Ingen kategori

Vaxholms fästning

Vaxholms fästning ligger på ön Vaxholmen mellan Vaxholm och Rindö i Stockholms skärgård. Första gången man uppförde en försvarsanläggning här var år 1548 på inrådan av Gustav Vasa för att skydda inloppet till Stockholm. Sedan dess har anläggningen byggts ut flera gången och efter en ombyggnad som påbörjades år 1833 fick fästningen sin profil. Under 1700- och 1800-talet användes fästningen som fängelse.

Idag används fästningen som konsert och eventlokal. Här finns också ett museum.

kulturbilder.wordpress.com

kulturbilder.wordpress.comkulturbilder.wordpress.comkulturbilder.wordpress.com

Vaxholms fästning. 1549 börjades på Vaxholmen, i Stockholms skärgård, i sundet mellan Vaxön och Rindön, 19 km. fr. Stockholm, till skydd för inloppet till hufvudstaden och som vaktpost för visitation af förbipasserande fartyg byggas ett blockhus, för hvilket Gustaf I själf utsett plats; sedermera lät Johan III där uppföra ett rundt stentorn m. m. 1604 förstärktes befästningen något, och 1612 befalldes, att Vaxholms hus skulle förbättras ”med vallar, bolverke och annat hvad som helst behöfves kan”. S. å. hejdade Monickhouen vid Vaxholmen danska flottan. I maj 1617 öfvervar Gustaf II Adolf utstakandet af några nya verk, som sedan påbörjades och därefter, särskildt 1623 och 1632, då polska anfall öfver sjön befarades, fullföljdes, men lämnades ofullbordade, så att 1636 sades, att V. ”helt fördärfvas”. Det ansågs nu ej heller som annat än tullstation, hvars ”commendeur” var först en kammarsekreterare och sedan, från 1640, en hofrättsassessor med bibehållande äfven af detta ämbete. Först 1652 uppgjordes dessein till V:s förstärkande, och 1656 utarbetades ett nytt förslag, enligt hvilket tornet skulle omges med en bastionerad oregelbunden femhörning.

Arbetena igångsattes s. å., och de främre verken voro färdiga 1658, då äfven en del raveliner började anläggas; men 1660 beslöts V:s ombyggande ”med sten och murverk”, hvilket 1661 sattes i verket. 1662 öfverflyttades V. till Amiralitetet. Det iståndsattes 1674, men 1677 säger Dahlbergh att, trots det arbete, som nedlagts på V., vore den ”mer skadelig än nyttig”. 1678 påbörjades därför en del förstärkningsarbeten, och 1679 återflyttades V. under Krigskollegium, men efter fredsslutet s. å. afbrötos arbetena. Dahlbergh framhöll därför 1695 att, eftersom V. vore en nyckel till Stockholm, ”hålles det vara för fremmande nationer något nesligit att lembna det i sådant slätt och ynkeligit tillstånd”; befästningen var ju ej ens sluten. Sedan Dahlbergh äfven 1698 klagat öfver, att V. vore i så ”slätt och miserabl estat”, iståndsattes den något, från 1703 enligt Dahlberghs och Stuarts dessein, och var redan 1705 ”sluten och i tämlig defension”, men förstärkningsarbetena fortsattes dock till 1710, då byggnadsmedlen började tryta. 1709 och 1710 hade dessutom påbörjats åtskilliga befästningsanläggningar på Rindöns båda ändar samt på Värmdön ofvanför Oxdjupet (se om dessa och senare här anlagda befästningar art. Oxdjupet och Rindön). 1713 lades flytande batterier vid V., som 1719 ansågs vara i godt stånd, men förstärktes likväl ytterligare under de följande åren medelst befästningsanläggningar på Vaxön, Rindön och Kammarholmen, äfvensom vid Oxdjupet och Pålsundet, hvarjämte stängselbommar för sundens spärrning förfärdigades.

Slutligen byggdes 1724-35 på Värmdön det storartade Fredriksborg (se d. o.). V. iståndsattes sedan under kriget 1742, men 1756 bestämdes, att med anläggandet af tidigare tillämnade utanverk skulle anstå, enär både sjömakten och gränsfästningarna vore afsedda att förstärkas. Kärnfästningen började dock iståndsättas enligt plan, och 1803 påbörjades en redutt på Edholmen, men arbetena afbrötos efter några år. Sedan 1808 års krig utbrutit, förstärktes fästningen något, och 1809 anlades ett batteri på Tallholmen. Enligt Montalemberts grundsatser utfördes sedermera 1838-63 en grundlig ombyggnad af V., och samtidigt uppfördes en stenredutt på Rindö västra udde. Emellertid kunde de nya fästningsverken icke längre fylla sin bestämmelse emot artilleriets hastigt växande förstörelseverkan. 1867 års befästningskommitté föreslog därför, att Vaxholms fästning visserligen skulle bibehållas som en centralt belägen samlings- och förrådsort för försvaret i Stockholms skärgård, men att den f. ö. icke skulle utsättas för ett första anfall af större pansarfartyg. 1869 fastställdes därför ny försvarsplan, enligt hvilken de framför V. liggande Kodjupssunden spärrades med försänkningar, och segelleden flyttades till Oxdjupet, hvars försänkning genombröts. 1870-71 byggdes några halfpermanenta batterier utanför fästningen, och samtidigt började till den nyupptagna segelledens försvar det delvis bepansrade dubbelfästet Oscar-Fredriksborg anläggas på Rindö östra udde.

Den nya försvarsplanen var 1878 fullt genomförd, och fästningen fick sedan, 6 okt. 1893, namnet Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs 
fästning. Ytterligare några batterier byggdes 1885-90, och en 1892 fastställd ny bestyckningsplan realiserades, hvarjämte åtskilliga anordningar för försvarets ledning vidtogos i slutet af 1890-talet. I enlighet med ett af 1897 års kommitté för utredning rörande landets fasta försvar utarbetadt förslag utfördes sedermera en del förstärknings- och nybyggnadsarbeten inom V., som nu sträckte sig från den befästa Fredriksborgsplatån i ö. till Gåsviksskär längst i v. Med 1902, då Kustartilleriet började uppsättas, öfverfördes fästningen än en gång till sjöförsvaret, och 1915 ändrades dess namn till Vaxholms fästning. På senare tid ha ytterligare delvis långt framskjutna befästningar börjat anläggas i Vaxholmspositionen, menderas byggande afbröts 1919. – Fredsbesättningen i V. utgöres af Vaxholms kustartilleriregemente, Vaxholms grenadjärregemente och Svea ingenjörkårs 5:e (fästnings-)kompani.

(L. W:son M. nordisk familjebok, Uggleupplagan, 1921)

kulturbilder.wordpress.com

Vaxholms anrika hotell

kulturbilder.wordpress.com

Vaxholm är en relativt oförstörd sommaridyll med knappt 5 000 invånare

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s