Olika ämnen

Edvard Bergh (1828-1880)

Landskapsmålaren Johan Edvard Berg föddes i Stockholm 29 mars 1828, blev student i Uppsala 1844 och ägnade sig där först åt naturvetenskapliga, sedan åt juridiska studier, tog hovrättsexamen 1849 och tjänstgjorde några år dels i Svea hovrätt, dels i Stockholms rådhusrätt. Han hade emellertid blivit medveten om sin egentliga kallelse, och den skandinaviska konstutställningen i Stockholm 1850 samt en resa till Düsseldorf 1851 stadgade hans beslut att på allvar egna sig åt målarkonsten. 

1852 började han sina studier vid konstakademien, vilken 1853 belönade hans Landskap, motiv från Göta älv, med kungliga medaljen. 1854 begav han sig åter till Düsseldorf, där han studerade under Gude, reste 1855 öfver Paris till Genève, där han nyttjade Calames undervisning, och tillbragte sedan ett år, 1856–57, i Rom, där han målade och utställde ett större arbete, Utsikt av passet över Simplon, som såldes till England. 

Edvard-Bergh-1-T

Sommarlandskap, 1873
Edvard Bergh blev en av de mest inflytelserika landskapsmålarna i Sverige efter 1800-talets mitt, bland annat genom att se till att Konstakademin fick en särskild utbildning i genren.
Hans skapande byggde på noggranna naturstudier, som han använde i arbetet med målningar som denna. Trots de realistiska detaljerna framstår naturen som en närmast overklig idyll, som länge var en sinnebild för det mellansvenska landskapet.

Hemkommen hösten 1857, började han att kostnadsfritt meddela akademiens elever undervisning i landskapsmålning, vilket blev uppslaget till akademiens landskapsskola. Han blev 1861 vice och 1867 ordinarie professor i landskapsmålning. 1869 gjorde han en längre studieresa i Norge. Vid 1862 års världsutställning i London och 1872 års skandinaviska utställning i Köpenhamn var han kommissarie för den svenska konstavdelningen. – Berghs tidigare landskap visar stark påverkan av Achenbach, Gude och Calame. Ett eget uttryckssätt arbetade han sig till under studiet av den svenska naturen. ”Hans lynne kom honom att välja just de stämningar, som hans landsmän voro mest förtrogna med och som de helst såg avbildade. Han blev björkhagarnas och insjösträndernas målare, sommarhimlens och middagssolens, de betande kornas och de vita molnens. Han sökte mindre det majestätiska i naturen än dess blida leende eller dess stilla ensamhet” (G. Nordensvan). 

Bland hans målningar är motiven från Mälarens stränder många, och han tröttnade ej att upprepa dem – även från Bohusläns fiskelägen, från Skåne och från Norge målade han kustbilder och fjällmotiv i lugn och i storm. Hans landskap är med omsorg och skicklighet komponerade och solitt målade med smidig och elegant pensel. De betecknar ett betydelsefullt led i den svenska landskapskonstens utveckling. Nationalmuseum äger tre av Berghs målningar: Utsikt i Uri i Schweiz (1858), Skogslandskap med vattenfall i Småland (1862) och I barrskogen (1868), sex finnas i Göteborgs museum, Under björkarna (1870) i Köpenhamns konstmuseum och Björkskog (1876) i Kristiania nationalgalleri. Många av hans målningar såldes till utlandet, och vid flera utställningar hemma och utrikes erhöll han utmärkelser, bl. a. i Paris 1867 och Wien 1873. Bergh dog i Stockholm 23 sept. 1880. 

(Från Nordisk familjebok, Uggleupplagan)

Kategorier:Olika ämnen

Märkt som:,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s