Olika ämnen

Amalia Lindegren (1814-1891)

Amalia Lindegren, målarinna, född 22 maj 1814 i Stockholm, död där 27 december 1891. Hon ägnade sig, utan egentlig handledning, tidigt åt porträttritning, först i blyerts, sedan i svartkrita, på vilken färdighet hon länge levde, tämligen obemärkt. Hon började sedermera även måla porträtt i olja, fick en beskyddare i Qvarnström, som beredde henne och ett par andra damer tillträde till akademiens skolor under några månader 1849.

1850 erhöll hon ett resestipendium, vilket sedan flera gånger förnyades. Hon begav sig till Paris, målade på Cogniets och på Ange Tissiers damateljé och hemsände en Dryckesscen, vilken inköptes av konstföreningen och blev som litografi utdelad till föreningens ledamöter. Bland hennes arbeten från denna tid var Farfars undervisning och Änkan och hennes barn (båda 1853, båda i norska nationalgalleriet). I München målade hon Evangelisten Matteus (1854, i kroppsstorlek, knäböjande), reste så nedåt Italien, målade genrebilder utan större originalitet (Frieriet, världsutställningen i Paris 1855, Blind gubbe med sina barnbarn) och folktyper, bondkvinnor, barn (Flickan med apelsinen, 1855, Nationalmuseum). 

amalia-lindegren-3c

Söndagsafton i en dalstuga, 1860.

Efter ett nytt läroår i Paris kom hon hem 1856, blev samma år ledamot av konstakademien, företog 1857 en studieresa till Dalarna och fann där en miljö och en ämneskrets, som passade utmärkt för hennes lynne. Hemliv, föräldralycka, sorg och glädje målade hon med älskvärd medkänsla och mild, gärna humoristisk uppfattning. Nu tillkom de populära målningarna Lillans sista bädd (1858), Mormors öga (samma år), Söndagsafton i en dalstuga (1860; Nationalmuseum), Frukosten (1866, deponerad i Örebro museum). Som porträttmålarinna förblev hon redbar och korrekt i uppfattning och målningssätt. Bland de porträtt hon målat märkas Qvarnström (1852, konstakademien), L. A. Lindholm (ungefär samtidigt), H. Reuterdahl (1856), Karl XV, Drottning Lovisa (1859; Nationalmuseum), F. Åkerman, J. P. Lefren, A. Tidemand (1861; Göteborgs museum), J. av Kléen, Prins Oskar och hans gemål, Signe Hebbe, Kronprinsessan Lovisa (1869; Nationalmuseum), A. Fryxell, H. Hamilton. 

Amaila Lindegren var en av det svenska 1800-talets mest populära konstnärer och speciellt hennes stuginteriörer från Rättvik i Dalarna. Hennes motiv användes av Artur Hazelius i tablåer med dockor i naturlig storlek på Nordiska museet.

(Från Nordisk familjebok, Uggleupplagan)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s