Sevärda platser

Göta kanal

Göta kanal, Sveriges förnämsta kanalanläggning, som förenar Östersjön vid Slätbaken med sjöarna Vättern och Vänern och alltså, i förening med Trollhätte kanal, förmedlar samfärdseln mellan rikets östra och västra kust. Tanken att åstadkomma en dylik vattenväg är ganska gammal; redan den bekante Linköpingsbiskopen Hans Brask verkade ivrigt för densamma. 

Hulta sluss. Göta kanal

Gustaf I var ock betänkt på en sådan anläggning. Göta älvs kanalisering påbörjades av Karl IX och fortsattes under Gustaf II Adolfs och Karl XII:s tider, ehuru den fulländades först år 1800, men frågan om den egentliga Göta kanal fick vila till början av 19:e århundradet. Väl hade överdirektören D. av Thunberg i slutet av 1700-talet verkställt förberedande undersökningar; men den stora tanken övergick till handling först under den tid, 1808-10, då Sverige, hemsökt av de svåraste yttre och inre olyckor, syntes stå vid undergångens brant. Äran av att under så brydsamma omständigheter ha satt ett dylikt jätteverk i gång och att sedermera, trots alla ekonomiska svårigheter, all illvilja och allt småsinne ha fört det framåt mot ett lyckligt slut tillhör i främsta rummet dåv. statsrådet frih. B. von Platen. Med biträde av en inkallad engelsk mekaniker, Th. Telford, utstakade han 1808 kanalen i huvudsakligen samma riktning, som Thunberg angivit, och sedan en av Brasks efterträdare på Linköpings biskopsstol K. von Rosenstein, vid 1809 års riksdag väckt motion om kanalanläggningen, beviljade ständerna på K. M:ts förslag ett kreditiv av 1 200 000 rdr åt det bolag, som kom att bildas för kanalens byggande. 

11 april 1810 följde regeringens privilegier och reglementen för såväl kanalens utförande som den diskontinrättning, som skulle vara förenad med företaget. Kostnaderna för hela kanalarbetet beräknades då till 2 400 000 rdr. På åtta dagar tecknades aktier i det nya företaget till belopp av 4 722 900 rdr, och arbetet begyntes under ledning av en direktion, vars ordförande var v. Platen och verksammaste ledamot kommerserådet B. H. Santesson. Snart visade sig de uppgjorda kostnadsberäkningarna otillförlitliga; nya tillskott erfordrades år efter år, och fastän skarpa anmärkningar lät höra sig både i pressen och vid riksdagarna och allmänheten slutligen ansåg hela företaget förfelat, lyckades dock v. Platen med stora ansträngningar riksdag efter riksdag av ständerna utverka nya låneanslag. 

23 sept. 1822 öppnades kanalen genom Västergötland, och 26 sept. 1832, tre år efter Platens död, invigdes äntligcn hela kanallinjen med stor högtidlighet. Det stora arbetet hade då kostat omkr. 13 714 000 kr., däruti likväl inberäknad kostnaden för anläggningen av Motala mekaniska verkstad, omkr. 128 000 kr. Att kostnaden icke blev större, berodde i icke ringa mån därpå, att betydliga truppkommenderingar användes vid arbetets utförande. 

Göta kanal från Mem vid Slätbaken till Sjötorp vid Vänern utgör en vattenväg av 182 km., varav kommer på östgötalinjen 89,5 km., på Västgötalinjen 61,5 km. och på Vättern 31 km. Läggs därtill sjövägen över Vänern och längden av Göta älv med dess kanaler, 205 km., utgör hela vattenvägen mellan Östersjön och Kattegatt 387 km. Den grävda eller sprängda delen av Göta kanal utgör tillsammans 87,41 km., det övriga är segelled dels genom Vättern, dels genom sjöarna Asplången, Roxen och Boren i Östergötland samt Bottensjön och Viken i Västergötland, i vilken sistnämnda sjö kanalen nått sin högsta punkt, 91,5 m.; sänkningen därifrån till Vänern är 36,5 m. Kanalen har 3 m. djup, en bredd vid bottnen av minst 14,2 m. och vid ytan av 26,1 m. Dess 58 slussar ha 36,5 m. längd och 7,1 m. bredd. 1906 passerades kanalen av 1 600 ångfartyg och 1 736 segelfartyg om tillsammans 262 710 ton, förutom av 2 092 pråmar och diverse båtar; kanalavgifterna utgjorde samma år 243 322 kr. 42 öre. 

Kanalens angelägenheter besörjas av Direktionen över Göta kanalverk, bestående enligt 22 oktober 1875 fastställda regler för Göta kanalbolag av en utav K. M :t för 4 år utsedd ordförande, ett av fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret valt ombud, samt fyra årligen vid bolagsstämma valda ledamöter, av vilka en utses till direktör för östgötalinjen och en till direktör för västgötalinjen. Enligt samma reglemente utgör aktieägarnas kapital 4 711 800 kr. Reglemente för begagnande av Göta kanal är utfärdat 17 mars 1893, med ändring 3 juni 1904. 

Göta kanal har vunnit ett välförtjänt beröm för sina natursköna omgivningar; också befares den årligen av tusentals resande av alla nationer. De vackraste delarna av detta Sveriges ”blåa band” träffas vid Sjötorp och Forsvik i Västergötland samt i Östergötland vid Norsholm, Bergs slussar vid Vreta kloster, Brunneby, Borensberg samt framför allt vid Borenshult och Motala, där kanalens upphovsman, v. Platen, ligger begravda ”vid de vågor själv han diktat, på den strand han själv har byggt”.

Trafiken å Göta kanal har icke nått den utveckling, som man på grund av vattenvägens stora betydelse kunnat vänta, vilket huvudsakligen får tillskrivas slussarnas otillräckliga dimensioner. I våra dagar har framgången av Tysklands kanalpolitik i hög grad ökat intresset för vattenvägarnas utveckling, varvid en modernisering av Göta kanal även kommit på tal. 

(Nordisk familjebok, Uggleupplagan 1909)

Några av slussarna vid Göta kanal:

Bergs sluss, Linköping

Björnavads bro, Norrköping

Borensberg, Motala

Forsvik, Karlsborg

Göta kanal, Karlsborg

Hulta sluss, Norrköping

Kanalgrävarna, Söderköping

Norsholms sluss, Motala

Snövelstorps bro, Norrköping

Kategorier:Sevärda platser

Märkt som:

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s