Landsbygden

Krönika: Så kan hela Sverige leva

Den som under lång tid har rest runt i landet och besökt platser i avlägset belägna byar eller i mindre orter som tidigare varit i högsta grad levande upptäcker att något har förändrats. Tidigare välfungerande gårdar och jordbruk har lagts ned. Svenska småföretag inom service eller tillverkning har försvunnit. Småbutiker är borta. Skolor är nedlagda, de många barnfamiljerna är borta. Själva livet på landsbygden så som det fungerade för bara ett halvsekel sedan finns inte kvar. Ökad inflyttning till storstäderna som uppmuntrats av politikerna tillsammans med lägre nativitet förändrar samhället drastiskt. Det är en process som ingen ser ut att försöka eller ens vilja hejda.

Livet på landsbygden var inte alltid så enkelt. Bönderna har jobbat hårt och sällan kunnat ta ledigt, men för det mesta trivts bra med sina arbeten och den relativa frihet de kunnat åtnjuta. Närheten till naturen och djuren och det ibland fysiskt krävande arbetet har var välgörande för både den mentala och fysiska hälsan. Även andra näringsidkare har som regel trivts i sina lantliga miljöer och tvingas se barnen flytta till städer där det är lättare att få utbildning och arbete. Istället för att flytta tillbaka stannar de ofta kvar i den nya miljön även om en stor andel gärna skulle flytta tillbaka om det fanns möjlighet till försörjning.

Ungefär så tolkar jag tillståndet efter samtal med många under resor i Sverige. Jag minns särskilt en bonde som vid tiden för EU-inträdet 1995 visste att han inte skulle kunna driva sin gård vidare och var förtvivlad över det. Han visste inte riktigt vad han skulle göra eftersom gården sannolikt inte skulle kunna säljas, i alla fall inte för att driva vidare som jordbruk. Han lade ner allt och inom ett år var hans tidigare inkomstkälla helt avvecklad. Gården står tom sedan dess utom boningshuset.

Jordbruksverket skriver på sin sida om hur sysselsättningen på landsbygden har förändrats över tid.

I samband med att antalet jordbruksföretag blir mindre, så minskar också sysselsättningen inom jordbruket. År 1951 var totalt 869 400 personer sysselsatta i jordbruket. Därefter har antalet sysselsatta personer i jordbruket minskat med drygt 80 % och uppgick till 168 000 år 2003. I vilken grad dessa utgjordes av deltids- resp. heltidssysselsatta framgår inte av statistiken. Antalet företagare och familjemedlemmar har minskat med 82 %. Antalet kvinnliga företagare och familjemedlemmar har minskat med 86 % medan antalet manliga minskat med 79 % (se tabell 1.3). Antalet jordbruksföretag har under samma period haft en något lägre minskningstakt, 77 %.

—-

År 1927 fanns det 427 000 företag med minst 0,26 ha åkermark, av vilka 307 000 hade mer än 2,0 ha. Fram till 2004 minskade antalet jordbruksföretag med areal över 2 ha till 65 800, d.v.s med nästan 80 %. Antalet företag med mellan 0,26 och 2,0 ha minskade från 119 800 år 1927 till 16 300 år 1966, en minskning med mer än 85 %. Efter 1966 finns inga uppgifter över antalet företag i denna storleksklass.

Det är i första hand jordbruksföretag med små arealer som minskat i antal. Antalet jordbruksföretag med mellan 2 och 20 ha åkermark var 33 300 år 2004, en minskning med nästan 90 % sedan 1937. Antalet företag med mellan 20 och 100 ha var 26 300 år 2004, en minskning med drygt 20 %, medan antalet företag med mer än 100 ha åkermark år 2004 var 6 100, en ökning med mer än 160 %.

—-

Sedan slutet av 1920-talet har den totala arealen åkermark trendmässigt minskat och uppgick till 2 661 tusen hektar år 2004, en minskning med cirka 25 % sedan 1927. Den areal som i statistiken betecknas som betesmark har under samma period ökat kraftigt. Arealen ängsmark uppskattades vid slutet av 1800-talet till ca 1 500 tusen hektar och minskade i början av 1900-talet och uppgick till ca 1 000 hektar under 1930-talet. Vid 1960- och 1970-talen uppskattades arealen ängsmark till mellan 200 och 300 tusen hektar, varefter inga statistiska uppskattningar av denna areal har gjorts.

——

År 2004 uppgick antalet nötkreatur till 1 628 000, vilket var nästan 45 % lägre än 1944. Denna minskning är i första hand en följd av ett minskat antal mjölkkor. Antalet får och lamm varierade enligt statistiken mellan 1 200 000 och 1 650 00 under hela 1800-talet. Under första halvan av 1900-talet sjönk antalet mycket kraftigt och uppgick till 138 000 år 1960, varefter det har stigit till 466 000 år 2004. Antalet svin var enligt statistiken relativt konstant under större delen av 1800-talet men började stiga under 1800-talets sista decennium. Efter variationer under 1900-talets första hälft började antalet svin stiga vid mitten av seklet fram till mitten av 1980-talet varefter antalet har minskat. År 2004 var antalet svin 1 818 000, en minskning med drygt 30% sedan 1985.

—-

Det finns mycket att säga om jordbruket. Gårdarna har blivit färre, men större. Modern teknik gör att effektiviteten ökar. Medan ett hektar vårvete gav tre ton skörd 1970 får vi nu ut fyra till fem ton. 1970 producerade en mjölkko 4 000 liter mjölk per år, idag över 8 000 liter.

År 1976 fanns det 56 492 mjölkföretag med totalt 663 800 mjölkkor i Sverige. De vanligaste mjölkföretagen hade då mellan en och nio kor. År 2015 hade antalet mjölkföretag sjunkit till 4 200 med totalt 338 400 mjölkkor. De absolut övervägande delen av gårdarna hade fler än 99 mjölkkor. Småskaligheten byttes ut mot stordrift.

Förändringen från många mindre jordbruk som totalt sysselsatte fler och levandegjorde landsbygden till färre men större jordbruk och betydligt färre sysselsatta är en bidragande orsak till landsbygdens avfolkning. Det finns även andra orsaker.

Svenska folket har huvudsakligen varit bönder sedan vi blev bofasta. Jorden har odlats, vi har hållit djur som gett oss föda, kläder och andra biprodukter.

Landsbygden är inte bara jordbruk och djurhållning. Det finns många andra verksamheter och näringar som kan bidrag till att hålla mindre orter och landsbygden levande. Småindustrier, butiker, hantverk och mycket annat som lagts ned skulle kunna återuppstå efter en satsning på att återskapa och rädda mindre orter från avveckling. Nedläggningarna beror ofta på avfolkning. När folk uppmuntras att överge sina hem i mindre orter upphör också många verksamheter att fungera.

Det behövs en viss styrning från stat och kommuner om det ska kunna fungera, men med de politiker som styr idag är det helt omöjligt. Deras mål är att urbanisera mera och avveckla landsbygden. Efter EU-inträdet finns det inget skydd för egna näringar som en gång i tiden blomstrade. Frihandel är negativt om man vill rädda viktiga basnäringar, egen produktion och skapa en marknad i Sverige för inhemskt tillverkade produkter. Det kräver inskränkningar i frihandeln för att skydda vissa näringar. Sverige är ett jämförelsevis litet land och om vi låter globala handelskedjor och produkter från hela världen få flöda fritt här så blir det svårt för inhemska näringar att överleva. Ett lämpligt sätt är att lägga tull på varor som hotar viktiga egna näringar.

Sverige har ett antal problem som bidrar till en negativ utveckling för landet. Låga egna födelsetal som ingen politiker bryr sig om att försöka åtgärda. En stor invandring som leder till att folket på sikt byts ut och att vi därmed överger allt det som kännetecknar svensk identitet.

En god stat ska värna om medborgarna och hela landet. En god stat ska skydda inhemska basindustrier som behövs av näringspolitiska, ekonomiska, arbetsmarknadspolitiska och även kulturella skäl. Därför måste en god stat vara till hjälp för medborgare även i mindre orter så att hela landet kan blomstra.

Staten skulle kunna vara motorn i ett större projekt som får landsbygdsbor att bo kvar i många av de mindre samhällen som idag avfolkas. Det går att uppmuntra folk att flytta från storstäder till mindre orter och landsbygden. Folk skulle kunna skapa sig en ny framtid, Det är enkelt att med viss planering skapa incitament för barnfamiljer som vill flytta till mindre orter och ge dem skattelindringar ju fler barn de föder. Det går att skapa skolor med utbildning som är delvis inriktad på landsbygdsfrågor och relaterade ämnen för att stödja en landsbygdsbefolkning som vill kvar både på kort och lång sikt.

Rent praktiskt är det betydligt enklare att leva i småorter idag om man bara använder sig av de moderna hjälpmedel som finns att tillgå och som inte fanns förr. Det är lättare att förflytta sig, det är lättare att utbilda sig, få bra vård, kunna kommunicera med andra etc.

Det har egentligen aldrig funnits så bra förutsättningar för att kunna bo i mindre samhällen, men likväl fortsätter urbaniseringen. Det är en mycket medveten politik som pågår inte bara i Sverige utan på andra håll. Som om det inte vore nog byggs betongkolosser som de flesta skulle välja bort att bo i om de kunde. Staten har skapat stora kollektivboendemiljöer som fungerar som förvaringsanstalter för människor som inte fått chansen att välja något annat. Betongkolosserna är också förvaringsanstalter för migranter från jordens alla hörn som politikerna av någon outgrundlig anledning öppnat dörren för. Hur impopulära sådana områden är blir tydligt när man ser hur snabbt många svenskar som hade möjlighet sökte dig därifrån.

Politiker, samhällsplanerare och arkitekter skapade omänskliga miljöer som ytterst få kan trivas i. Men likväl skapades sådana miljöer över hela landet och än idag fortsätter man bygga områden på liknande sätt, visserligen lite modernare, men likväl samma slags förvaringsanstalter. Dessutom bygger man högre och tätare.

Om man ändå hade byggt vackert, mera småskaligt och inte så högt samt planerat för parker, gräsmattor och gemensamhetsplatser intill husen så hade det kunna vara ganska lyckat. Idag står många stora kollektivhus bara någon meter från trafikleder och för barnfamiljer och äldre kan det knappast upplevas som särskilt trivsamt.

Det märkliga är att människor jag pratar med i vardagen nästan alltid är kritiska på det sätt jag just beskrivit och det är därför ändå förvånande att det byggs som det gör. Det har troligen delvis att göra med hur nya fastigheter finansieras och hur politiker med dålig smak och dåligt omdöme tilltåts planera och bygga våra samhällen. Men samtidigt är det tydligt att politikerna inte vill bo i områden som de själva har skapat.

DSC_1879-hagalund-solna

Ett av många likadana hus i Solna utanför Stockholm.

landsbygden-angermanland-1

Nedlagd butik i avfolkningsbygd

Det är lätt att få känslan att det är dumhuvuden som planerar hur vi ska bo och leva och vid en närmare titt på hur några beslutsfattare agerat förstärks den känslan. De flesta kan se det på nära håll i den egna kommunen var man än bor i landet. Se förtätningen. Se landsbygdens avfolkning. Se betongen växa fram. Se den demografiska förändringen.

Så hur ska vi kunna åstadkomma några ändringar till det bättre och som dessutom håller över tid? För att några förbättringar ska kunna ske behöver folk bli mer delaktiga i beslutsprocesserna. Det enda politiska parti som har koncentrerat sig i landsbygdsfrågor är Landsbygdspartiet.

Det går att hitta andra vägar att påverka, men den som inte försöker göra något kommer inte att påverka något varken idag eller i morgon. Ett enkelt sätt att dra sitt lilla strå till stacken är att flytta till en mindre ort och kanske planera en flytt tillsammans med andra vänner eller familjer som tänker ungefär likadant. Det kan ju finns praktiska svårigheter som står i vägen för en flytt. Har man ett arbete man trivs med kan man inte över en natt flytta 20 mil bort eller längre, men det finns folk som har lyckats med en sådan omställning. Vissa yrken fungerar var som helst. Snickare och andra hantverkare kan troligen relativt lätt etablera sig på en ny ort. För andra är det svårare. Var och en får hitta sig egen lösning.

Har man ingen möjlighet att flytta så kan man ändå göra nytta lokalt. Det kanske går att gå med i en lokalavdelning för Landsbygdspartiet eller någon annan folkrörelse som arbetar för landsbygdens folk. Den som är arkitekt eller fastighetsägare kanske kan bidra med något. Den som är politiker kanske kan börja arbeta för att vrida utveckligen åt rätt håll istället för att låta betongen och vantrivseln ta över landet.

Signum

Källor:

Arkitektupproret

Jordbruksverket

Landsbygdspartiet

Länkar:

Avfolkningsbygder i Ångermanland

Fler bilder från den döende landsbygden i Sverige

Landsbygden avfolkas

Den eftersatta och döende landsbygden

Björnhammar i Hallsberg

Utrotningshotade bönder

Centerpartist vill avveckla landsbygden

Landsbygden blöder och gråter

2 svar »

  1. Många flyttar från landsbygden för att livet som bonde är för bundet och för ointressant. De som har en god utbildning vill hellre jobba där de kan utnyttja den. Dessutom är det på många håll i landet fruktansvärt inskränkt, massor av folk som gillar SD och massor av folk som har fördomar mot andra sätt att leva än det traditionella mamma-pappa-barn. Det är också intressant att det på många håll är kvinnorna som flyttar, de vill något annat än att föda barn och bo med någon inskränkt gubbe.
    Jag tror mycket på ny teknik, på utveckling och mulitkulturalism. Det betyder inte att man inte uppskattar runstenar eller för den delen åldriga moskeer från 700-talet. Men jag tycker det är uppenbart av svensk historia att utveckling har skett i kontakt med omvärlden och speciellt när andra kommit hit. Det var ”utlänningar” som kom hit med jordbruket och det var ”utlänningar” som kom hit med asatron och vårt språk (stridsyxkulturen). Och det var utlänningar som skapade den kradtfulla industrin (valloner, de Geer) och det fortsätter på det sättet.
    Förhoppningen om en landsbygd som skall växa tror jag faller på en enda sak: Majoriteten vill inte bo på landsbygden.

    • Många flyttar från landsbygden för att de är tvungna. Att det tidigare har kommit en del människor till Sverige från andra länder innebär inte att det alltid måste komma hit folk i stora skaror i all framtid. Även ”utlänningar” i Sverige kan ha kritiska synpunkter på det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s