Slott och herresäten

Löfstad slott, Östergötland

Löfstad slott ligger i Kimstads socken i Norrköping. Slottet uppfördes på 1600-talet av fältmarskalken Axel Lillie. Lillie är känd för att ha följt kung Gustaf II Adolf på fälttågen i Livland, Polen och Preussen. På grund av sin medverkan i krigen gjorde han sig en förmögenhet och kunde bygga slottet.

Arbetet med slottet pågick från 1637 till 1660. När Axel avled 1662 tog sonen, Axel Lillie d.y., över driften och och gav slottet till sin hustru, Maria Elisabeth Stenbock, i morgongåva. Slottet rustades då upp och genom att man ändrade på taken och byggde ett trapphus.

Slottet började brinna 1750 efter att en piga tappat glöd i en vävkammare och elden orsakade stora skador på slottet. När slottet sedan byggdes om av slottsbyggmästaren Håkan Eliander fick slottet sitt nuvarande utseende. Slottet ägdes vid den tiden av Hedvig Catarina de la Gardie. Hon gifte sig 1752 med Axel von Fersen d.ä. När dottern Sophie von Fersen (gift Piper) tog över slottet möblerades det upp och det blev bättre rustat för boende året runt. Axel von Fersen d.y., som var bror till Sophie besökte ofta Löfstad och reste då med vagn och hästspann mellan det egna slottet Ljung och Löfstad.

Axel von Fersen d.y. var riksmarskalk den 20 juni 1810 när han ledde liktåget med den avlidne tronföljaren prins Karl August. Efter falska rykten om att han och systern Sophie skulle ligga bakom prinsens död gav sig en folkmassa på honom och lynchade honom längs färdvägen.

Den som sist ägde slottet var Emilie Piper som var barnbarnsbarn till Sophie von Fersen. Efter henne blev slottet museum vilket var Emilies sista önskan då hon inte hade några barn som kunde ta över. Emilie var ogift och inte heller hennes syster fick några barn. 1940 tog Östergötlands museum över driften Löfstad öppnade som museum 1942. Idag förvaltas byggnaderna och ägorna av Riddarhuset.

Något som har haft stor betydelse på Löfstad är hästar och vagnar för transporter. Under 1600-talet var både vägar och vagnar obekväma för färd. Under 1800-talet kom en ny generation vagnar som var bekvämare och bättre anpassade för persontrafik. I vagnsboden som uppfördes 1783 finns en imponerande samling vagnar och samtliga är i körbart skick.

Greve Carl Gustaf Wrangel gav ut boken Handbok för hästvänner, som kom ut 1884. Wrangel blev den som pekade på hur ekipagen skulle sättas samman för att ge den bästa upplevelsen. Hästen skulle vara ädel, kusken skulle bära svart hög hatt, mörk Rick med vit halsduk och vita skinnbyxor och kragstövlar. Boken är idag en klassiker.

När Emelie Piper fick besök hade hon för vana att hämta sina gäster med häst och vagn vid slottsgrinden och själv gjorde hon gärna kvällsturer i några av sina vagnar. Den siste kusken på Löfstad var Sven Karlsson som föddes i kuskbostaden på slottet, där hans far var kusk sedan 1904.

Idag är slottet ett populärt utflyktsmål där man kan äta god mat på värdshuset, fika i caféet eller handla blomster i trädgårdsbutiken. Det finns också en slottsbod som fick en del kritik av besökare för att de hade så många föremål som var tillverkade i Asien. Det vore mer anständigt att fylla upp slottsboden med svensktillverkade produkter och hantverk från närområdet. Det vore det minsta slottsboden kunde göra för inhemska och lokala tillverkare och även för sin egen skull.

Annars är slottsboden intressant då man sparat hästarnas namnskyltar från tiden när det inrymdes ett stall där. 

Löfstad slott, Östergötland
Löfstad slott, Östergötland
Löfstad slott, Östergötland. Värdshuset.
Löfstad slott, Östergötland. Vagnsboden.
Löfstad slott, Östergötland. Vagnsboden.
Löfstad slott, Östergötland
Löfstad slott, Östergötland. Caféet.
Löfstad slott, Östergötland
Löfstad slott, Östergötland.

Löfstad slott

Löfstad, herresäte i Kimstads socken, Östergötlands län, beläget på en höjd ej långt från Kimstadssjön och allmänna landsvägen mellan Norrköping och Linköping, bebyggt med en större huvudbyggnad i tre våningar och två långa flyglar i två våningar, med torn i de yttre ändarna, uppförda av fältmarskalken greve Axel Lillie på 1650-talet. 

Efter en eldsvåda 1750 undergick slottet en modernisering, men den nuvarande inredningen är yngre; det inrymmer ett bibliotek av omkring 8 000 band och en värdefull tavelsamling, företrädesvis porträtt av Löfstads ägare och deras fränder, samt omges av trädgård och park, med en minnesvård i marmor över riksmarskalken Axel von Fersen. 

Egendomen var förr betydligt större än nu, då den omfattar 8,5 mantal i Kimstad, taxerat till 348 600 kr. (1910), och 7 mantal i Kullerstad och Borg, taxerat till 314 300 kr. Ägovidden är 2 085 hektar. Äldste kände ägaren till Löfstad är Jöns Ethersson Lillie af Greger Matssons ätt, varefter det ägdes av dennes släkt son efter fader till 1696, då det övergick till överstelöjtnanten greve Ax. Joh. Lillies änka Agneta Wrede. 

Sedan ägdes det av hennes måg riksrådet och överstemarskalken greve M. J. De la Gardie, hans måg riksrådet och fältmarskalken, greve Fr. A. v. Fersen, hans dotter grevinnan Eva Piper, hennes son överhovjägmästaren greve K. F. Piper och dennes son kammarherren greve Ch. E. Piper (d. 1902), vars dotter fröken Emilie Piper nu äger Löfstad. Ägaren av Löfstad kallar kyrkoherde i Kimstad.

(Nordisk familjebok, Uggleupplagan, 1912)

Kategorier:Slott och herresäten

Märkt som:

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s