Textarkivet

Om Halshuggning, Stegling och Rådbråkning för våld och röveri mot Skeppsbrutna (1697)

Kongl. May:tz PLACAT och Påbudh/ Angående Öfwerwåld och Röfwerij som föröfwas på Skepzbrutne och strandade Fahrkoster. Datum Stockholm den 6 Decemb. 1697.

a-plakat-carolus-1697

Wij Carl/ med Gudz Nåde/ Sweriges/ Giötes och Wändes Konung/ Storfurste till Finland/ Hertig uti Skåne/ Estland/ Lijfland/ Carelen/ Brehmen/ Verden/ Stettin-Pommern/ Cassuben och Wänden/ Furste till Rügen/ Herre öfwer Ingermanland och Wissmar/ Så ock Pfalz-Grefwe wid Rhein/ i Bejern/ till Gülich( Cleve och Bergen Hertig/ Giöre witterligit/ at såsom Wij Tijd effter annan med största Missnöye hafwe måst förnimma/ huru som på en och annan ort/ då någre Siöfarande komma at lijda Skeppzbrått och med deras förolyckade Farkostar blifwa drefne Inn uppå Stranderne/ de å Landet boende icke allenast intet bijspringa slijke olyckelige med den Hielp och sådan Ömhet/ som den Naturlige Lagen kräfwer/ samt Ware Tijd effter annan utgångne Förordningar befalla/ utan i det stället/ af en Ochristelig och bland Hedningar ohörd Grymhet offta tilskynda dem fast större Olyckor än den Fahran/ de hafwa undsluppit/ förbränandes Farkåstarne samt beröfwandes de skeppzbrutne deras Lijf och det Godz/ som Siönöden är undkomit/ hwilket de sedan såsom wälfången Egendomb nyttia och emällan sig lijka som en Handelbar Wahra föryttra/ förebärandes änteligen därwid en gammal Wahna och Plägsed; Altså äre Wij blefne föranlåtne/ at wara omtänckte på eftertryckelige Utwägar/ hwar igenom slijkt wederstyggeligit Röfwerij och ogudachtigt förfarande emot de förolyckade på de Orter/ hwarest de tänkia at finna deras Wälfärd/ måtte kunna hämmas/ samt sådande Wanartige/ af det förestående Straff ifrån bemelte Missgärningar afskräckias/ och fördenskull i Nåder godtfunnit/ här med i Krafft af detta Wårt öpne Placat at stadga och förordna/ det ehoo som beträdes och öfwerwijses at hafwa Dag eller Natt anrättat falske Eldar/ andre Teckn eller Wijsare/ i Upsat at förleda de Siöfarande och gifwa Tillfälle til Skeppzbrått/ den samma skal straffas med Siu Gatulopp/ oachtat ingen Skada där på har fölgt. 

Lijka Straff ware och den undergifwen/ som aff samma Upsåt bortrifwer och tager de lagde Wettar och Wijsare utaf Siö-Grunden och Stranden/ eller med Stenkistor och annat slijkt fyller och gör Siöar eller Strömmar grunda/ på de Orter där rätta Segel- eller Båtzled är; Och sättie de skutan sådant alt igen i sitt förra Stånd. Men skeer Skeppsbrått och Skada medelst sådan anrättat Eeld och Grund eller borttagen Wijsare/ så skal den brotzlige Halshuggas och steglas/ samt först des löse och sedan faste Egendomb gå til Skadans Wedergällning. Öfwertyges och någon/ at hafwa Wåldsamligen anfallit de Skeppzbrutne och afhändt någon Lijfwet/ han skal tillika medalla dem/ som i samma Gärning delahtige warit/ lefwandes blifwa råbråkat och sedan steglat/ samt hafwa förwärkat sitt löse Godz. Sårar någon och illa handterar sådane Nödlijdande til deras Kropp/ miste Lijf och Lösören/ hwilka i deta mål delas Konungen och Målsäganden til treskiptes. Den som tänder Eld på någon strandat eller til Landz fluten Farkost/ hwad der är Folck om Bord eller intet/ miste äfwen så Lijf och Lösören/ och gånge dess lösa så och fasta Egendomb Målsäganden til Betalning. Hwilken som Wåldsamligen tager och röfwar något af sådane strandande och til Landz drefne Farkostar/ så länge Skeppzfolket när är/ eller Godset bärga Willia och kunna/ warde straffat til Lijfwet och steglat/ ehwad han dem lijtet eller mycket medh Wåld afhänder. Men stiäl han något hemligen ifrån Båtzfålcket som hafwa strandat/ warde straffat såsom för Kyrckiotiufnat; Och gånge i desse måhl först den bråtzligas löse och sedan faste Egendomb Målsäganden til Betalning för Skadan. Borttager och döllier någon något af det Skepp och Godz som antingen Skeppzfolcket hafwa öfwergifwit eller förutan Folck är till Landz kommit/ warde straffat som för annor Stöld effter Straffordningen. Är någon i Råd/ wettandes döllier med den bråtzlige/ eller nyttiar den strandande och röfwade Egendommen/ ware lijka Straff undergifwen/ som den/ hwilken Godzet röfwat eller tagit hafwer. 

Kiöper och någon wettandes/ det som således röfwat och stulet är/ betale det igen med sine löse och faste Egendomb och böte tredubbelt; Orkar han ey Bothum/ plichte effter Straffordningen; Stiger det kiöpta öfwer Sextijo Dalers wärde/ straffes då Kiöparen til Lifwet och betale icke dess mindre det han således kiöpt hafwer; Wilandes Wij uti desse ofwantalde måhl i Nåder hafwa efftergifwit Wår Rätt af böterne uti den bråtzligas Egendomb/ samt dem förundt til Målsägandens Betalning som Skadan lijdit. Dessutan på det hwar och en må wara så mycket mehra Sorgfällig/ at effter möyeligheten afwärja alt Öfwerwåld på de förolyckade/ samt Willig at gå dem med Hielp tilhanda/ så och på det de förolyckade måge kunna förwänta någon större Trygghet/ samt wid slijke sig tildragande Händelser ställas skadelöse/ ty hafwe Wij måst fatta til det Medlet/ at låta 5 Dal Silfwermynt betalas och utgifwas af hwar heel besatt Gård/ halfwa och fierdedelar deremot räknade/ som ligger uti den districten, eller Häradet/ hwarest något strandat Skepp röfwas/ sönderhugges eller upbrännes/ hafwandes Wåre General Gouverneurer, Gouverneurer och Landzhöfdingar så wäl af Wåre egne Konungz och Ladugårdar/ som Adelens Säte- och Frälse- samt Präste- och Bonde-Gårdar sådant straxt at utmäta/ och wederbörande tilställa/ sedan en noga och säker Ransakning är förutgången samt klarligen bewijst/ hwad Godz de plundrade Farkostar hafwa inehafft och til stranden bracht/ jämwäl hade kunnat frälsas/ så framt Rof och Wåld icke hade kommit emellan och hindrat wederbörande sådant at bärga; Efftersom så wäl det Godz som antingen i sielfwa Siön är blifwit utkastat eller och på något anat sätt utom någons förwållande bortmist/ härutinnan intet skal komma at beräknas/ så wäl som och alle de för Straff och delachtighet uti Skadans återbetalande skola wara befrijade/ hwilke kunna wijsa sig hafwa anwänt all möjelig flijt til at komma de förolyckade til wärckelig Hielp och bijstånd/ samt hindra Öfwerwåld och upspana samt angifwa de bråtzlige. 

I det öfrige biude och befalle Wij här med alfwarligen både alla Wåre trogne Undersåtare i gemen/ at de wid åfwanbemälte olyckelige Händelser gå de Skeppzbrutne med all wälwillia och skyndsam Hielp troligen tilhanda/ låtandes sig åtnöja med den Bärgarelöhn/ som Siölagen i slike Tillfällen består/ så wäl som och i synnerhet Wår Öfwer-Ståthållare i Stockholm/ General Gouverneurer, Gouverneurer och Landzhöfdingar/ Fogdar/ Befallningz- och Fierdingz-Män å Landet/ samt Borgmästare och Råd i Städerne/ det de noga Upsicht hafwa/ at detta Wårt Påbud til alle delar må blifwa effterlefwat/ låtandes det samma af alle Predikstolar samt wid Ting och Landt-Rätter å Landet en gång om Åhret upläsas och Allmänneligen kungöras uti de Land/ Städer och Härader/ som sig til Siökanten sträckia. Til yttermera wisso/ hafwe Wij detta med egen Hand underskrifwit och med Wårt Kongl. Sigill bekräffta låtit. Datum Stockholm den 6 Decemb. 1697.

Carolus.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s