Textarkivet

Johan Börjeson (1835-1910)

Johan (John) Laurentius Helenus Börjeson, bildhuggare, född 30 december 1836 i Tölö socken, Halland, där fadern var komminister. Tidigt faderlös, kom han med modern till Göteborg och tillbragte under växlande sysselsättning – som sjöman, som skräddarlärling, som gravörelev – de första ungdomsåren. Enligt hans egen uppgift var det intrycken av Gustaf-Adolfs-stodens resande i Göteborg (1854), som verkade bestämmande på hans levnadsriktning. 

johan-borjeson-bildhuggare-T

Johan Börjeson i sin ateljé

1858-65 studerade han vid konstakademien i Stockholm. 1861 debuterade han på Mindre (nuvarande Dramatiska) teatern i sångspelet Farinelli, men återgick därefter till akademien. I Göteborg utställde han gruppen Heimer och Aslög, varefter han sattes i stånd att resa till Rom 1867. Han utförde där Kägelspelarna (marmor, 1870, i Göteborgs museum), gruppen Sjöjungfrur (för drottningen av Württemberg, i gips, i Göteborgs museum), Psyche och en Hästtämjargrupp (båda i gips, i Göteborgs museum) samt Fiskargosse på Capri (1875, marmor, nationalmuseum). I Rom planlades även den storslagna skissen till Monument över Sten Sture d. ä.: grupp av Sten Sture till häst jämte en fotkämpe, sockeln omgiven av många fristående figurer. Från Rom överflyttade Börjeson 1876 till Paris, där han vistades till 1879. Där utfördes Fången viking, en Kristusbild för svenska kyrkan i Paris samt Ynglingen med sköldpaddan (1879, i brons, uppställd i museiparken i Stockholm). 

john-borjesson-wennerberg

Börjesson: Byst av skalden Gunnar Wennerberg.

Börjeson bosatte sig i Stockholm 1879, blev vice professor vid akademien 1882 och ordinarie professor efter Kjellberg 1886. År 1881 erhöll han första priset för skissen till en Holbergsstod för staden Bergen (avtäckt 1883). Därpå följde E. G. Geijers staty med sockelfiguren Tanken, avtäckt i Uppsala 1888. 1890 restes i Stockholm på riddarhusets gård den på ridderskapets och adelns bekostnad efter föregående tävlan utförda stoden av Axel Oxenstierna, efterföljd 1892 av Scheele-stoden i Humlegården, samt 1893 av Nils Ericson-stoden på Centralplanen. Vid tävlan för skiss till en Ryttarstod av Karl X Gustaf hembar Börjeson åter ett första pris. Den kolossala stoden avtäcktes 1896 i Malmö. 1897 avtäcktes Karl Xl-statyn i Karlskrona, 1901 Magnus Stenbock, ryttarstaty med sockelfigurer, i Hälsingborg, och John Ericsson-monumentet, byst med sockelfigur, i Stockholm, samt 1904 Karl IX:s ryttarstaty i Göteborg. Bland öfriga arbeten av Börjeson märkas byster af N. Tessin d. y. (1887, trappuppgången i Stockholms slott), av Oskar II (1892, nationalmuseum), av J. Nordenfalk (1894), V. Rydberg (utanför Djursholms läroverk, andra exemplar i Jönköping, 1896, och på Rydbergs gravmonument i Göteborg), Gunnar Wennerberg (nationalmuseum, 1899) m. fl., vidare porträttgruppen Två syskon (utförd för grossh. Astrup), idealfiguren Simmaren (1885, glyptoteket i Köpenhamn), bronsgruppen Två bröder samt flera allegoriska gruppkompositioner, Musiken, Konstslöjden m. fl., som stannat på skissens stadium. Gruppen Tröst inköptes 1903 av nationalmuseum. 

Börjeson framstår i sina mest representativa arbeten som en högt begåvad konstnär av ett utpräglat svenskt skaplynne. Realistisk i sina uttrycksmedel, energisk och kraftig i modelleringen och med en särskild förmåga att giva fasthet och spänstighet åt sina gestalter, är han till sin allmänna riktning idealt anlagd med ett utvecklat sinne för det manliga och värdiga, för det stora och ståtliga. Hans monumentalfigurer, t. o. m. hans porträtt, bliva närmast att anse som högstämda äredikter över den framställda personligheten, med starkt framhävande hos denna av det centrala och karakteristiska, stundom ända till gränsen av det poserande, medan däremot mindre uppmärksamhet egnas de intima och individuella smådragen. Detsamma gäller i det stora hela om hans allegoriska gestalter. 1900 blev Börjeson filos. hedersdoktor i Uppsala, och sedan 1877 har han varit ledamot av konstakademien. 

– Hans son Gunnar B., f. 4 aug. 1877 i Aabensted, Danmark, blev 1898 elev vid konstakademien i Stockholm och vann 1903 kungliga medaljen. Han har utställt porträtt, grupper och interiörer.

(Från Nordisk familjebok, Uggleupplagan)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s