Sevärda platser

Kungslena, Tidaholm

Byn vid Varvsbergets nordsluttning i Tidaholms kommun är en central plats för många händelser i historien. Namnet lena betyder sluttning eller lid, som syftar på byns läge i terrängen. Kungens lena blev det inte förrän på 1500-talet då byn blev kronans egendom.

Kyrkan, Lenaborg, kungsgården och monumentet över slaget vid Lena är platser som påminner om ett mångskiftande förflutet. Monumenten är starkt förknippade med den framväxande kungamakten och bildandet av ett rike. I och kring byn finns en vandringsled, som leder förbi borgen och över Varvbergets kant och åter ned i byn.

Slaget vid Lena 1208

Lena omnämns i text första gången 1208. Vid den här tiden var det en kamp om landets styre, där den erikska ätten slogs mot den sverkerska. Kampen handlade delvis om maktställningen mellan stormän och kyrka, där den erikska ätten, med Erik Knutsson i spetsen förlitade sig på stormännens hjälp. Sverker d.y. satsade på en allt starkare etablering av kyrkan.

I slaget vid Lena, som följde på slaget vid Älgarås 1205, hade Sverker fått dansk hjälp. Erik segrade, i en batalj som omfattade tusentals kämpande. Traditionen berättar att Sverkers här flydde ut i ett kärr, där de fastnade och blev nedhuggna. Vid de s.k. Ryttarbackarna i norra Kungslena har man hittat yxor, hamrar, sporrar och benbitar. Kanske är det en rest från slaget.

Två år efter slaget återkom den danska hären under Sverker. Man menar att det tredje stora slaget stod vid Gestilren, söder om Kungslena år 1210. Återigen stod Erik Knutsson som segrare. Minnesstenen restes 1894.

Kungslena kyrka  

Efter segrarna kröntes Erik Knutsson till kung år 1210.

Traditionen berättar att kungen lät bygga Kungslena kyrka som ett minnesmärke över slaget vid Lena, men kyrkan var då nästan 100 år gammal. Dopfunten i kyrkan har dessutom daterats till 1170-tal. På kyrkan finns tre takryttare (små torn). De skall ha satts dit under 1400-1500-talen till minne av att kyrkan på påskdagen 1257 besöktes av Birger Jarl, hans son kung Valdemar och den norska kungen Haakon. De två yttre tornen bär varsin krona för de kungliga, medan Birger Jarls mittorn saknar krona. Under historien har kyrkan haft en särställning. Det märks på dess inventarier: dopfunten, dörren, en madonnabild (ca 1270-tal), flera ombyggnader samt senmedeltida kalkmålningar och målningar från 1700-talet.

Klockstapeln är från sent 1600-tal. Klockorna från tidigt 1500-tal. De har hängt i en äldre klockstapel. Stegluckorna, portarna som leder in till kyrkogården, var en gång till för att hålla de fritt strövande kreaturen borta. Under 1600-talet planerades en reglering av den stora byn. Planen för dess 24 gårdar kom att likna en stadsplan i rutnätsystem. 1668 brann byn, vilket underlättade utläggningen av tomterna, men kvartersplanen kom inte att genomföras i sin helhet. Gårdar har dessutom skiftats ut ur byn.

Kungsgården

Kung Birger Magnusson (1280-1321) blev kung efter Magnus Ladulås när han bara var 10 år gammal. Hans bröder Valdemar och Erik blev hertigar. Birger fick en mäktig förmyndare i Torgils Knutsson. Torgils försökte hålla isär bröderna för att bibehålla sin makt. Bröderna, som ofta var osams, kunde dock enas om att låta fängsla och halshugga Torgils 1306. Han togs tillfånga på Lenaborg, som han ägde. Kungsgården lär också ha varit i Torgils ägor.

Lena överlämnades till biskopen i Linköping och togs senare från kyrkan i samband med Gustav Vasas reduktion 1527. I slutet av 1600-talet blev Kungsgården översteboställe för Skaraborgs Regemente. Dagens huvudbyggnad är från 1700-talet. Den första våningen (1731) är byggd av sten från Lenaborg. Under 1760-talet byggdes övervåningarna i tegel och flygelbyggnaderna något senare (1780).

Lenaborg

En liten bit utanför byn ligger ruinen efter Lenaborg. Borgen lär enligt en sägen ha grundlagts av Birger Jarl. Utgrävningar har bekräftat att stenhuset byggdes på hans tid. De visade också att det kan ha funnits en äldre, enklare träborg på höjden. Kung Birger Magnussons bröder var en tid ägare till Lenaborg, tills de dog på Nyköpingshus 1317. Egendomen Lena, med kungsgård, gårdar och borg lämnades då över till Linköpings stift. Kanske började man redan då ta sten från ruinen för att bygga vidare på den mer centralt belägna kungsgården.

(Text från skylt på platsen)

kulturbilder.wordpress.comkulturbilder.wordpress.comkulturbilder.wordpress.comkulturbilder.wordpress.com

Till minne af slaget vid Lena d. 31 januari 1208 restes stenen 1984 af Vestergötlands fornminnesförening och ortens befolkning. Svenskar! Vörden fädrens minne!

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s