fornminnen

Inglinge hög, Småland

Inglinge hög är en gravhög som finns i ett gravfält utanför Ingelstad i Östra Torsås socken i Växjö. I gravfältet finns omkring 130 fornlämningar, bland annat fem gravhögar och två skeppssättningar. I området har fynd från vikingatiden och bronsåldern gjorts. Den största gravhögen i gravfältet är Inglinge hög som är 37 meter i diameter och 6 meter hög.

Svenska Kulturbilder

Högst upp på högen finns en rest sten och ett ornamenterat gravklot. Klotet är av granit och mönstret har huggits in i relief. Stenen har legat ute i minst hundratals år, kanske tusen år, och ytan har blivit sliten. En bit bort från högen finns en kopia av stenen som visar hur vackert ornamenterad den en gång har varit.

Gravklot är rundade stenar som är lite platta upptill och under perioden ca 400 – 550 e.Kr placerades överst på gravhögar. Många kvinnogravar från den tiden har markerats med gravklot. Kloten har någon slags symbolisk innebörd.

Den som begravdes i högen har varit en mycket betydande man eller kvinna. Personen kan ha bott på en större gård i närheten och varit högt rankad i en inflytelserik ätt. Under järnåldern var det personer och ätter som helt eller delvis utövade den lokala makten.

En skylt på platsen upplyser:

”Olika personer och funktioner i samhället kan ibland spåras i de äldre ortnamnen. Runt Ingelstad finns till exempel planser som Torsjö, Rinkaby och Tegnaby. I Torsjö finns orden Tor och sjö vilket troligen betyder att sjön varit helgad åt guden Tor. Orden tegn och rinker, som vi kan spåra i ortnamnen Rinkaby och Tegnaby, är benämningar på personer som ingått i följet kring en mäktig person.”

Inglinge hög anlades på en plats där det fanns bofasta som utövat ritualer i många generationer. Platsen har använts för begravningar i många hundra år innan högen uppfördes. Sannolikt har det också funnits platser här för utövande av andra ritualer, som namngivning, äktenskap, festligheter och annat. Inglinge hög kan jämföras med andra betydande gravhögar som Anundshög, Ottarhögen och Uppsala högar.

Ett av flera syften med att begrava betydande makthavare så ståtligt var att minnas deras gärningar och utöva ceremonier på platsen. I närheten av andra storhögar har det funnits tingsplatser av gammalt datum.

Fyra av gravarna i gravfältet undersöktes på 1930-talet av Erik Floderus. En grav var från 700-talet och tre var från vikingatiden. Alla fyra gravar innehöll rester av gravbål som de döda hade bränts på.

Varje svensk borde betrakta dessa monument och platserna där de finns som helig mark. De var heliga då och borde vara heliga i all framtid och beträdas med vördnad. Det var där våra förfäder efter bästa förmåga styrde upp det samhälle de levde i. De hade en organisation som förmodligen var bättre än vad vi kan ana idag, men de kämpade hårt för att överleva varje säsong.

Tegnaby som kommer av ordet tegn (fri man, krigare) och by var inte vilken plats som helst. Där fanns en gård och i forntiden kanske namnet uppstod efter att ”tegner” utbildats eller bott på platsen. I Tegnaby finns även hällkistor från stenåldern.

Svenska Kulturbilder

Uppe på högen finns en rest sten och ett gravklot

Svenska Kulturbilder

Gravklotet intill den resta stenen

Svenska Kulturbilder

Utsikt mot en mindre gravhög

Svenska Kulturbilder

Skeppssättning

Svenska Kulturbilder

Del av gravfältet

Svenska Kulturbilder

Kopia av gravklotet

Se även:

En mycket god tegn.

Gravklot

Uppsala högar

Anundshög

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s