Olika ämnen

Karolinerkällan vid Skalstuguvägen

Ofta finner man att gamla färdvägar passerar intill kallkällor. Att kunna få friskt vatten att dricka när man befann sig på långfärd var en livsnödvändighet. Källorna var viktiga och välkända och ofta berättas om berömda personer som druckit ur vattnet.

Vid den här källan ska svenska soldater läskat strupen på hösten 1718. Den jämtländska armén var då på väg till Norge för att försöka inta Tröndelag. Det försöket misslyckades och om alla 10 000 soldaterna skulle försökt dricka ur just den här källan skulle nog också det misslyckats.

svenska kulturbilder

Även den heliga Birgitta, som levde på 1300-talet, sägs ha druckit vatten här. Hon skall ha gjort en pilgrimsresa till S:t Olavs grav i Trondheim och kan då tänkas ha passerat den här platsen. Vem vet om inte någon av S:t Olavs män också tagit en klunk vatten ur källan sommaren 1030. Eller kanske rent av Kung karl Johan vid invigningen av Skalstuguvägen 1835.

Vad som är sant bland traditionerna kring alla våra källor är inte lätt att veta. Ett är dock säkert om just det här. Blev det för trångt vid vattenhålet kunde man gå tvärs över vägen och ta en klunk friskt vatten ur Bodsjön.

(Text från skylt på platsen)

Skalstuguvägen

Länge var detta jämtarnas viktigaste handelsväg till Norge. I huvudsak en vinterväg, men även sommartid har folk färdats längs vägen. Idag är vägen asfalterad, men spåren efter den äldre trafiken finns fortfarande kvar. Längst i väster kan man än idag gå på en bevarad sträcka av den tusenåriga leden som den var före  biltrafiken.

Den förste resenären vi känner till som färdats på Skalstuguvägen är Olav den helige (Olav Haraldsson). År 1030 passerade han Jämtland på väg till Stiklestad i Norge, där han mötte sin död i ett stort slag om den norska kungakronan.

Därefter kan man i skriftliga källor följa både kända och okända på resa till och från Norge. Här färdades pilgrimer på väg att besöka S:t Olavs grav i Nidaros, kung Magnus och drottning Blanka på flykt undan digerdöden 1350, karolinska soldater 1718, flyktingar undan andra världskriget i det ockuperade Norge och många andra.

De flitigaste färdmännen var de jämtländska forbönderna som på väg till vintermarknaden i Levanger passerade i hundratal. Vägen kan med rätta kallas jämtarnas viktigaste vinterväg till Norge. Sommartid var den inte lika flitigt använd men resor förekom även då. För de resandes säkerhet och bekvämlighet inrättades tidigt raststugor vid Stalltjärnsstugan, Medstugan och Skalstugan.

På 1800-talet iordningställdes vägen till en standard som tillät resor med häst och vagn på sommarintåg i den jämtländska fjällvärlden. Utländska jakt- och fiskegäster upptäckte Jämtland och storslagna jaktvillor började uppföras.

Idag ökar vägens betydelse för handel och turism. En tusenårig väghistoria fortsätter.

(Text från skylt på platsen)

svenska kulturbilder

Stenvalvsbro över Asån i närheten av Medstugan

svenska kulturbilder

svenska kulturbilder

Den gamla vägen

Stenvalvsbroarna längs vägen

När Sverige och Norge bildade union år 1814, blev det viktigt med goda vägförbindelser mellan länderna. En av dessa mellanriksvägar kallades Karl Johansvägen efter vår svenske kung Karl XIV Johan. Vägen hade tidigare mest använts under vinterhalvåret. Sommartid bestod den till största delen av smal stig och klövjeväg. Vägen byggdes av soldater från Jämtlands regemente. Året 1835 invigdes vägen av Kung Karl XIV Johan. Vägen var inte så bra som han önskat och förbättringar av vägen påbörjades. Träbroarna byttes ut mot hållbara och stabila broar i sten av fjällskiffer. De flesta broarna byggdes under perioden 1845-1865.

Längs den fem mil långa Karl Johansvägen finns det 24 stenvalvsbroar, varav 21 ligger på den svenska sidan. Ett flertal av broarna används än idag.

(Text från skylt på platsen)

Se även:

S:t Olavsleden

Karolinermonumentet i Duved om Armfeldts karoliner

Intressanta platser: Trondheim

Intressanta platser: Stiklestad

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s