Olika ämnen

Linnés Hammarby, Uppsala

Linnés Hammarby är ett kulturmuseum som ligger 15 kilometer sydost om Uppsala i byn Danmarks-Hammarby. Hammarby var en gång en bondby som omnämns första gången år 1337. 1758 köpte Carl von Linné 10 hemman och då ingick de nuvarande flyglarna vid det stora boningshuset. Boningshuset uppförde han 1762 och på höjden ovanför gården uppförde han ett museum där han förvarade sina samlingar. Linné ville ha gården som en tillflyktsort från den osunda miljö som Uppsala utgjorde och tog ofta med sig studenter till Hammarby på exkursion.

Gården innehades av släkten Linné fram till 1879 då den blev museum. Linnés Hammarby är idag ett byggnadsminne.

I anslutning till gården finns en butik och ett café.

Linnés Hammarby, UppsalaLinnés Hammarby, UppsalaLinnés Hammarby, UppsalaLinnés Hammarby, Uppsala

I det stora stenblocket finns en text inhuggen i runskrift.

Riddar
Karl Linné
köpte
Hammarby-Säfja
1758

Linné lät rista in runskriften som ett minne av köpet. Linné hade visat stort intresse för runskrift och sett många runstenar under sina landskapsresor.

Nordisk familjebok om Hammarby (i Uppsala):

Hammarby (det s. k. Linnés H.), gods i Danmarks socken och Vaksala härad af Uppsala län, 2 3/4 mtl, beläget 10 km. från Uppsala. Det nämnes första gången 1337, då det bortbyttes af Olof Styrbjörnsson (Gren) till kaniken i Uppsala Lars Nilsson. Sedan egdes det af ätterna Läma, Stewardt, Gärffelt och von Friesendorff samt kom, genom gifte inom den sistnämnda släkten, till hofjägmästaren A. Schönberg. Denne sålde 1758 godset och det närbelägna Säfja m. m., sammanlagdt 10 hemman, för 80,000 daler till Linné. Då denne tillträdde egendomen, funnos på H. blott de båda flyglarna af trä, mellan hvilka han 1762 lät uppföra det större boningshuset, äfvenledes af trä, i två våningar. Å en höjd ofvanför gården byggde han 1769 ett museum af sten, i hvilket han förvarade sina samlingar. Äfven denna byggnad finns kvar.

På östra sidan om gården låg hans trädgård, i hvilken han utan bestämd ordning inplanterade sällsynta växter. Efter Linnés död innehade hans änka H. till sin död, 1806. De af henne efterlämnade fastigheterna skiftades mellan hennes arfvingar definitivt först 1835, då H. tillföll Linnés dotterdotter, J. E. S. Duse, gift med öfverdirektör Fr. M. Ridderbjelke. Efter hennes död, 1845, kom det i sonens, jägmästaren K. Ridderbjelkes, ego. En vid 1844 års riksdag väckt motion om inköp af H. och dess Linnéminnen hade afslagits. Men till följd af hemställan af 1878 års riksdag inköpte staten 1880 af Ridderbjelke för 30,000 kr. byggnaderna jämte i dem förvarade minnen af Linné, den gamla trädgården samt en del af parken närmast gården med museet och ett magasin, det hela utgörande en areal af 26 kv.-ref (= 2,29 har). Samtidigt köpte Uppsala universitet själfva jordegendomen. Den af staten inköpta delen af egendomen benämnes nu ”Linnéanska stiftelsen på Hammarby”. Om byggnaderna har öfverintendentsämbetet vård; en af Uppsala universitets större konsistorium utsedd och af K. M:t för 5 år förordnad inspektor har högsta tillsynen öfver samlingar, park och öfrigt område, men närmaste vården om byggnader, samlingar m. m. handhafves af en på stället boende tillsyningsman.

Stiftelsens förste inspektor blef professor Th. M. Fries, och under hans inspektorat
(1882-1902) vidtogos efter hand många och viktiga förändringar, hvarigenom gården erhöll sitt nuvarande utseende. Först och främst restaurerades på ett synnerligen förtjänstfullt sätt den af Linné uppförda hufvudbyggnaden, vidare borttogos å den västra flygeln senare tillbyggda delar, och den östra flygeln, som vid statens inköp af gården utgjordes af ett mindre tvåvåningshus, uppfördt omkr. 1830 på samma grund, där under Linnés tid en lägre byggnad stod, förändrades till ett envåningshus med torftak. Det ofvan omtalade magasinet ombyggdes till bostad för tillsyningsmannen, och hela området omgafs med ett staket, hvilket omfattar äfven platsen närmast framför den egentliga gården, och på denna plats anlades en trädgård. Alla dessa förändringar skedde med stor pietet och sakkännedom, och den ledande principen för dem alla var att så vidt möjligt återställa själfva gården i dess ursprungliga skick, hvarvid god ledning erhölls från ett kopparstick öfver Hammarby i ”Egenhändiga anteckningar af Carl Linnæus om sig själf” (1823). Med hänsyn till planteringarna följdes strängt den grundsatsen, att ingen växtart där finge förekomma, som ej under Linnés tid funnits odlad vid Hammarby eller i uppländska trädgårdar.

Många äro de föremål, som på Hammarby erinra om Linné. Så finnes där ett ganska stort antal växter kvar från hans dagar. Bland dessa har helt säkert den stora hästkastanjen till vänster om ingången till hufvudbyggnaden främst tilldragit sig de besökandes uppmärksamhet. Denna bröts emellertid ned af en stormil 1 aug. 1907. En del af stammen står dock kvar, och denna har nu börjat skjuta nya skott.

Vid foten af den backe, på hvilken museet ligger, finnes ett flyttblock, på hvilket Linné med runor låtit inrista: ”Riddar Karl Linné köpte Hammarby och Säfja 1758”.

I hufvudbyggnaden förvaras en samling föremål från Linnés tid, till stor del inköpt med gården, men sedan ökad genom frikostiga skänker och till någon del genom köp. I västra flygeln, som för öfrigt är alldeles tom, har uppsatts en samling afbildningar af Linné, dels stick, dels skulpturer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s