Olika ämnen

Johan Gustaf Sandberg (1782-1854)

Johan Gustaf Sandberg, målare, född 13 maj 1782 i Stockholm, död där 26 juni 1854, blev 1794 elev i konstakademiens principskola och 1801 i antikskolan, lärde samtidigt musik och klaverspelning och förtjänade sitt bröd genom lektioner och genom arbete på kungliga teaterns dekorationsmålarverkstad. 1808 tävlade han i akademien med Diana och Endymion och 1809 med Karl XII och hans sekreterare i Stralsund och vann flera medaljer. 1810 utställde han Uppståndelsen och 1811 Den helige Nikolaus räddar ett skepp ur sjönöd. Samma år målade han ett av en konstälskare utsatt prisämne, en Defilering på Ladugårdsgärdet. Minst av allt kunde han kallas ensidig i sina strävanden. Han försökte sig under dessa år även med mytologiska motiv, djurbilder och porträtt. 

Johan_Gustaf_Sandberg-T

Johan Gustaf Sandberg

Under den följande tiden slöt han sig till den opposition mot akademien, som hade sin medelpunkt i Sällskapet för konststudium. Han omfattade även ”göternas” strävan att väcka till liv en fosterländsk konst med motiv ur de nordiska myterna. I Götiska förbundets utställning 1818 deltog han med Valkyrior rida till striden, en stor teckning i svartkrita (Nationalmuseum). Utförd i olja, återkom kompositionen på 1820 års utställning och mottogs med beundran (nu i Säfstaholmsgalleriet). 1818 hade Sandberg målat en ny Revy på Ladugårdsgärdet för Karl Johan (Drottningholm). Schismen med akademien lade sig snart, Sandberg valdes till ledamot 1821 och blef ordinarie professor 1828. Däremot blev han aldrig i tillfälle att göra den för äldre tiders konstnärer obligatoriska studieresan till södern. 

Han fortfor att i mestadels små tavlor behandla svensk-historiska motiv: Gustaf Adolf vid Stuhm (1822, i statens ego, deponerad i Kanslihuset), Gustaf II Adolfs frieri, Katarina Jagellonika visar sin vigselring för Göran Persson (båda 1824), Gustaf Vasa i Sven Elofsons stuga, Gustaf Vasas afsked från ständerna m. fl. Men därjämte vändes hans intresse till svenskt bondeliv. Han utförde teckningarna till praktverket Ett år i Sverige (1827 -35) med bilderna graverade under Forssells ledning och texten skriven av A. Grafström. Under upprepade sommarvistelser på Säfstaholm målade Sandberg folktyper och folkdräkter (Vingåkersgosse och Vingåkerskulla 1822, Nationalmuseum) samt de större tavlorna Midsommardans, På kyrkbacken i Vingåker (båda 1825, Säfstaholm), Begrafning i Vingåker m. fl. I Svensk allmoge samlad kring Gustaf Vasas staty (Stockholms högskolas galleri) sammanförde han bondfolk från svenska landskap från Skåne till Lappland. En liten målning av särskilt intresse är Akademiens modellskola under en lektion (1820-talet. Uppsala universitet). 

johan-gustaf-sandberg-valkyrior

Johan Gustaf Sandberg: Valkyrior ridande till strid

Hans största och mest betydande arbete blev freskomålningarna i Gustavianska gravkoret i Uppsala domkyrka – de första och länge de enda fresker, som blivit utförda i Sverige. Sandberg mottog 1831 uppdraget att i gravkoret måla 7 motiv ur Gustaf Vasas historia. 1833 fullbordade han Gustafs afsked från ständerna, året därefter Gustafs intåg i Stockholm. 1838 var hela cykeln avslutad. Målningarna äro allvarligt och redbart arbete; de utmärkas för förståndig anordning och noggranna detaljer, men sakna monumental hållning och äro helt genremässigt komponerade. Sandberg upprepade sedan flera av dessa motiv i olja; de spreds även i litografier av J. Cardon och A. I. Salmson. Till Sandbergs större arbeten hör även några altartavlor, bland dessa Jesus bär sitt kors (1840, Skeppsholmskyrkan) och Jesus i Getsemane (1842, för kyrkan i Vasa, Finland). 

Som porträttör var han flitigt verksam. Bland hans många porträtt märkas fru U. F. Ekström (1816), fru U. F. v. Stedingk (samma år), H. H. von Essen, G. F. Wirsén (båda 1822), E. G. Geijer (1826, Uppsala universitet), K. J. Fahlcrantz (1828, Nationalmuseum), P. D. A. Atterbom som ung (m. fl. på Gripsholm), Arvid Posse (m. fl. i Riddarhuset), sångaren Kr. Karsten (kungliga teatern). Självporträtt (Nationalmuseum), ett annat i konstakademien, som äger även porträtt av konstnärens moder, E. Limnell, Lauréus, O. J. Södermark m. fl. Tegnér, Leopold m. fl. finns i Uppsala universitet, en mängd porträtt på Drottningholm, varibland flera kopior – åtskilliga av dessa utförda för det ståtliga Galleri af utmärkta svenska lärde, vetenskapsidkare och konstnärer, som han utgav 1835–42 (100 porträtt, litograferade av J. Cardon). I sina tidigare porträtt är Sandberg påverkad av Breda; ansiktsfärgen är hög och uppjagad, samtiden fann hans kolorit musikalisk och prisade den känsla målaren inlade i sina bilder. Han arbetade sig fram till självständighet, förde ”en pensel, full af allvar och besinning”, var i sin uppfattning liksom i sitt målningssätt rättfram och flärdlös, men tämligen prosaisk. Sandberg var allmänt aktad som en karaktärsfast, alltigenom redbar och solid man. Han var akademiens direktör 1845–53. 

(Från Nordisk familjebok, Uggleupplagan)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s