Boktips! Tierp tar tillvara

Tierp tar tillvara är ett kulturmiljöprogram för Tierp som togs fram första gången 1986 för att kunna planera kulturmiljöpolitiken i kommunen. Programmet väckte positiva reaktioner och upplagan tog slut. Inför den reviderade upplagan som kom 2001 fanns nya kunskaper om vår historia med och övriga förändringar i samhället påverkade innehållet.

tierp-tar-tillvara

När utgåvan släpptes skrev man i förordet: ”Vår förhoppning är också att skriften ska vara till glädje och nytta för intresserade kommuninvånare, för hembygdsföreningar, studieförbund och inte minst för skolorna. Med goda kunskaper om vår bygd och vår historia är vi alla bättre rustade för framtida planering och beslut.”

Från Upplandsmuseets sida såg man projektet som ett kunskapsunderlag för planeringen med miljö- plan- och byggfrågor. Dessutom såg man innehållet som en kulturhistoriebok över Tierp. Som sådan måste man säga att resultatet blev lyckat.

Innehållet är en kronologi över utvecklingen i kommunen som börjar med en beskrivning av landskapet och kulturlandskapets framväxt under historisk tid. När Tierp tar tillvara togs fram 1986 var två-tre stenåldersboplatser kända i Tierp, år 2001 känner man till ett femtiotal platser och de flesta av dem dateras till den gropkeramiska kulturen ca 3200-2300 f.Kr. En av de mest kända stenåldersboplatserna i norra Uppland finns i Tämnaråsens dalgång vid Torslunda i Tierp. Där har man hittat djurben, keramik, yxor av grönsten, flinta och skiffer och en människoliknande figur av lera. Spåren av mänsklig aktivitet fortsätter vid bronsåldern och järnåldern.

År 1989 hittades i Fullerö i Gamla Uppsala resterna efter en järnframställningsugn som daterats till 0-200 e.Kr. Redan under bronsåldern förekom viss järnframställning, men efter ca år 200 e.Kr blev produktionen av järn mera storskalig.

Förändringar i gravskick och andra arkeologiska fynd berättar om hur samhället förändrades. Som en följd av Alsnö stadga skapades nya frälsegods där även Tierp utmärkte sig. Aspnäs gård anlades på 1310-talet av Matts Kettilmundsson. Örby i Vendel hade anor från en tidigare bebyggelse och mangårdsbyggnaden har troligen legat nära det kända båtgravfältet vid Vendels kyrka. Johan Kristersson Vasa byggde en bostadsborg på Örby och den utgör basen för Örbyhus slott.

I Upplandslagen från tidigt 1200-tal föreskrevs solskifte, som liknar tegskifte, för att reglera böndernas åkerinnehav i byarna. Det fastställdes sedan i Magnus Erikssons landslag för hela landet, men tillämpades inte utanför Mellansverige.

Gränsen mellan det nordsvenska och sydsvenska fäbodsystemet går i Tierp. I den västra delen var fäbodarna av nordsvensk typ där man bodde säsongsvis och kärnade smör och ystade ost. I de östra delarna av Tierp hade man det sydsvenska fäbodsystemet. Man mjölkade djuren men beredde produkterna på gården.

I Tierpsområdet växte antalet kvarnar under 1500-talet, sågar, mejerier och garverier fick ett uppsving. Tegeltillverkning, färgerier och bryggerier tillkom. Dannemoragruvans verksamhet har anor minst till 1400-talet och där pågick brytning av järnmalm till 1992.

I kommunen ligger Ottarshögen som anses vara en av de mest betydelsefulla fornlämningarna. Högen är en gravhög som daterats till 500 e.Kr. Det sägs att sveakonungen Ottar Vendelkråka är begravd där, men ingen kan med säkerhet säga något om sanningshalten i hans existens eller var har begravts.

Vendel i Tierp har en fantastisk historia. Det var här som man efter utgrävningar år 1881-1882 hittade båtgravar och fynd av prakthjälmar, sköldar, svärd, hästar och jakthundar. Fynden är från ca 550-1100 e.Kr. och har fått ge namn åt en hel arkeologisk period, vendeltid som är mellan 550-880.

En av många sevärda platser i trakten kring Tierp är Lövsta bruk med Leufsta herrgård som idag är byggnadsminne. Leufsta var en gång Sveriges största järnbruk.

Den som bor i Tierp kan ha stor behållning av innehållet i boken. Att den gavs ut 2001 gör den inte mindre intressant eftersom innehållet är tidlöst.

Tierp tar tillvara. Reviderat kulturmiljöprogram för Tierps kommun 2001.
Boken är utgiven av Tierps kommun och har sammanställts av en kommunal projektgrupp tillsammans med Upplandsmuseet.
207 sidor



Kategorier:Bokrecension, Ingen kategori

Taggar:

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: