Nydala kloster, Värnamo

Tillsammans med Alvastra i Östergötland var Nydala det medeltida Sveriges äldsta munkkloster. Båda grundades år 1143 och tillhörde den då knappt 50 år gamla cistercienserorden. Cistercienserorden uppstod i slutet av 1000-talet i Burgund (vindistriktet Bourgogne) i nordöstra Frankrike som en protest- och reformrörelse inom det kristna klosterväsendet.

Ordens första kloster grundades i ödemarken utanför staden Dijon på en plats som kallades Citeaux (latiniserat till Cistercium). Ordensgrundaren Robert samlade omkring sig en skara munkar som ville återvända till det enkla liv i bön och arbete som beskrevs i den klassiska kristna klosterregeln från 500-talet, den Helige Benedikts av Nursia regel. Det man protesterade mot var den världsliga rikedomen och vällevnaden i sin tids klosterliv.

Nydala kyrkaNydala kyrka och del av klosteranläggningNydala klosterNydala kloster

Linköpingsbiskopen grundar Nydala

År 1143 kom en skara munkar från klostret Clairvaux i Burgund vandrande till den plats vid sjön Ruskens strand som skulle komma att bli deras nya hem. Till minne av moderklostret Clairvaux, på ltin Clara-Vallis (den ljusa dalen), kallade man sitt nya hem Nova-Vallis (den nya dalen), Nydala. Mitt i Småland grundade man sitt kloster på mark man fått av Linköpingsbiskopen Gislo.

Biskopens donation utökades av kung Sverker den gamle (död 1156) med bl.a. den s.k. kungstredingen i allmänningsskogarna Flata och Nutahult i Östbo härad. Senare skänkte Gislo även gårdarna Sunnerby, Lundby och ”Witanzby” i Vrigstad socken, en gård (Hubbestad?) i Svenarums socken, Linneryd i Tofteryds socken, Nöthult i Byarums, ’Hömundeboth’ i en okänd socken och slutligen Järnboda i Haghults socken.

Munkar från Nydala grundar kloster på Gotland

Efter bara drygt 20 år i Småland, just som munkarna som bäst höll på att bygga klosterkyrkas östra delar, skickade man en trupp munkar till Gotland för att grunda ett nytt kloster. Den 8 september 1164 räknas i den medeltida krönikorna som Roma klosters grundläggningsdatum.

Alvastra, som med tiden kom att räknas som cisterciensernas huvudkloster i Sverige, hade redan vid mitten av 1140-talet och år 1160 grundat sina första dotterkloster. Att munkarna i Alvastra och Nydala efter så kort tid klarade av, inte bara att bruka jorden och bygga storartad stenarkitektur, utan även att grunda egna dotterkloster under uppbyggnadsfasen av sin verksamhet i Sverige visar styrkan i den cistercienska ’väckelserörelsen’ under 1100-talet.

Klostrens funktion och uppbyggnad

Att klostren skulle vara självförsörjande och självstyrande enheter i samhället bestämdes redan i den Helige Benedikts regel från 500-talet. Livet i klostret skulle delas mellan gudtjänster och gemensam bön i klosterkyrkan och fysiskt arbete på klostrets jordbruksmarker.

Cistercienserna byggde sina kloster på gränsen mellan uppodlad och obruten mark. Klosteranläggningarna kom därför att ligga i anslutning till skogstrakter och träskmarker och detta innebar att man kunde röja nya odlingslotter eller dika ut och på så sätt vinna ytterligare odlingsbar mark. Förutom att ägna sig åt jordbruk sysslade cistercienserna ofta med fiskodling, fårskötsel, gruv och järnbruksdrift och på kontinenten ägnade man sig också åt vinodling. Just här i Nydala tyder mycket på att munkarna bedrev en omfattande järnframställning med hjälp av myrmalm som man hämtade från sjön Rusken.

Ett särdrag hos cistercienserna var att de alltid uppförde sina egna klosteranläggningar. Bland de munkar som sändes ut för att grunda kloster fanns alltid det nya klostrets ledare, abboten, och minst 12 prästmunkar som skulle sköta gudstjänstlivet och administrationen i det nya klostret. Dessutom fanns bland munkarna ett antal lekmannabröder som främst ansvarade för det fysiska arbetet i klostret. Lekmannabröderna var förutom jordbrukare också stenhuggare, murare, timmermän och smeder, d.v.s. de ägnade sig åt alla de olika sysslor som krävdes för att bygga upp en klosteranläggning. Bondebefolkningen i trakten tog man bl.a. hjälp av för att forsla sten och timmer till bygget samt som handräckningshjälp på själva byggarbetsplatsen.

Cistercienserna var experter på byggande i s.k. kvaderstenteknik, där murarna byggs av välhuggna fyrkantiga stenar i jämna vågräta lager med tunna murbruksfogar. Helst arbetade man i kalk- eller sandsten med skyggade inte ens för den småländska gråstenen. De äldsta delarna av klosterkyrkan, koret och tvärskeppet, uppfördes följaktligen av olikfärgade gnejskvadrar. Det är huvuddelen av dessa byggnadsdelar som idag utgör Nydala församlingskyrka.

På grund av fattigdom och det isolerade läget gick arbetet med klosteranläggningen långsamt under resten av 1100-talet och 1200-talets första hälft. År 1266 kunde man äntligen inviga en helt färdigställd klosterkyrka. Då hade man också övergivit den svåra och tidsödande tekniken att hugga jämna kvadrar av gråsten och mura släta regelbundna murar. I klosterkyrkans västra delar använde man istället vald och kluven marksten i oregelbundet murverk (som man kan se idag i resterna av klosterkyrkans västgavel).

Eftersom munkarna levde av vad jorden gav måste en cisterciensk klosteranläggning innehålla allt det som fanns på en större lantgård: Stall, ladugård, hölador, sädesmagasin, svinstia, hönshus, smedja, bageri, köks- och fruktträdgårdar etc. I klostret fanns dessutom en sjukstuga, ett gästhus för besökare och resande som behövde natthärbärge samt ett portkapell dit utomstående som ville höra munkarna läsa mässa och förböner kunde gå.

Kristian Tyrann och morden i Nydala

I slutet av Nydala klosters historia, bara några år innan reformationen och klosterväsendets upplösning i Sverige, inträffade en tragisk händelse som blev uppmärksammad i hela Norden.

På väg tillbaka till Danmark efter Stockholms blodbad tar unionskungen Kristian II (Kristian Tyrann) vägen förbi Nydala. Den första februari  1521 anländer kungen och hans soldater till Nydala. De blir väl mottagna av munkarna och kungen begär att få fram klostrets bästa vin till kvällsvarden. Morgonen därpå, just som man håller morgonmässan i klosterkyrkan, låter kungen fängsla abboten Arvid Håkansson och munkarna. Man för ut flera av munkarna på (sjön) Ruskens is och kastar dem bakbundna i en vak. Abboten Arvid, som lyckas slita av sig repen, tar sig upp ur vaken men överfalls av soldaterna som med sina svärd driver honom tillbaka i vaken och därefter håller honom under vattnet med lansar tills han drunknar.

Berättelserna om vad som hände i Nydala skrevs ner av Nydalamunkarna själva i en kort anteckning i klostrets kopiebok. Det hela skildras utförligare i en framställning som utfärdats av det svenska riksrådet i juni 1523, när man på riksdagen i Strängnäs just valt Gustav Vasa till svensk kung. I vissa av de skriftliga källorna anges tidpunkten för morden på munkarna till 25 och 27 januari eller 2 februari och antalet munkar som mördades varierar i den olika berättelserna mellan sex och tolv.

Gustav Vasa stänger klostren

Bara några få år efter morden på abbot Arvid och hans munkar avslutas de medeltida klostrens historia i Sverige. Det var inte först och främst Martin Luthers reformation som orsakade de svenska klostrens stängning, snarare var det så att Gustav Vasa i reformationens släptåg passade på att lägga beslag på kyrkans och klostrens gods och guld. Det hela inleddes vid ett riksmöte i Västerås år 1527, av eftervärlden känt som Västerås Recess, då kungen skaffade sig förfoganderätt över all kyrklig egendom. Kungen tillsatte redan samma år världsliga administratörer och förvaltare för många av landets kloster och dessa fogdar drev in klosterjordbrukens avkastning, ädelmetallföremål och pengar till statskassan.

I anslutning till det som är kvar av klostret finns idag en liten trädgård med ört- och kryddväxter som kan återspegla hur klostrets trädgård kan ha sett ut under klostertiden.

(Text från skyltar på platsen)



Kategorier:Ingen kategori

Taggar:, ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: