halt och blivit vår förste dialektskald. Humor, åskådlighet och stor berättarförmåga utmärka dikterna, vilka både i ämnesval och behandlingssätt är av utpräglad egenart. De har varit av stor betydelse för Frödings värmländska diktning. 

Från sin hembygd hämtade Dahlgren ämnen jämväl till dramatisk framställning. 27 mars 1846 uppfördes första gången på Kungliga teatern pjäsen Värmlänningarne, sorglustigt tal-, sång- och dans- spel (1846; 6:e upplagan 1903), vilken mer än något annat skådespel tillhör vår inhemska stående repertoar. Av Dahlgrens dramatiska originalarbeten har vidare uppförts Elisif (1846), Kyssen (samma år), Ett äfventyr på Stegeborg (1853) och Kaffeförbudet (samma år). Det är likväl mest såsom översättare och bearbetare, som Dahlgren verkat i den svenska scenens tjänst. I synnerhet under den tid, då han var Kungliga teaterns litteratör (1857-61), offentliggjordes av honom en mängd översättningar, för vilka han 1866 fick pris av både Vetenskapsakademien (det Letterstedtska) och Svenska akademien (det s. k. kungliga). De förnämsta av Dahlgrens översättningar är Shakspeares ”Romeo och Julia” (1845), ”Macbeth” (1858), ”En midsommarnattsdröm” (1860) och ”Förvexlingarna” (1861) – de tre sistnämnda otryckta -, vidare Heibergs ”Elfjungfrun” (1857), Calderóns ”Lifvet en dröm” (1858; 2:a upplagan 1880), Lessings ”Nathan den vise” (1863, otryckt) och Moretos ”Stolthet mot stolthet” (1873). 

Om den svenska teaterns och dramatikens historia har Dahlgren gjort sig högeligen förtjänt genom sina Anteckningar om Stockholms theatrar (1866), vilket arbete, utom en svensk teaterhistoria i sammandrag, innehåller förteckningar över alla svenska skådespel och baletter, som uppfördes på Stockholms teatrar 1737-1863, med uppgifter om författare, översättare, bearbetare o. s. v. samt biografiska notiser om kungliga teatrarnas personal åren 1773-1863. 

Under sin tjänstgöring i Riksarkivet förvärvade Dahlgren stor skicklighet i tolkningen av handskrifter såväl från Sveriges medeltid som från senare tider. Bland de källskrifter han utgivit må nämnas ”Handlingar rörande Skandinaviens historia”, del. 30-40 (1849-60) och av den nya följden del. 1-5 (1861-66), B. P. v. Chemnitz ”Der königlich schwedische in Teutschland geführte krieg” (d. 3-4, 1855-59), ”Lagförslag i Carl IX:s tid” (i ”Handlingar rörande Sveriges historia”, ser. 2, 1864) samt D. H. Hunds ”Konung Erik XIV:s krönika” (1847), 3:e delen av ”Ett fornsvenskt legendarium” (1865-74; samlingen hade ordnats af G. Stephens) och ”Skrifter till läsning för klosterfolk” (1874-75) – de tre sistnämnda arbetena äro intagna i ”Samlingar utgifna af Svenska fornskriftsällskapet”, vilket sällskaps sekreterare Dahlgren var från dess stiftelse (1843). 1849-55 ombesörjde han första upplagan af Erik Gustaf Geijers samlade skrifter. 

Även som lexikograf utvecklade Dahlgren en betydande verksamhet. 1854 anställdes han som amanuens hos Svenska akademien och fick som sådan uppdrag att samla språkprov för akademiens ordboksarbete. Han åstadkom också högst betydliga samlingar i sådan riktning; särskilt må nämnas, att han samlade och alfabetiskt ordnade språkprov ur Gustaf I:s bibel (ungefär 40,000 samt ur alla 1500-talets på svenska tryckta skrifter ävensom ur de förnämste vittre författarna från 1600-talet och förra hälften av 1700-talet m. fl. Det var jämväl Dahlgren, som utarbetade Svenska akademiens Ordlista över svenska språket (1873; 6:e upplaga, 1889, var den sista av Dahlgren redigerade) och som utgav, med ändringar och tillägg, den af K. A. Hagberg bearbetade delen av akademiens Ordbok över svenska språket (A, 1870). 

1854 redigerade Dahlgren samma akademis ”Handlingar”. Se H. Hildebrands inträdestal i Svenska akademien (i ”Sv. akademiens handlingare ifrån år 1886”, del X, 1896), G. Fröding, ”Fredrek på Rannsätt” (i ”Ord och bild” 1896), och Lotten Dahlgren, ”Ransäter” (1905; 3:e uppl. 1906). 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s