Museum

Kvekgården, Enköping

Kvekgården är ett friluftsmuseum i Fröslunda socken i Enköpings kommun. Gården är en av de bäst bevarade gårdarna på ursprunglig plats. Gården består av tio hus från sent 1700-talet eller tidigt 1800-tal. Gården har behållit sin karaktär sedan 1850. När Lotta Lundevall som drev gården inte kunde driva den vidare såldes den efter hennes död 1926 och gården blev museum.svenska kulturbilder

I Kvek har det bott människor i omkring 2 000 år. De första invånarna här ägnade sig åt jakt, fiske, boskapsskötsel och åkerbruk. Det fanns två gårdar här under medeltiden där det odlades spannmål och sanka områden användes som ängsmark där man skördade hö till vinterfoder åt djuren.

I början av 1800-talet fanns det nio gårdar i Kveks by. I mitten av byn fanns Jan Olof Janssons och Anna-Lisa Jansdotters gård. Kvekgården var indelad i två delar, en mangård och en ladugård. I mangården fanns bostadshuset, brygghus, spannmålsbod, visthusbod, drängstuga, verktygsbod, lider och stall. I ladugården låg fähus, svinhus, fårhus och lada med tröskgolv. När Ol-Jan och Anna-Lisa tog över gården byggde de nytt bostadshus, stall, fähus och lada. De rödfärgade bostadshuset och några andra hus i mangården vilket var möjligt för de mera välbeställda att göra.

På 1910-talet upptäcktes gården av museitjänstemän ville de köpa den och flytta den till Skansen. De hade sett hur det gamla genuina bondesamhället tynade bort och ville bevara gården. När Ol-Jans och Anna-Lisas dotter Lotta dog 1926 sålde hennes arvingar gården till Sydvästra Upplands hembygdsgille och 1934 blev gården museum.

Två byggnader som tidigare har stått där det idag är parkeringsplats är borta, den ena revs i slutet av 1800-talet och den andra under 1930-talet.

Sedan 1948 ägs gården Upplands fornminnesförening och hembygdsförbund och 2003 blev gården byggnadsminne.

(Text delvis från en informativ skylt på platsen)

svenska kulturbilder

Logen

svenska kulturbilder

Logens baksida

svenska kulturbilder

Logen till höger

Loge

Parloge med tröskgolv till vänster för tröskning av säd. Till höger loggolv för lagring av otröskade kärvar. Portlidret vätter ut mot bygatan och åkermarken. Loge från tidigt 1800-tal. Hitflyttad från Högstena, Biskops-Kulla socken.

svenska kulturbilder

Logens kortsida till höger

svenska kulturbilder

Får- och hönshusets framsida

svenska kulturbilder

Får- och hönshusets baksida

Får- och hönshuset

I får- och hönshuset fanns gårdens 4-5 tackor och några höns. Fåren gav förutom ull och kött även talg, för tillverkning av talgljus, som användes till belysning inomhus och till lyktor. Besättningen var för liten för gårdens behov och både tyger, kött och talg fick ofta köpas in. Vintertid hölls hönsen i stugan.

svenska kulturbilder

Avträdet

svenska kulturbilder

Avträdet

svenska kulturbilder

Avträdet – baksidan

Avträdet

Avträdet vid stallet var placerat bredvid gödselstacken. Längre tillbaka gjordes behoven sittandes på en stång vid gödselstacken, men i Uppland förekom avträden sedan 1600-talet.

svenska kulturbilder

Spannmålsboden

Spannmålsboden

Spannmålsboden hyste gårdens förråd av säd, gryn och mjöl, de absolut viktigaste varorna o kosthållet. Bröd, välling, gröt och öl stod för 80 procent av familjens näringsintag. Spanmål var den viktigaste försäljningsvaran och var också basen i brännvinstillverkningen. Huset fylldes upp efter höstens skörd och under vintern, i takt med att sädeskärvarna tröskades ur i logen. Mjölet maldes i vattenkvarnar någon mil bort.

svenska kulturbilder

Mangårdsbyggnad

Mangårdsbyggnad

Bostadshuset är en så kallad parstuga och inrymmer förstuga, dagligstuga, kammare och anderstuga. Uppförd under 1700-talet.

svenska kulturbilder

Matbod, slöjdbod, portlider och svinhus

Matbod

Här förvarades kött, fisk, mjöl, ost m.m. Hela längan uppförd under 1700-talet.

Slöjdbod

I slöjdboden fanns de flesta verktygen för tillverkning och reparation av vad som behövdes på gården. Hela längan uppfördes under 1700-talet.

Portlider

Portlidret var huvudentré för häst och vagn. Här finns också färdstall. höskulle och matho för gödgrisen. Hela längan uppfördes under 1700-talet.

Svinhus och gödstia

Svinhuset består av tre rum för grisar. Gödstian är liten och försedd med spjälgolv för att begränsa grisens rörelsefrihet. Hela längan uppförd under 1700-talet.

svenska kulturbilder

Portlider

svenska kulturbilder

Ladugård

Ladugård

I ladugården fanns plats för sex kor och några kalvar. I anslutning till ladugården ligger höladan och höskullen. Uppförd i början av 1800-talet.

 

 

 

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s