Ingen kategori

Vendeltidsmuseet, Tierp

Intill Vendels kyrka i Vendel i Tierps kommun finns Vendeltidsmuseet som berättar om Vendels spännande historia.

Där finns Vendelmonumentet och en skylt som beskriver hur båtgravarna i Vendel och fynden i dem upptäcktes:

I slutet av 1800-talet – i samband med utvidgning av kyrkogården i sydöst – påträffades en serie mycket rika gravar från omkring 550 e.Kr. till tusentalet e.Kr. Den döde hade gravlagts i en båt och fått med sig mycket rika gravgåvor i form av bl.a. vapen, rikt ornerade beslag till sadel och hästutrustning samt glasbägare.

Länge sökte man efter var bosättningarna till de gravlägga fanns. Dessa påträffades slutligen vid arkeologiska undersökningar som pågick från 1994-2002. De äldsta bosättningarna, som började redan i slutet av 400-talet, låg i backen söder om bogårdsmuren och bestod av ett långhus – orienterat i nordsydlig riktning, ca 30 m lång och 8 m brett, samt vinkelrätt mot detta ett ekonomihus med bl.a. smedja och stall. Husen var väl byggda med risflätade, klinade väggar. Taket i långhuset och smedjan var uppburet av kraftiga mittstolpar satta i par, medan det längs stalldelens södra vägg löpte en svalgång.

vendeltidsmuseet-15-tierpx2

Långhusets möjliga utseende

Långhuset bestod av fyra olika rum, där det största rummet i mitten sannolikt varit stormannens hall, där han hade sitt högsäte och tog emot gäster. I det sydligaste ingångsrummet fanns spår i marken av att man där förvarat mjölkprodukter, möjligen ost eller smör, som på den tiden v ar dyrbara livsmedel. Långhuset verkar ha övergivits mot slutet av 500-talet, då man istället byggde ett nytt hus på backens krön intill den nuvarande bogårdsmuren (vid Vendels kyrka). Av detta hus kunde man bara undersöka spåren av den västliga väggen, som löpte precis utanför bogårdsmuren. Undersökningarna tyder på att det långhuset varit större och mäktigare än det äldre långhuset. Detta senare hus hade en väst-östlig orientering och låg parallellt med ekonomihuset, som fortsatte att användas under hela forntiden. Det nya huset låg mittemellan de i öster anlagda båtgravarna och det i väster befintliga brandgravfältet, av vilket man fortfarande kan urskilja en del gravhögar.

Till stormannagården har hört flera enklare bosättningar belägna bl.a. vid klockstapeln och Hoivgårdsberg. Vid dessa bosättningar fanns brandgravfält från samma tid som brandgravfälten vid kyrkan. Själva bosättningarna var små, enkla stolpburna hus som tjänat både som människoboning och fähus.

En båtgrav i Vendel kunde innehålla:

Hjälm, ringbrynja, sköldar, svärd, huggkniv, spjut, pilar, hästar, broddar, hästsadel, hovkrats, spelbrickor, speltärning, nötdjur, svin. I grav nr 12 fanns allt detta.

vendeltidsmuseet-16-tierpx2

Så här kunde det se ut inför en stormans begravning

I det lilla men informativa Vendeltidsmuseet får man veta att man funnit rester av en stenåldersboplats söder om Vendels kyrka. Boplatsen har daterats till ca 3 300- 2300 f.Kr. och låg nära den dåvarande strandlinjen. Stenåldersbefolkningen livnärde sig huvudsakligen på fiske och jakt.

När Vendel började bebos av inflyttade upplänningar byggdes gårdar för fastboende som ägnade sig även åt djurhållning och viss odling. En större gård byggdes i Husby intill Ottarshögen och en i Tuna. Kring dessa gårdar byggdes ett nätverk av mindre gårdar som hade anknytning till de två huvudgårdarna. Gårdar som Gryttby, Kjettslinge, Bergby, Kläringe m.fl är gårdar som finns än idag och som på sina ägor har gårdsgravfält med rötter lång ner i forntiden. Traktens historia är rik och spännande.

vendeltidsmuseet-3-tierpx2

Vendelbor och deras klädsel

I Husby begravdes de döda i högar. Några högar är större än de andra. Där har man begravt en storman per generation under 500 års tid. I Tuna begravde man sina döda stormän i båtar under motsvarande tid. Fyndens kvalitet vittnar om att här har en ätt av ”kunglig” börd levat från slutet av 400-talet till dess att makten under 1200-talet flyttades till Örby. Då lät den dåvarande ägaren av marken och gården i Tuna dela upp den till fyra gårdar varav en blev prästgård. I Örby byggde han sig en fästning senare kallad Örby Hus. I och med detta tog en epok slut som varat i över 700 år.

Människorna som levde i Vendel jagade björn, varg och räv och pälsarna blev handelsvaror. Boskapen hölls på fina strandängar och de stora skogarna gav virke och ved. För transporter och i skogsbruket användes hästar. Fisken hämtades i havet. Man tror också att framställning av tjära var en betydelsefull näring under vendeltiden. Tjära användes för att impregnera hustak och båtar, men även till läderbearbetning och som smörjmedel. Under 1300-talet exporterades tjära och under 1600-talet var tjära Sveriges tredje viktigaste exportprodukt.

vendeltidsmuseet-1-tierpx2vendeltidsmuseet-19-tierpx2

(Texten baserar sig på information från skyltar i museet)

Mer från Vendel:

Hjälm från Vendel

Hjälm från Vendel (550-600 e.Kr)

Vendeltidsmuseet, Tierp

Vendelvanten, Vendel, Tierp

Vendels kyrka, Vendel, Tierp

Ottarshögen, Vendel, Tierp

Spjutspetsar från Vendel.

Vendeltida betsel från Vendel i Uppland

Boktips! Tierp tar tillvara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s