Sevärda platser

Grythyttans Gästgivaregård

Grythyttan

Grythyttan är en tätort i Hällefors kommun i Västmanland. Grythyttan fick stadsprivilegier 1641 av Drottning Kristina för att hjälpa till med handeln, men det gick trögt och stadsrättigheterna utvecklades 1649, bekräftades 1660 och 1668. På 1670-talet bodde omkring 20 hantverkare i Grythyttan och efter olika klagomål från dem om vilka regelverk som skulle följas så avskaffades stadsprivilegierna 1682.

I bergslagen där Grythyttan ligger förekom gruvdrift och metallhantering och under 1600-talet hittades silver i trakten.

Grythyttan är kyrkby i Grythyttans socken och uppgick 1967 i Hällefors köping som 1971 ombildades till Hällefors kommun. Idag bor omkring 900 personer i Grythyttan.

svenska kulturbilder

Grythyttans Gästgivaregård

Systemet med gästgiverier utvecklades under mitten av 1600-talet och början av 1700-talet till att bli gästgiverier i modern mening. Där fick hästarna foder och resenärerna mat och husrum. Det var bönderna som fick ansvaret och det blev ofta ett betungande arbete som ställde stora krav dem. Långa resor krävde många hästbyten och då skulle en lokal bonde möta upp med en ny häst på varje plats.

Av en skylt att döma etablerades Grythyttans Gästgivaregård 1640. Först 1649 fick Sverige en samlad förordning om väghållning, gästgiverier och skjutsningar. Gästgiverierna skulle sköta de uppgifter som bönder tidigare utförde.

Grythyttans Gästgivaregård var 1965 i så dåligt skick att kommunen ville riva byggnaden och bygga en stormarknad och en parkeringsplats. Redan tanken på det vittnar om en galenskap som präglade den här tiden. Det var då huvudsakligen socialdemokratiska politiker utan minsta känsla för kultur och historia ville riva och bygga nytt överallt. Det mest tragiska och kända exemplet är när klarakvarteren i centrala Stockholm revs med alla sina vackra gamla byggnader och ersattes av moderna, trista hus i betong och glas.

När det skulle röstas om gästgiveriets vara eller icke vara segrade rivningsmotståndarna med en röst. Gästgivaregården såldes då till hembygdsföreningen som lyckades samla medel för att renovera den till brukbart skick. 1973 kom Carl Jan Granqvist in i bilden och ville skapa en restaurangverksamhet där. Idag är Grythyttan i hög grad förknippad med Grythyttans Gästgivaregård.

Verksamheten har fått mycket goda vitsord i White Guide och av många besökare.

”Grythyttans Gästgivaregård är fullt av arv och spännande historier från svunna tider. Mitt i allt det, så möts du som gäst även av nutid och framtid – i maten som våra kockar skapar, i våra högst personligt inredda rum eller i vår spektakulära bar, där du kan njuta av drycker som utmanar dina smak- och doftsinnen. En perfekt helg borta från alla måsten!”

Framgångssagan för gästgiveriet är också ett riktigt bra exempel på vad en individ med goda idéer kan åstadkomma.

Grythyttans stålmöbler

I Grythyttan tillverkas också möbler av företaget Grythyttan stålmöbler som har anor sedan 1895. 1930 ritade Artur Lindqvist stolen A2 av fjäderstål som sedan följdes upp av ett helt möbelprogram för trädgården.

”Under 40- och 50-talet växte Grythyttan Stålmöbler i popularitet. Möblerna blev synonyma med svensk sommar och semester. Vi är många som gungat i en A2 i våra mor- eller farföräldrars trädgård.”

svenska kulturbilder

Gästgivaregården

svenska kulturbilder

Den anspråkslösa entrén

svenska kulturbilder

En del av baksidan

svenska kulturbilder

Gata i Grythyttan

svenska kulturbildersvenska kulturbilder

svenska kulturbilder

Kyrkan

svenska kulturbilder
Texten ovanför kyrkoporten lyder:

År 1632 då GUSTAF II ADOLF där Sveriges Konung uppfördes denna kyrka. Den utvidgades till korskyrka år 1683 och undergick större restaureringar åren 1830, 1844, 1904 och 1953.

svenska kulturbilder

Ålderdomliga gravar på kyrkogården

svenska kulturbilder

En av gravstenarna

svenska kulturbildersvenska kulturbildersvenska kulturbildersvenska kulturbildersvenska kulturbildersvenska kulturbilder

grythyttan-119-gastgivaregard1

Vi kom i alla fall till salongen.

svenska kulturbilder

Restaurangen var fullbokad, men gästerna hade inte kommit än.

svenska kulturbildersvenska kulturbildersvenska kulturbilder

svenska kulturbilder

Mannen bakom utvecklingen av gästgiveriet är Carl Jan Granqvist. Bysten står i trädgården.

Läs mer: Om gästgiverier.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s