Textarkivet

Drottning Margaretas Gårdsrätt

Kung Magnus Eriksson var den första kungen i Sverige som utfärdade en skriftlig Gårdsrätt. En Gårdsrätt innehåller ett antal paragrafer som bestämmer ordningen vid kungliga hov där det framgår vilka straff man får om man bryter mot reglerna. De kan ha funnits i muntlig form på kungliga gårdar före Magnus Erikssons tid.

Drottning Margaretas Gårdsrätt är en fortsättning på Magnus Erikssons gårdsrätt och har ett extra tilläg under §. 23 som Erik av Pommern lagt till.

Gårdsrätten var ett sätt att skapa disciplin och ordning. Straffen var mycket hårda på kungliga borgar, eller i läger som var underordnade konungen (eller drottningen). Gårdsrätten gällde även på rådsherrarnas och biskoparnas gårdar. Vilket år Margaretas Gårdsrätt skrevs vet man inte.

Carl G Starbäck och Per Olof Bäckström skriver i Berättelser ur svenska historien (1886) om Gårdsrätten:

Den, som slog en  annan, skulle få handen genomstungen med kniv och uppristad till fingrarna; följde sår eller blodvite på slaget, miste den brottslige handen. Grep någon i vredesmod till kniv eller svärd, fick även han handen genomstungen. Skällsord bestraffades med en månads vatten och bröd. Stöld av ett öres värde straffades med livets förlust, stöld av ett halvt öre med förlust av hud och öron, för fyra penningar mistes huden allena. Ingen fick ”dobbla” eller ”leka något taffel”, sedan hövitsmannen eller gårdsmästaren ”är mätter och hafver sagt godenatt”. Brott häremot bestraffades med en månad i tornet vid vatten och bröd för en sven av vapen eller en skytt, underordnade ”ligge i stocken eller i kistan”, en småsven miste huden. Ingen fick bortspela sina vapen eller mera än han hade hos sig. Den som vårdslöst umgicks med elden, så att eldsvåda föranleddes, kastades levande på elden. Den som upptände ljus eller eld i sitt rum, sedan fogden eller gårdsmästaren gått till sängs, straffades med vatten och bröd i tornet. Den som klev över mur eller plank eller annan stängsel ut eller in i gården, miste livet. Lika strängt bestraffades även våldtäkt. 

Drottning Margareta föddes 1353 och var dotter till kung Valdemar Atterdag och Helvig av Slesvig. Hon var drottning av Danmark och Norge 1387-1412 och under åren 1389-1412 var hon även Drottning av Sverige. Hon dog av pesten 1412.

drottning-margaretas-gardsratt


Drottning Margaretas Gårdz Rätt. Her epter börias nu Gardz-Retther.

Tabula.

1. Hwilken Man annan slar ihiel.
2. Hwa som hugger/ slar eller stingher til blodz.
3. Hwa som slar annan Pust eller Kæpz-hugg.
4. Hwa som rykker Kniff eller Swerd at adhrom.
5. Hwa som kallar nokar man otwghit Napn.
6. Hwa som dobler eller Tawl lekir sidhen Höfwesman ær i Sengh.
7. Hwa sin Wapn eller Hest borth dublar.
8. Hwa som doblar högra en han hafwer til Bordhz redhe.
9. Hwa som i Frimarck ridher.
10. Hwa som uhöflegha manar um Geldh.
11. Hwa som borghar aff adhrom.
12. Hwa som taker Qwinno mz wald.
13. Hwa som stiel.
14. Hwa som röfwar.
15. Hwar Man skal Lyws och Eldh beware.
16. Hwa Liws eller Eldh hafwer i sino herberge.
17. Hwa som stigher Festæ innan och utan.
18. Hwat ther felle Wako eller Wardh.
19. Hwa som annan undsighr.
20. Hwa som sik forbindhr mz Rotoskap.
21. Hwa som gör nakro ondha Gerningh.
22. Hwa som nakro gerning gör oc untwældher then brutlika.

Thetta ær Högborne Forstinno Drottning Margarete Swerikes oc Norkis Drotningh oc retter Arfwinghe oc Forstinne Riksens i Danmark/ Stadder och skipadhr Gardz Reth och henna Husa/ och hafwer Hon skipat sama Reth. Allæ sino Rikis Radhe/ swa som Biskopom Riddarom oc Swenom som i Henna Radh æra: Och serdelis sinom Hofwitzmannom oc Embitzmannom/ hwilke samma Rærth hafwa/ ee hwar the helzt stadde ærw oc.

Hwilken Man annan slar i heel oc wardhr gripin widhr ferske gerning/ gifwe Lijf för Lijf. Wardhr han ey takin a ferske gerning/ oc wites thet hanom/ oc han dyll/ tha skal Höwitzmannen næmpnæ tilf Mæn/ oc thom beste Borgharom/ the skullo han antighe wærie eller felle/ wardher han felder miste Lijf sitt.

2. Hugger Man annan saar/ slar eller stingher/ swa att Blodh utgar/ miste Handh sine fore/ eller wæri sik som for sikr/ om han wardher ey fangin widher ferska gerning.

3. Slar Man annan Pwsth eller Keps hwgh/ swa att ey gar Blodh wt epter/ tha skal Kuifwer stingis genom Hand hans/ oc rykte swa fram til Fingre hans.

4. Hwa som rycker Knijff eller Swerdh at androm med wredz wilia/ thaskal han stinghis genom hand sine/ eller wærie sik med tolff mannom som for ær sakt/ om han wardher ey gripen widher ferske gerningh.

5. Kallar Man anna uterugit Nampn/ Tyuff Lyufwere/ Hærensson eller awondz Wqwædhins ord/ ær han Knape eller Skytta/ ligge i Thornet en Maneth wider Watn oc Bröth/ ær han Herdrængr eller annar minne man fore sik/ ligge i Stocken eller Kistone/ samwled wites thet hanom/ wæri sik med Sex Borgharom/ ær han Smaswen miste hwden.

6. Ingen Man skal dobla eller nakro handa Tawel leka sidhan Höwitzmannen eller Gardzmestaren ær mæt oc hafwer sakt gode nat/ hwa thet gör/ ær han a Wapn eller Skytte/ tha skal han i Tornet ligge en Manadh wider Watn och Brödh/ ær Herdrænger eller annor Ærfwodis man/ ligge i Stokken eller Kisten/ samweldh/ ær han Smaswen miste hwden.

7. Ingen skal sin Wapn eller Häfwor bortdobla/ hwa thet gör/ tha ware ogilt oc stande plicht som for ær sakt: oc samw rett ær om all Tawellek/ som om Dobel.

8. Ingen ma högra dobla/ en han hafwer redhe til Bordhet med sik/ hwa annat gör/ wari ogilt/ oc standhe samma reth/ som för æsakt.

9. Ingen Man ma Frimarknath hafwa/ eller i Frimark ridha widher sama plicht/ som sakt er om dobel.

10. Ingen Man ma annan uhöwelika um Gield eller skuld mana/ hwa thet gör standhe sama reth/ som för ær um Uqwæthins ordh.

11. Borgar en Borgare af them andra antiggia med Kiöp eller Laan/ oc lofwar hanom/ fore Borgarom eller Foghatenom eller for Gardzmestternom/ tha hans dagh komber att han skal hanom betale; betal han hanom ey a then dagh/ tha skal Foghaten eller Gardzmestaren hanom dagh gofwa swa langhin till at bredha/ som hanom er möghelikit att gieldha/ oc hanom qwæmelikit sijne pæninge faa/ att han ey oflenge bidher epter sina pæninge/ wil han ey en tha gieldha/ skal Foghaten eller Gardzmæsteren/ oc twe Borghara till næmpde/ wyrdhe hans Hafwer oc göre then reth som han af Borghade/ rekkia ey hans Haffwor aat/ tha skal hans Gotz wppa Landheno med godhom Mannom ther mætas/ Rekker ey sidhan at/ tha skal Foghaten eller Gardzmæsteren han i Hekto sætia oc antwardha then han ægher gielda/ oc han som gieldhit egher upbæra/ han hafwa waldh hanom i Hækto hafwa/ hanom oc hans Lijmom tha uforderfweth/ ther til han beredde ær/ eller i hans minne giort hafwer/ om han for ey Borghan. Nw dyll man Gield/ ær ey witne till eller uppen Bref/ oc ær Gield minne en thre mark/ dylli sielfwer thridhi/ ær thet thre mark och minne æn Sex mark/ dylli Sielfwer Siættæ/ er thet mer æn Sex mark/ dylli med tolf mæn.

12. Taker man qwinno med wald/ oc warder gripin wider ferske gerning/ miste Lijf sitt for/ höris rop eller akallan synes Blanat eller Blodwite eller ryfwen Klædha/ æn tha att han ey sin wilia fwlkom/ miste Hofud/ om han wardher takin wider ferske gerning/ wites thet hanum ok dyll han/ ligge thet til tolff Manne Næmpdh/ oc hwarthera radha halfwa Næmpdh.

13. Stiel man öre eller öris werdh/ miste Lijff sitt före; stiel man halfwan Öre miste Hudh och Ören; stiel man minne en halfwan öre/ oc tha til fira penninge/ miste Hwdena.

14.  Röfwer Man til halfwe mark oc wardher ther til wunnin miste Lijf sitt; swa som röfwer minne æn til halfwemark/ böte ater skadan oc a XL mark/ then take halfwa Konungen och halfwa Malseghanden/ forma han ey böter/ miste huden.

15. Hwar Man skal Liws oc annan Eeld i sinom stadh beware/ af hwilkins Mans wangömelse Elder löss wardher/ oc thimar ther af skadha/ han skal kastas sielfwer i elden/ æn han warder takin widher ferste gerning/ um thet er i Gardhenom eller i Kiöpstadh/ thet ær swa wijt so min Frwo ligger oc hennæ Folk/ wardher han ey fanghan/ oc wites thet hanom oc han dyl/ dyli med tolff Mannom/ som for ær sakt/ görs thet i Landzby/ böte XL mark/ forma han böter/ blifwe i mine Frwæ minne.

16. Hwa som Lyws eller annan Eeldh hafwer i sine Herberghe sidhan Foghatin eller Gardzmesteren ær i Siengh/ ær han Knape eller Skytta/ ligge i Torne atta dagha widher Watn oc Brödh/ ær han minne Man fore sik/ ligge samaledh i Kistone eller i Stokkenom.

17. Stigher nokar man wart Feste/ uthan eller innan/ hafwer förbrutit Lijf sitt.

18. Feller Knape eller Skytte Haldh/ Wardh/ eller Wako/ tha skulo hans Hafwor byttes/ oc wara man thes arghar/ oc ligge Siw Nätter i Stokkenom eller kisto widher watn och Brödh/ felle minne man för sik/ tha springhe a Kaaf/ och ligge siw netter i Stokkenom eller Kistone widher watn oc Brödh/ ee hwilkin thet gör.

19. Hwa som annan untsigher/ han ryme min Frwo Huus/ och hafwi henne owinskap.

20. Hwa som sik forbindher tilsamman med Rotoskap/ fyre eller Sex/ flere eller ferre/ swa inhyrdhis hwar androm hielpe/ oc war retter krenkis och minskas/ oc nakor Man med the forbindingene/ troska til ogerninga oc nakor darskap/ wara swa Man som then wort wersta wil wita och ey thet besta/ och ryme war Gaard/ oc kome aldrig for war aasyn/ utan han niwte serdelis war nadh.

21. Nu kan then Man som nakro gerning gör/ hwat ond gerningh thet helss ær/ oc ey wardher takin widher ferska gerning/ oc dyll han sidhan/ næmpne hwarthera/ som dyll oc kærer/ Sex Mæn a Gardhenom wm thet a Liff gar/ hwat the felle ware felt/ hwat the wærie ware warth/ gar thet ey a Lijff/ næmpne hwar thera tre Mæn.

22. Hwar som thesse förrskrefne gerningh gör/ eller nakro ag them/ tha biudhom Wij fornæmpde Drotning Margrete allom warom Borgharom/ oc hwariom thera om sik/ at the/ tha then Fogatin/ Gardzmestaren eller Malseghanden tillsighir/ hielpin at fangha oc taka then brutlika/ oc för wor Reth lata koma/ hwilken eller hwilke af warom Borgharom eller androm Mannom til dyrfwis then brutlika i hwat stykkiom thet helsst ær/ wærie eller vutweldhe mot Rettenom/ wardher then Man eller the fogne/ stande sama reth som then britlika skulo stande; utkomber oc tholikin man som swa then brutlike nakrom wntweldhr/ hafwe han hwaria frith i wart Rike/ oc kome aldrig for war asyn/ wtan han niwter serdelis war nad.

Hær lychtas Gardz Rætther Drottning Margaretas.

Denna 23. Punct tilläggies af Kon. Erichz af Pomerens.

23. Hwilken Man ther sina wækt försumar som oppa warth Slot ellir Fæste stadder ær/ oc skikadher til Nattawaku/ æn thet swa kunna tilkoma/ at han sidhan afflester wardhe/ tha skal han gaa fore Huset oc klappa oppa Porten/ oc biuda sik in; komber han ey tha opp/ tha ma han bidhia sin bezste Wen oppa Slottet/ ther han bezst oppa tror/ at taka hans wækt till waro oppa Muren om the Nat; Oc stielfwer skal han utan Muren gå omkring oc taka waro thet betzsta han kan/ swa længe som hans wækt tilsigher/ som honom bör. Om Morghonen genast bör honom gifwa alla Knapa i borgan stowone ena Tynna TyztÖl/ oc wari qwit fore the Nat/ oc andra nat ma han oc swa göra: Giör han swa thetridhia Nat/ ta gange hans Hafwor til bytis/ oc ware aller swa godh som för. Försumar han oc första nat eller andra med allo oc sigher engom til/ tha stondhe thet under sama rætt.


Se också:

Bjärköa Rätten. Vår äldsta stadslag.

Gotlandslagen

Kung Magnus Ladulås Stadga 1280

Kung Magnus Ladulås Stadga 1285

Kung Magnus Erikssons Gårdsrätt 1319

Kung Magnus Erikssons stadga gjord i Skara

Kung Magnus Erikssons stadga gjord i Skänninge

Konung Magnus Stadga, Uppsala MCCCXLIV

Konung Magnus Stadga, Telgie MCCCXLV

Drottning Margaretas Gårdsrätt

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s