Textarkivet

Carl Johan Fahlcrantz (1774-1861)

Carl Johan Fahlcrantz, landskapsmålare, född 29 november 1774 i Stora Tuna i Dalarna, död 9 januari 1861 i Stockholm, var son av dåvarande vicepastorn i Stora Tuna, slutligen kyrkoherden i Kungsåra och Kärrbo Johan Fahlcrantz och Gustava de Brenner, sondotter till miniatyrmålaren och myntkännaren Elias Brenner. Han visade alltifrån barnaåren anlag för måleri. Vid sexton års ålder begav han sig till Stockholm, kom i lära hos Kungliga teaterns dekorationsmålare Brusell och skall enligt uppgift ha åtnjutit någon handledning även av Desprez. Ett år senare blev han lärjunge hos Limnell och besökte samtidigt konstakademiens skolor. Han ägnade sig åt landskapet, i början handledd av Belanger, som vid den tiden var landskapsmålaren på modet. 1799 utställde han första gången i akademien. Fahlcrantz blev 1803 ledamot av akademien, erhöll 1805 resestipendium, men innan han anträtt resan, ansökte han om tillstånd att i stället få använda stipendiet till studieresor inom landet, vilken begäran bifölls 1807. 

Han utställde samma år en stor Utsikt af Djurgården och blev nu erkänd som Sveriges förnämste landskapsmålare. 1812 blev Fahlcrantz ”medhjälpare i akademiens rådslag”, såsom det den tiden hette, erhöll 1815 professors titel och fick sig 1819 tillerkänd en efter Martin ledig professorslön. I den av Götiska förbundet 1818 anordnade konstutställningen deltog Fahlcrantz med många arbeten, medan han däremot i akademien endast uppvisade två. Under den pennfejd, som uppstod med anledning av dessa utställningar, behandlades Fahlcrantz med stor aktning från båda hållen. Han blev samma år medlem av Götiska förbundet och ansågs fortfarande stå närmare de nya skolorna än den gamla. – I övrigt flöt hans liv lugnt och lyckligt framåt. Beställningar ingick oupphörligt, så att det krävdes Fahlcrantz’ ofantliga flit och alstringslätthet för att motsvara alla dessa fordringar. 

Under somrarna företog han utflykter till olika delar av fäderneslandet; 1827 utsträcktes resan till Norge. Sommaren 1829 besökte han Köpenhamn, vars kungliga akademi då kallade honom till sin hedersledamot. Samma utmärkelse tillföll honom från Stockholms akademi 1856. I oberoende ställning och bevarande full mannakraft in i ålderdomen, fortfor han att måla, oberörd av dagens växlande tycken och meningar. Ännu vid åttio års ålder grep han sig an med ett par stora, av konung Oskar beställda dukar, Gripsholm och Rosersberg. Mot slutet av sin levnad målade han en utsikt av Rankhyttan, vilken bortlottades – inkomsten anslog konstnären till fonden för Vasamonumentet i Utmeland. 

Fahlcrantz’ tavlor äro spridda snart sagt över hela världen. Av hans bästa arbeten, beställda av Karl Johan, Desideria, Oskar och Josefina, finnas flera på Stockholms slott och lustslotten, andra inköptes av Fredrik VI av Danmark, Ludvig I av Bajern och Nikolaus I av Ryssland samt av de utländska sändebuden i Stockholm. 

Nationalmuseum äger två romantiska landskap och Kalmar slott i månsken (1835), konstakademien Landskap med vattenfall i Dalarna (1811), Göteborgs museum två landskap. Han målade ”komponerade” landskap, i synnerhet i sina yngre dagar, samt utsikter från Sverige och Norge, ja t. o. m. av Pau – oaktadt han aldrig sett denna Karl Johans födelsestad (tavlan finns på Stockholms slott). Huvuddraget i Fahlcrantz’ skaplynne som konstnär visar sig däri, att han uppfattar landskapet såsom uttryck för en poetisk tanke och att han till följd därav sätter stämningen, harmonien, i främsta rummet. Arten av hans naturåskådning ledde honom att helst återgiva det allvarliga, högstämda i den nordiska naturen; dock saknade han ingalunda sinne för dennas vekare och älskligare sidor. Hans konstuppfattning, förvärvad huvudsakligen genom studium av landskapets idealistiske heroer – Claude Lorrain, Ruysdael o. a. – ger honom en bestämt utpräglad, originell individualitet. – I tekniskt avseende genomgick Fahlcrantz en följd av utvecklingar, vilka noga sammanhänga med uppkomsten, mognaden och avtagandet av hans konstnärskap. 

Hans tidigare arbeten, till omkr. 1812, äro hållna i en ton, som svävar mellan varmt mörkbrunt och violett; han älskade under denna period mycket att komponera landskap, och han svepte dem då gärna i aftonskymningens mystiska töcken, eller bredde han månljusets fantastiska dagrar över sceneriet. Senare drager färgstämningen mest åt ljusare violett och blått, konturerna skärpas, och belysningen ordnas med mästerskap. Från omkr. 1840 äntligen får grundtonen en ännu högre valör (går upp mot ljusare rött), och horisonterna förtona gärna i varma, klara färger, medan även förgrunderna ljusna. Strängt begränsade och åtskilda äro likväl ej dessa skeden i hans teknik. För övrigt har man ofta med skäl anmärkt, att Fahlcrantz’ studium av naturen mer fäste sig vid totaleffekten än vid enskildheterna, att, med andra ord, porträttlikhet och skarp individualisering av företeelserna hos honom fick vika för harmonien i färg- och ljusspel. En annan anmärkning gäller det rent materiella i hans konst, nämligen hans förkärlek för asfalt och torkfernissa i färgerna, vilken gjort, att många av hans verk, särskilt av de tidigare, starkt mörknat och även eljest i förtid skattat åt en förgängelse, som kunnat undvikas eller uppskjutas, Flera av Fahlcrantz’ tavlor ha blivit mångfaldigade genom kopparstick och litografier, av K. F. Akrell, S. H. Petersen (i Danmark), M. G. Anckarsvärd, Joh. Cardon, J. H. Strömer m. fl. 

Fahlcrantz stiftade ej någon skola. Såsom hans ende egentlige efterföljare kan man räkna G. v. Heideken; även J. F. Julin, K. S. Graffman och K. J. Billmark, under dennes tidigare skede, kunna räknas till dem, som hans konst starkast påverkat. Markus Larsson uppenbarar på sätt och vis andlig frändskap med honom. 

Fahlcrantz, en i Sveriges vitterhets- och konsthistoria bekant släkt, härstammar från Falun, efter hvilken stad namnet tagits.

(Från Nordisk familjebok, Uggleupplagan)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s